Social hållbarhet 7: Ekonomisk försörjningskvot 1987–2015 (icke-arbetande per 100 sysselsatta)

Ekonomisk försörjningskvot kan beräknas på olika sätt, en metod är att räkna antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften i förhållande till antalet sysselsatta. Med denna metod är uppgiften för Åland omkring 100, det vill säga ungefär lika många sysselsatta personer som icke-sysselsatta. Om den ekonomiska försörjningskvoten är 100 innebär det att en person som arbetar inte bara skall försörja sig själv, utan även en extra person (exempelvis genom skattemedel).

Enligt ÅSUBs sysselsättningsstatistik år 2015 fanns det 100,3 icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta personer. Den ekonomiska försörjningskvoten försämrades marginellt (det vill säga ökade) från år 2014, då indextalet var ca 99,6.

Ett annat sätt att beräkna den ekonomiska försörjningskvoten är att räkna antalet 0–14 åringar, arbetslösa samt pensionärer per 100 sysselsatta (det vill säga man beaktar inte studerande, beväringar samt övriga personer utanför arbetskraften). Enligt detta sätt håller sig den ekonomiska försörjningskvoten på Åland normalt omkring 80,0 (82,2 år 2015), med undantag av lågkonjunkturen under nittiotalet.

Under lågkonjunkturen ökade antalet arbetslösa markant, men även antalet pensionärer ökade då många personer pensionerades i förtid. Under år 2009–2013 märks en liten uppgång i den ekonomiska försörjningskvoten, möjligen en liten indikation på den senaste lågkonjunkturen. Under åren 2014–2015 var försörjningskvoten lägre tack vare förbättrad kvalitet på det underliggande sysselsättningsregistret. En jämförelse med hela Finland visar att den ekonomiska försörjningskvoten är lägre på Åland, i Finland var den ekonomiska försörjningskvoten ca 117,0 år 2015, efter att ha varit så hög som nästan 140 år 1993.

Uppdaterad 3.4.2017