Nyheter

Förtroendevalda 2012
Över 800 poster i 110 beslutande organ

Kommunala förtroendevalda innehar över 820 poster i kommunfullmäktige, kommunstyrelser och facknämnder samt som representanter i kommunalförbund. Antalet förtroendevalda personer är dock bara drygt 560, eftersom närmare 210 personer sitter på flera poster. Antalet enskilda organ är nästan 110. Detta framgår av statistiken över kommunernas förtroendevalda som ÅSUB har sammanställt utgående från de uppgifter som Ålands kommunförbund och ÅSUB samlade in i början av 2012.

Förutom i de ovannämnda organen finns ytterligare omkring 500 förtroendevalda i val- och centralnämnder, samt som revisorer, representanter i bolag, lantmäterigodemän och nämndemän med mera. Dessa ingår inte i statisken, eftersom uppgifterna om dem är ofullständiga. Se Beskrivning av statistiken för mera utförlig information. Fullmäktigeförsamlingarnas sammansättning i denna statistik är uppdaterade enligt de förändringar som skedde i och med att kommunstyrelserna tillsattes i början av 2012.

Majoritet män i fullmäktige samt i byggnads-, tekniska och lantbruksnämnder

Nästan 210 av förtroendeposterna finns i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, knappt 100 i kommunstyrelserna och närmare 420 i olika nämnder. Därtill har kommunerna utsett 100 representanter till kommunalförbundens fullmäktige och stämmor.

I fullmäktige finns det en betydande majoritet män, 64 procent. I styrelserna och nämnderna är könsfördelningen nästan helt jämn, 48 procent kvinnor och 52 procent män i båda typerna av organ. Nämnderna presenteras i statistiken sammanslagna till fem huvudgrupper (se Beskrivning) och av dem är majoriteten män störst i närings- och lantbruksnämnderna, 61 procent. Därefter följer nämnderna inom området byggnad, teknik och miljö med 57 procent män. I de övriga grupperna av nämnder, biblioteks-, kultur- och fritidsnämnder, skol- och bildningsnämnder samt social- och omsorgsnämnder är könsfördelningen jämn med några procentenheters övervikt för kvinnorna. Av representanterna i kommunalförbunden är 45 procent kvinnor och 55 procent män. Enligt jämställdhetslagen ska könsfördelningen i kommunala organ utom fullmäktige vara inom intervallet 40–60 procent.

Två av tre ordförande är män

När det gäller ordförandeposterna är könsfördelningen ojämn, 32 procent är kvinnor och 68 procent män. De båda högsta organen, styrelse och fullmäktige, har den största manliga majoriteten bland ordförandena, 87 respektive 75 procent. Nämnderna har en jämnare fördelning, 60 procent av ordförandena är män och 40 procent kvinnor. Den största manliga majoriteten finns i byggnads-, tekniska och miljönämnderna, men även social- och omsorgsnämnderna har flera män som ordförande. I övriga typer av nämnder är könsfördelningen bland ordförandena jämn. Viceordförandeposterna är jämnt fördelade mellan kvinnor och män, såväl i fullmäktige och styrelser som i nämnderna totalt sett. Detta innebär att könsfördelningen i presidierna som helhet är 60 procent män och 40 procent kvinnor, alltså något ojämnare än bland de förtroendevalda totalt. 

Många förtroendevalda i skärgården

Av de enskilda kommunerna har Mariehamn flest förtroendeposter, nästan 90. Finström, Hammarland och Lemland ligger främst av de övriga kommunerna med mellan 60 och 70 poster. I kommunerna med minst förtroendeuppdrag är antalet omkring 40. Geta, Kökar, Sund och Vårdö ligger på denna nivå och även Jomala efter reformen där de flesta nämnder avskaffades. Totalt finns närmare 470 förtroendeposter i landsbygdskommunerna och nästan 270 i skärgården. I förhållande till folkmängden finns det stora skillnader. Antalet förtroendeuppdrag utgör över tolv procent av invånarantalet i skärgården, drygt tre procent på landsbygden och mindre än en procent i Mariehamn.

Av regionerna har skärgården den jämnaste könsfördelningen med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Mariehamn har den ojämnaste fördelningen med 39 procent kvinnor och 61 procent män. Av kommunerna har Sund helt jämn könsfördelning medan Brändö, Geta och Lumparland är de enda som har en svag majoritet kvinnor bland de förtroendevalda.

Mariehamn har högsta medelåldern

Medelåldern på de förtroendevalda är 48 år. Drygt hälften är 40-59 år, medan en dryg fjärdedel är under 40 och en knapp femtedel har fyllt 60. Sex procent är under 30 och endast två procent har fyllt 70. Dessa båda grupper är underrepresenterade i förhållande till befolkningen, medan 30–59-åringarna är överrepresenterade. Andelen 60–69-åringar står i proportion till deras befolkningsandel. Av de förtroendevalda under 30 är majoriteten kvinnor, medan det finns en stor majoritet män bland dem som fyllt 60. Kvinnornas medelålder är 46 och männens 49 år.

Av regionerna har landsbygden de yngsta förtroendevalda och Mariehamn de äldsta. Medelåldern är 47 på landsbygden, 48 i skärgården och 51 i Mariehamn. I landsbygdskommunerna är 31 procent under 40 år mot mindre än 25 procent i Mariehamn och skärgården. I Mariehamn är däremot 30 procent 60 år eller äldre jämfört med 17 procent i de båda andra regionerna. Uppgifter om ålder saknas för fyra kommuner varför åldersstatistiken gäller de tolv kommuner för vilka data finns.

Skolnämnderna yngst, representanterna i kommunalförbunden äldst

Fullmäktige- och styrelseledamöterna har ungefär samma åldersprofil som de förtroendevalda totalt, medan nämnderna totalt sett är något yngre till sin sammansättning. Detta beror främst på skol- och bildningsnämnderna där medelåldern är bara 41 år och nästan hälften av ledamöterna är under 40. Social- och omsorgsnämnderna har den högsta medelåldern, 50 år. De äldsta förtroendevalda finner man dock som representanter i kommunalförbunden. Där är medelåldern 52 år, och över en tredjedel av representanterna har fyllt 60 år.

Över 200 har flera uppdrag

Texten och diagrammen ovan samt de länkade tabellerna nedan gäller de 824 förtroendeposter som denna statistik omfattar. I vissa fall är det samma personer som sitter på flera uppdrag. Totalt är det drygt 560 personer som innehar de olika posterna, över 250 kvinnor och mer än 300 män. Av dessa har knappt 360 ett uppdrag och 160 två uppdrag, medan närmare 50 personer har tre till fem olika uppdrag. Nästan 37 procent av de förtroendevalda har flera uppdrag och andelen är ungefär lika stor för kvinnor och män. Regionalt är andelen personer med flera uppdrag störst på landsbygden, 39 procent, medan den är 34 procent i skärgården och 31 procent i staden. Den vanligaste kombinationen är att man är med i fullmäktige och nämnd. Över 120 personer sitter i både kommunfullmäktige och en nämnd, i vissa fall flera nämnder. Drygt 20 personer är med i kommunstyrelse och nämnd och lika många i flera olika nämnder. Representanterna i kommunalförbunden har alla också ett eller flera andra uppdrag, nästan 50 sitter i någon nämnd och drygt 30 i vardera fullmäktige och styrelse.
 
Följande tabeller med tillhörande diagram finns på ÅSUBs webbplats:

Förtroendevalda 2012 efter kommun, organ och kön
Förtroendevalda 2012 efter organ och ålder
Förtroendevalda 2012 efter region, ålder och kön
Förtroendevalda 2012 efter typ av organ, ålder och kön
Förtroendevalda 2012 efter organ, parti och kön
Förtroendevalda i presidierna 2012 efter organ och kön

Förteckningar över de förtroendevalda efter kommun och organ finns på Ålands kommunförbunds hemsida
http://www.kommunforbundet.ax/standard.con?iPage=43&m=188

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax eller
Runa Tufvesson, runa.tufvesson[at]kommunforbundet.ax

Publicerad 23.1.2013