Näringsliv och företagande i skärgården

Många småföretagare i skärgården

Ålands statistik- och utredningsbyrå utförde hösten 2010 en sammanställning av statistik om de åländska skärgårdskommunerna på uppdrag av skärgårdsnämnden. Syftet var att belysa företagandet och näringslivet i skärgården. Några av de mer intressanta tabellerna och figurerna publiceras här i en webbnyhet. Mer detaljerade beskrivningar angående de olika statistiska måtten finns i rapporten.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen har för skärgårdskommunerna de senaste 100 åren varit negativ, år 1910 bodde det 5 803 personer i de sex skärgårdskommunerna, medan det år 2009 endast bodde 2 262 personer där. Figuren nedan illustrerar att den kraftigaste minskningen skedde mellan åren 1940 och 1970, efter det har minskningen varit måttligare. Undantaget är Vårdö som har ökat sin befolkning något de senaste 20 åren.

Befolkningen 1910-2009 efter kommun och år
Linjediagram som visar befolkningsutvecklingen på Åland och i skärgården (efter skärgårdskommun)

Sysselsättning

Kartan nedan visar sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta i åldern 16-64 av befolkningen i åldern 16-64 år ) i skärgårdskommunerna, notera att Sottunga med bred marginal har högst sysselsättningsgrad (av samtliga 16 kommuner på Åland).

Sysselsättningsgraden (16-64 år) i skärgårdskommunerna den 31.12.2007
Karta som visar sysselsättningsgraden (16-64 år) i skärgårdskommunerna

Könsfördelningen för de sysselsatta i skärgårdskommunerna skiljer sig betydligt mellan de olika arbetsgivarsektorerna, totalt sett är 54 procent av de sysselsatta män och 46 procent kvinnor. Av företagarna är 64 procent män och 36 procent kvinnor. Den privata sektorn är än mer mansdominerad med 67 procent män och endast 33 procent kvinnor. Den offentliga sektorn å andra sidan sysselsätter fler kvinnor (63 procent) än män (37 procent).

Könsfördelningen för de sysselsatta i skärgården efter sektor den 31.12.2007
Cirkeldiagram som visar könsfördelningen för de sysselsatta i skärgården efter sektor

I tabellen sysselsatta personer efter kommun och bransch den 31.12.2007 kan man utläsa vilka branscher som sysselsätter flest personer, fördelat på skärgårdskommunerna. I skärgårdskommunerna är branschen personliga tjänster viktigast, med 359 sysselsatta, men även sjötransport är en mycket viktig bransch med 175 personer.

Inom området arbetande (arbetsplatser)

I tabellen inom området arbetande (arbetsplatser) efter kommun och bransch den 31.12.2007 kan man utläsa vilka branscher som har flest arbetsplatser i skärgårdskommunerna. I skärgårdskommunerna har branschen personliga tjänster flest arbetsplatser, med 258 stycken, men även jordbruk, skogsbruk är en mycket viktig bransch med 106 arbetsplatser. Notera att branschen sjötransport inte är lika stor som när det gäller sysselsättningen, beroende på att arbetsplatsen definieras efter fartygets hemmahamn (exempelvis landskapsfärjorna räknas till Mariehamn).

Pendling

Tabellen pendling mellan kommuner och regioner den 31.12.2007 visar in- och utpendlingen i skärgårdskommunerna. Noterbart är den relativt höga andelen bosatta i skärgården som har arbetsplats på övriga Åland. En stor del av dessa är sysselsatta inom branschen ”transport, magasinering och kommunikation”, som även omfattar sjötransport. De sysselsatta kan således vara anställda på exempelvis finskflaggade fartyg med hemmahamn Mariehamn eller skärgårdstrafiken, som i statistiken hänförs till Mariehamn. Figuren nedan visar antalet in- och utpendlare fördelat på skärgårdskommunerna och belyser det faktum att de boende är beroende av en arbetsmarknad utanför den egna skärgårdskommunen.

In- och utpendlare efter kommun den 31.12.2007
Stapeldiagram som visar in- och utpendlare efter skärgårdskommun

Företag

Tabellen antal företag efter kommun och personalens storleksklass den 31.12.2007 visar hur vanliga småföretag är i skärgården, av 240 registrerade företag i skärgårdskommunerna hade hela 230 företag mellan 0 och 4 anställda. Endast 4 företag hade 10 anställda eller mer.

Tabellen det beräknade regionala fördelningen av förädlingsvärdet 1998-2008 visar förädlingsvärdet fördelat på skärgårdskommunerna. Av skärgårdskommunerna har Brändö och Föglö störst förädlingsvärde, men på det stora hela står skärgården för en liten del av hela Ålands förädlingsvärde (endast 4,5 procent år 2008). Det bör betonas att den regionala fördelningen av förädlingsvärdet endast är en ungefärlig beräkning, några regionala uppgifter beträffande nationalräkenskaperna publiceras normalt inte av ÅSUB.

Turism

På grund av det begränsade antalet inkvarteringsanläggningar i skärgårdskommunerna går inte antalet anlända gäster och övernattningar att redovisa efter kommun. Statistiken är heller inte heltäckande, utan gäller gästhem, pensionat och stugbyar om minst fem rum respektive stugor. Tabellen anlända gäster och övernattningar 2000-2009 visar antalet anlända gäster, övernattningar samt den genomsnittliga vistelsen i skärgården och för Åland som helhet. Skärgården stod år 2009 för 11,3 procent av övernattningarna, anmärkningsvärt är att den genomsnittliga vistelsen är kortare i skärgården jämfört med Åland som helhet under hela perioden år 2000-2009.

För att läsa hela rapporten, klicka här.

ÅSUBs logo utan text Publicerad: 8 november 2010

Mera information ges av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)