Bostäder och boendeförhållanden 2016

Växande och rymligare bostadsbestånd

Det finns nästan 13 600 stadigvarande bebodda bostäder på Åland. Närmare 6 000 av dem finns i Mariehamn, 6 700 på landsbygden och drygt 1 000 i skärgården. 

Av bostadshushållen bor 63 procent i småhus, 8 procent i radhus och 26 procent i flervåningshus. I Mariehamn bor över hälften av hushållen i flervåningshus, och under 40 procent i småhus. På landsbygden och i skärgården är andelen som bor i småhus närmare 85 procent. Siffrorna gäller 31 december 2016.

I Mariehamn blev de bebodda bostäderna närmare 80 flera under året. Det var främst hushåll bosatta i flervåningshus som tillkom. På landsbygden var ökningen drygt 60, varav Jomala stod för mer än hälften. Både i Jomala och på landsbygden som helhet stod hushåll bosatta i småhus för den största delen av ökningen, men också radhusboendet ökade. I skärgården minskade antalet bebodda bostäder något, varför ökningen totalt för Åland blev drygt 130.

Ökad boenderymlighet

Närmare 29 procent av de stadigvarande bebodda bostäderna har ett eller två rum, medan 44 procent har tre eller fyra rum och 26 procent fem eller flera rum. Under 2016 ökade bostäderna med tre eller fyra rum mest eller med drygt 100.

Från år 2000 är det dock de större bostäderna med fem rum eller mera som står för den största relativa ökningen. De är nu över 30 procent flera än år 2000. Det är framför allt på landsbygden som ökningen har skett och där är deras andel av de bebodda bostäderna en tredjedel. Också i Mariehamn har det tillkommit flera större bostäder och de utgör en knapp femtedel av totalen. I skärgården, liksom på Åland som helhet, består ungefär var fjärde bostad av fem rum eller flera.

De stadigvarande bebodda bostäderna har en sammanlagd bostadsyta om drygt 1,3 miljoner m².  Från år 2000 har bostadsytan ökat med över 300 000 m² eller 30 procent. I Mariehamn är ökningen närmare 100 000 m² eller 23 procent. På landsbygden är bostadsytan över 200 000 m² större än år 2000, vilket är en tillväxt med 41 procent. Jomala står för 90 000 m² av denna ökning. I skärgården har ytan ökat med knappt 3 000 m² eller 3 procent.

En del av ökningen beror på att den genomsnittliga bostadsytan per hushåll har vuxit. År 2000 var den 92 m² mot 97 m² nu. Även bostadsytan per person har ökat, från 40 m² till 46 m². Största delen av ökningen beror dock på att hushållen och därmed de bebodda bostäderna har blivit flera. Från år 2000 har de ökat med över 2 600 eller 24 procent. Som jämförelse kan nämnas att folkmängden har vuxit med 13 procent under samma period.

Åtta procent av hushållen är trångbodda och där bor femton procent av befolkningen. Andelarna har sjunkit från år 2000 då de var 11 respektive 20 procent, men år 2016 ökade de obetydligt.

Mer än var femte bostad är byggd på 2000-talet

Förutom de stadigvarande bebodda bostäderna finns det drygt 2 400 stycken där ingen person är fast bosatt, vilket är 90 flera än 2015. Antalet ökade både i Mariehamn och på landsbygden. Totalt uppgår beståndet alltså till över 16 100 bostäder.

Av bostäderna är över en femtedel byggda på 2000-talet och nästan en fjärdedel under perioden 1980–99. Över en fjärdedel har tillkommit under 1960- och 1970-talen, medan drygt en femtedel är äldre än så. Jämfört med övriga regioner har Mariehamn en större andel bostäder från perioden 1960-79 och en lägre andel som är byggda före 1960. I skärgården är det vanligare med äldre bostäder, men där finns också en något större andel som är byggda under 1980- och 1990-talen än övriga regioner. Landsbygden har den jämnaste fördelningen på de tidsperioder som redovisas i diagrammet, och därmed också den största andelen bostäder från 2000-talet, nästan en fjärdedel.

Statistik om boende finns också i databasen. Hela statistikmeddelandet Bostäder och boendeförhållanden 2016 finns tillgängligt i pdf-format nedan.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden