Nyheter

Valdeltagandet 2011
Äldre kvinnors valdeltagande har stigit

Valdeltagandet sjönk 2011 efter att ha varit stigande fyra lagtingsval i följd. I kommunalvalet noterades en nedgång för andra valet i rad. Aktiviteten sjönk för såväl kvinnor som män i båda val, men skillnaden mellan könen fortsatte att öka. Kvinnornas valdeltagande var nu 4,3 procentenheter högre än männens i lagtingsvalet och 4,9 procentenheter i kommunalvalet.

ÅSUBs valdeltagandeundersökning visar att de stora skillnaderna mellan åldersgruppernas valdeltagande kvarstår, även om vissa tydliga förändringar har skett från 1999 till 2011. I lagtingsvalet har aktiviteten ökat något för äldre väljare, mest i gruppen 80+, medan den har sjunkit för de yngre, främst för 22–25-åringar. I kommunalvalet har deltagandet sjunkit för alla grupper under 70 år, mest för 30–39-åringarna. De som är 60–69 år har behållit sin ställning som de aktivaste väljarna i både lagtings- och kommunalvalet. En viss utjämning gällande kön och ålder har skett såtillvida att äldre kvinnors valdetagande har ökat medan yngre kvinnors har minskat, varför skillnaderna mellan könen i dessa åldersgrupper har minskat. Bland de medelålders väljarna har dock kvinnorna ökat sitt försprång gentemot männen.

 

Viss regional utjämning

Valdeltagandet är fortfarande högst i skärgården även om det har sjunkit något sedan 1999. Aktiviteten där har minskat i alla åldersgrupper utom de äldsta, men mest bland 30–39-åringar. Männens deltagande har minskat mera än kvinnornas. I Mariehamn var valdeltagandet 2011 något högre än 1999 och det har stigit för både kvinnor och män. Ökningen har skett i åldersgrupperna från 40 år och uppåt. Också på landsbygden var deltagandet större 2011 än 1999 tack vare att kvinnornas och de äldres aktivitet har ökat. Det är främst i de större landsbygdskommunerna som valdeltagandet har stigit, medan det har blivit lägre i flera mindre kommuner. I kommunalvalet har aktiviteten gått ner i alla regioner från 1999 till 2011.

Invånare utan hembygdsrätt sänker valdeltagandet

En viktig faktor i kommunalvalen är den växande gruppen av röstberättigade som saknar hembygdsrätt. Antalet har ökat från 1 200 år 1999 till 3 300 vid 2011 års val. Samtidigt har deras valdeltagande minskat från 40 procent till 34. Detta är huvudorsaken till det minskade deltagandet i kommunalvalet. De röstberättigade med hembygdsrätt har ökat sitt valdeltagande något jämfört med 1999, även om deras aktivitet sjönk från 2007 till 2011.

 

Föränderlighet och variationer i ungdomars röstningsbeteende

Av de personer som var röstberättigade vid alla fyra lagtingsval som undersökningen omfattar var det över hälften som röstade vid alla fyra val och bara drygt tio procent som inte röstade vid något av valen. För de som var förstagångsväljare 1999 och behöll sin rösträtt vid de följande tre valen var det bara en femtedel som röstade vid varje val. Ungefär lika många röstade inte vid något av valen. Förklaringen till ungdomars låga valdeltagande är alltså inte i första hand den stora gruppen notoriska icke-röstare, utan att majoriteten av dem röstar bara ”ibland”.

En femtedel av de röstberättigade 18–25-åringarna bor utanför Åland och deras valdeltagande är bara runt 20 procent, varför denna faktor är av betydelse när det gäller att förklara det låga valdeltagandet bland de unga. Det bör dock beaktas att valdeltagandet är lågt också för de ungdomar som är skrivna på Åland, under 50 procent. Man ser en tendens att återflyttare röstar relativt flitigt.

Det finns stora men osystematiska regionala skillnader mellan ungdomarnas aktivitet. En tendens är att valdeltagandet är lägre i Mariehamn, Jomala och Finström än på övriga landsbygden och i skärgården men det kan variera betydligt mellan olika val i samma kommun/region. Också mellan könen finns stora skillnader. Totalt har kvinnornas deltagande varit något större än männens, men vid vissa val har de unga männen varit betydligt aktivare i en viss kommun eller region. Skillnaderna mellan olika årskullars röstande är också stor.

Även om enskilda ungdomars röstande varierar från val till val, så är sannolikheten ändå relativt stor för att en ung person ska fortsätta rösta när han eller hon väl har börjat. Om man följer med årskullarnas röstande i flera val ser man att aktiviteten börjar stiga efter 25 års ålder. Om dessa båda tendenser skulle stärkas, kunde kanske det totala valdeltagandet börja stiga igen. 

Denna fjärde totalundersökning av valdeltagandet i lagtings- och kommunalvalet har ÅSUB gjort på uppdrag av landskapsregeringens kulturbyrå. Hela rapporten kan du läsa här.

Mera detaljerade uppgifter efter ålder och kön finns i en databastabell.

Information om valstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 21.3.2012