Konsumentprisindex augusti 2010

Inflationstakten 1,8 procent i augusti

I augusti steg de åländska konsumentpriserna på årsbasis med 1,8 procent, jämfört med 1,7 procent i juli. I augusti inverkade högre priser inom huvudgruppen "bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen" mest på den totala uppgången (med 0,9 procentenheter), medan lägre priser inom huvudgruppen "livsmedel och alkoholfria drycker" dämpade inflationen mest (med 0,4 procentenheter). Mellan juli och augusti steg de åländska konsumentpriserna i genomsnitt med 0,1 procent.

I augusti steg de finländska konsumentpriserna på årsnivå med 1,2 procent jämfört med 1,1 procent i juli. Högre priser på bostäder och fastigheter samt flytande bränslen bidrog mest till den totala uppgången, medan inflationen dämpades mest av lägre priser på livsmedel samt lägre räntor. Den månadsvisa förändringen från juli till augusti var 0,4 procent.

De svenska konsumentpriserna steg med 0,9 procent på årsbasis i augusti, jämfört med 1,1 procent i juli. Prishöjningar inom bostadshyror, restaurangpriser, transportområdet samt livsmedel och alkoholfria drycker bidrog mest till den totala uppgången (med 0,2 procentenheter vardera). Den totala uppgången av priserna motverkades samtidigt främst av sänkta priser inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning (med 0,3 procentenheter). Från juli till augusti var konsumentpriserna i genomsnitt oförändrade.

Linjediagram som visar förändringarna i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder (inflation) för Åland, Finland samt Sverige 

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 16 medlemsländer) var i augusti preliminärt 1,6 procent och för EU-länderna (EICP omfattar 27 medlemsländer) preliminärt 2,0 procent. Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 1,3 procent (1,3 procent i juli) och Sveriges 1,1 procent (1,4 procent i juli). Av EMU-länderna hade Grekland fortsättningsvis den snabbaste ökningstakten (5,6 procent), och Irland fortsättningsvis den långsammaste med -1,2 procent.

Förändringar i mervärdesskatten

Den 1 juli 2010 genomfördes flertalet förändringar i mervärdesbeskattningen, den största förändringen gäller restaurangmomsen på mat och läsk som sänktes från 22 procent till 13 procent. Om skattesänkningen hade återspeglats till fullo i priserna borde det ha inneburit prissänkningar på ca 7,4 procent. De övriga förändringarna var höjningar, den allmänna momsprocenten höjdes från 22 procent till 23 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,8 procent), livsmedelsmomsen höjdes från 12 procent till 13 procent samt momsen på böcker, mediciner, hotell, persontransporter och kulturevenemang som höjdes från 8 procent till 9 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,9 procent vardera).

Den 1 oktober 2009 sänktes mervärdesskattesatsen på livsmedel från 17 procent till 12 procent, en sänkning som innebär att livsmedelspriserna i detaljhandeln borde ha sjunkit med 4,3 procent. På Åland sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från september till oktober, medan de i Finland sjönk med 5,6 procent. Mellan juli och augusti steg livsmedelspriserna på Åland med 0,3 procent (i Finland steg de med 0,2 procent). Sedan augusti ifjol har livsmedelspriserna på Åland minskat med 2,4 procent och i Finland med 4,7 procent, observera att mervärdesskatten på livsmedel höjdes den 1 juli med en procentenhet, från 12 procent till 13 procent.

För att läsa hela meddelandet, klicka här.

ÅSUBs logo utan text Publicerad: 15 september 2010

Frågor om konsumentprisindex besvaras av:
 Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)