Konsumentprisindex november 2010

Inflationstakten fortsätter att öka

Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,5 procent i november, jämfört med 2,0 procent i oktober. Det var främst högre priser inom huvudgruppen "bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen" som inverkade mest på den totala uppgången (med 1,1 procentenheter), medan lägre priser inom huvudgruppen "kommunikationer" dämpade inflationen marginellt. Från oktober till november steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,4 procent.

De finländska konsumentpriserna steg i november på årsbasis med 2,5 procent, jämfört med 2,3 procent i oktober. Uppgången av konsumentpriserna beror främst på höjda priser på aktielägenheter och fastigheter, bränslen, livsmedel och alkoholfria drycker samt dyrare el. Samtidigt motverkades uppgången främst av att räntorna sjönk och att restaurang- och kafématen blev billigare. Konsumentpriserna steg i genomsnitt med 0,2 procent från oktober till november.

De svenska konsumentpriserna steg i genomsnitt med 1,8 procent på årsbasis i november, jämfört med 1,5 procent i oktober. Främst bidrog högre boendekostnader till den totala uppgången (med 1,0 procentenheter), medan prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt dataorutrustning motverkade uppgången mest (med 0,3 procentenheter). Från oktober till november ökade konsumentpriserna i genomsnitt med 0,3 procent.

Linjediagram som visar förändringarna i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder (inflation) för Åland, Finland samt Sverige

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 16 medlemsländer) var i november preliminärt 1,9 procent och för EU-länderna (omfattar 27 medlemsländer) preliminärt 2,3 procent. Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 2,4 procent (2,3 procent i oktober) och Sveriges 1,7 procent (1,6 procent i oktober). Av EMU-länderna hade Grekland fortsättningsvis den snabbaste ökningstakten (4,8 procent), och Irland fortsättningsvis den långsammaste med -0,8 procent.

Förändringar i mervärdesskatten

Den 1 juli 2010 genomfördes flertalet förändringar i mervärdesbeskattningen, den största förändringen gäller restaurangmomsen på mat och läsk som sänktes från 22 procent till 13 procent. Om skattesänkningen hade återspeglats till fullo i priserna borde det ha inneburit prissänkningar på ca 7,4 procent. De övriga förändringarna var höjningar, den allmänna momsprocenten höjdes från 22 procent till 23 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,8 procent), livsmedelsmomsen höjdes från 12 procent till 13 procent samt momsen på böcker, mediciner, hotell, persontransporter och kulturevenemang som höjdes från 8 procent till 9 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,9 procent vardera). Den 1 oktober 2009 sänktes mervärdesskattesatsen på livsmedel från 17 procent till 12 procent, en sänkning som innebär att livsmedelspriserna i detaljhandeln borde ha sjunkit med 4,3 procent.

För att läsa hela meddelandet, klicka här.

ÅSUBs logo utan text Publicerad: 16 december 2010

Frågor om konsumentprisindex besvaras av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)