Jämställdhetsbilaga till landskapets budget 2018

Könsperspektiv på hushåll, åldringsvård och våld i nära relationer

ÅSUB har sammanställt en bilaga till landskapets budget för 2018 med könsuppdelad statistik och information. Bilagan har huvudfokus på våld i nära relationer. Som bakgrund finns statistik om familje- och hushållsstrukturen samt om äldreomsorgen inklusive närståendevård. Utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle kräver kunskap om människornas levnadsförhållanden.

Trygghet är ett grundläggande behov hos människan och en förutsättning för ett jämlikt och rättvist samhälle. Det är därför viktigt att belysa förekomsten av våld och hot om våld som, speciellt när det förekommer i kretsen av närstående, kan medföra en otrygghet och konsekvenser som avsevärt sänker livskvaliteten.

I denna bilaga görs ett försök att visa i vilken grad kvinnor och män är representerade som utövare respektive som utsatta för våld i nära relationer. De berördas förhållande till varandra (t.ex. partner, förälder–barn, närståendevårdare–vårdad) är en intressant faktor. Ytterligare redovisas de könsskillnader som finns när det gäller olika typer av våld, t.ex. fysiskt, psykiskt och sexuellt. Uppgifterna baseras både på våld som har polisanmälts samt på egna upplevelser av våld.

Sedan år 2000 har antalet kvinnor på Åland ökat med 1 600 och männen med närmare 1 900. Detta betyder att det kvinnoöverskott som tidigare har funnits i befolkningen har i det närmaste försvunnit. Eftersom det fortfarande finns en stor kvinnomajoritet i de äldsta åldersgrupperna, betyder det att det finns ett överskott av män i yngre åldrar, främst upp till 30 år.

Antal hushåll har ökat snabbare än befolkningen, genom att de små hushållen med en eller två personer har vuxit i antal. Enpersonshushållen har blivit 1 500 flera sedan år 2000 och det är män som står för merparten av denna ökning. Fortfarande är dock en något större del av de drygt 5 400 ensamboende kvinnor. När det gäller familjer är det främst par utan hemmaboende barn som har blivit flera. Detta kan sättas i relation till att den övervägande delen av befolkningstillväxten under perioden har skett i åldrarna 50–74 år. För barnfamiljernas del har andelen ensamförsörjarfamiljer stigit något, främst beroende på att familjerna bestående av far och barn har ökat i antal.

År 2016 fick 600 personer som var 65 år eller äldre del av äldreomsorg i form av institutionsboende, serviceboende eller kommunalt stödd närståendevård, 390 kvinnor och 210 män. Det motsvarar bara tio procent av de över 6 000 personer som har uppnått pensionsålder, tolv procent av kvinnorna och sju procent av männen. Av de personer som har fyllt 85 nyttjar dock nästan hälften av kvinnorna och en dryg tredjedel av männen äldreomsorgen i någon form. Dessa vårdformer omfattar också en del yngre personer, främst närståendevården där hälften av klinterna är under 65. Den mest vårdbehövande gruppen, de som har fyllt 85, omfattar i dag 750 personer varav 500 kvinnor och 250 män. Enligt befolkningsprognosen beräknas de 85 år fyllda öka med nästan 1 300 personer på drygt 20 år och 2040 bestå av 1 250 kvinnor och över 750 män.

Den statistik som bygger på brott som har kommit till polisens kännedom visar att antalet offer för våld i hemmet (familjevåld[1]) och våld i nära relationer under perioden 2009–2016 har varierat mellan knappt 20 och nästan 60 personer per år. Två tredjedelar av de utsatta har varit kvinnor och flickor. Bland offren under 18 år finns dock en majoritet pojkar. Av de misstänkta för dessa brott var 80 procent män. I de fall där den misstänkta var en man var över tre fjärdedelar av de utsatta kvinnor, medan det i de fall där en kvinna var misstänkt förövare fanns en stor andel män bland offren, närmare fyra av fem. I nästan 250 fall rör det sig om fysiskt våld, medan frihetsberövande, hot och tvång står för drygt 70 fall. Sexuellt våld har bara anmälts i några få fall.

En majoritet av de kvinnor som har drabbats av våld från en närstående har varit bosatta i ett annat hushåll än den misstänkte, medan det för de utsatta männens del har varit något vanligare att bo i samma hushåll som utövaren. Under de aktuella åren finns totalt nästan 120 fall där den misstänkte våldsutövaren är gift eller sambo med offret och närmare 75 fall där förövaren är en tidigare partner. Nästan 90 av de misstänkta är en förälder till den utsatta, medan det i knappt 40 fall rör sig om ett syskon, ett barn eller någon annan som bor i samma hushåll.

Brottsstatistiken ger ingen fullständig bild av våld i nära relationer, eftersom det kan finnas många fall där våldet inte anmäls till polisen. Enligt landskapsregeringens undersökning Våld i nära relationer på Åland 2017 har 28 procent av de tillfrågade i något skede av sitt liv blivit utsatta för denna typ av våld. En tydlig könsskillnad framkommer, andelen är 36 procent för kvinnor och 20 procent för män. Om man ser till bara de tolv senaste månaderna är andelen 16 procent för kvinnorna och 9 procent för männen. En tredjedel av dem som säger sig ha blivit utsatta det senaste året bor i ett hushåll med minderåriga barn.

I enkätundersökningens material är psykiskt våld den vanligaste typen av våld i nära relationer som de tillfrågade uppger sig ha blivit utsatta för någon gång i livet. Andelen är 30 procent för kvinnorna och 13 procent av männen. Fysiskt våld och hot om våld har en något jämnare könsfördelning, 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppger sig ha drabbats. För sexuellt våld är könsskillnaderna desto större. Sexuellt våld rapporteras av nio procent av kvinnorna och en procent av männen. De som har upplevt våld under de senaste tolv månaderna uppger i 40 procent av fallen den nuvarande partnern som utövare, medan 35 procent pekar ut en före detta partner. Av de svarande uppger 13 procent att de har drabbats av våld från en förälder.

Äldre personer anses ofta ha en större risk att drabbas av våld i nära relationer eftersom de är mera beroende av andras hjälp. I brottsstatistiken finns relativt få fall där personer som har fyllt 65 år är offer. Enkätundersökningen Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland från 2015 visar att tre procent av de äldre kvinnorna och en procent av de äldre männen hade blivit utsatta för våld i nära relationer under det senaste året. Tre fjärdedelar av dessa var gifta, samboende eller särboende. För både män och kvinnor var det vanligare att bli utsatt för våld om man hjälpte någon med nedsatt funktionsförmåga i samma hushåll. Jämfört med kvinnorna var det en större andel av de våldsutsatta männen som fungerade som officiella närståendevårdare. Av dem som råkat ut för våld var det en större andel av de äldre kvinnorna som uppgav att de hade en dålig livskvalitet.

I undersökningen Våld i nära relationer på Åland 2017, där definitionen av våld var bredare och beskrivningarna av våldsformerna mera detaljerade, var andelen våldsutsatta äldre under det senaste året högre, 15 procent av kvinnorna och två procent av männen. Detta visar på utmaningarna i att kartlägga en så komplex och känslig fråga som våld i nära relationer.

Hela jämställdhetsbilagan finns tillgänglig nedan.

 

Kontaktpersoner:
Kenth Häggblom
+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Sanna Roos
+358 (0)18 25583
sanna.roos@asub.ax

 

[1] Brottsstatistiken använder begreppet ’familjevåld’, vilket är en direkt översättning av det finska begreppet ’perheväkivalta’. I den här rapporten använder vi dock i stället begreppet ’våld i hemmet’, vilket är den svenska översättningen som används i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen, 2015).

Ämnesområden