Studerande utanför Åland 2010

Ökat antal åländska studerande i Finland

1 288 ålänningar, 735 kvinnor och 553 män, studerade 2010 utanför Åland. Av dessa gick 1 058 personer på högskola eller yrkeshögskola, 154 studerade på gymnasialstadiet och 76 på folkhögskola eller inom övrig utbildning. Trots att antalet åländska studerande i Finland ökade medan de studerande i Sverige minskade jämfört med 2009, var Sverige fortfarande studieland för över 70 procent av ålänningarna som studerade utanför Åland. Över hälften av de studerande var i åldersgruppen 20–24 år, en femtedel var 25–29 år och en tiondel under 20 år. Nästan 100 personer, eller 7 procent, var 30 år eller äldre. Antalet studerande utanför Åland 2010 visas i tabellen Studerande efter kön, studieland, ålder och nivå och förändringen över tid kan studeras i tabellen Studerande efter kön, studieland och ålder 2004–2010. Andelen äldre studerande (30 år eller äldre) har sjunkit medan åldersgruppen 20–24-åringar har fått en ökad tyngd. Nedanstående diagram visar hur de som studerade utanför Åland fördelade sig på olika studieländer under de enskilda åren 2004–2010. I Finland studerade 2010 flera ålänningar än under något annat år sedan 2004.
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Betydligt flera kvinnor än män på gymnasialstadiet

Studier utanför Åland lockar flera kvinnor än män och 2010 uppgick kvinnorna till 57 procent av de studerande. Störst var könsskillnaden på gymnasialstadiet och inom övrig utbildning, där kvinnorna utgjorde två tredjedelar av de studerande. Inom högskole- samt yrkeshögskoleutbildningen var drygt 55 procent kvinnor. I tabellen Studerande efter kön, nivå och ålder ser man också att de yngre studerande, under 20 år gamla, främst studerade på gymnasialstadiet eller högskola. I de övriga redovisade åldersgrupperna dominerade högskoleutbildning.

Tre fjärdedelar kvinnor inom pedagogisk utbildning

Diagrammet Studerande efter utbildningsområde och kön visar vilka ämnesinriktningar ålänningarna studerade utanför Åland utan hänsyn till utbildningsnivån. Den största gruppen personer studerade handel och samhällsvetenskap följt av det humanistiska utbildningsområdet samt hälso- och socialvård. Över tre fjärdedelar av de studerande inom pedagogik respektive hälso- och socialvård var kvinnor, medan teknik och naturvetenskap lockade en betydligt större andel män än kvinnor. Jämnast var könsfördelningen inom servicebranscherna.
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

I tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och kön ser man även vilka ämnesinriktningar som studerades på de olika utbildningsnivåerna. På gymnasialstadiet gick 40 procent av de studerande en allmänbildande utbildning och inom yrkeshögskoleutbildningen studerade en lika stor andel hälso- och socialvård. Inom högskoleutbildningen var fördelningen på olika utbildningsområden jämnare, men mest populär både bland kvinnorna och männen var utbildning inom handel och samhällsvetenskap med drygt 30 procent av de högskolestuderande, eller 280 personer. På högskolenivå lockade också hälso- och socialvård, humanistisk utbildning, pedagogik samt det tekniska utbildningsområdet mer än hundra ålänningar vardera.

Storbritannien, USA och Polen populärast för högskolestudier utanför Norden

På alla utbildningsnivåer var Sverige det land som hade flest åländska studerande, vilket man kan se i diagrammet Studerande utanför Åland efter nivå och studieland. De allra flesta som studerade i andra länder än Finland och Sverige fanns inom högskoleutbildningen. Tabellen Studerande efter studieland, nivå och kön visar att en större andel av männen än av kvinnorna studerade i Finland, medan kvinnorna i större utsträckning än männen hade valt Sverige som studieland. Inom gymnasialstadiet hade 60 procent av de studerande sökt sig till Sverige, medan ungefär 34 procent studerade i Finland. Av de studerande på högskola och yrkeshögskola fanns drygt 73 procent i Sverige, 22 procent i Finland och 6 procent i övriga länder. De övriga länder som lockade studerande på högskolenivå var främst Storbritannien med 17 personer samt USA, Polen, Norge och Danmark, vilka hade över fem åländska högskolestuderande vardera.
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Ökat antal yrkeshögskolestuderande i Finland

Vilka ämnen som lästes i vilket land på de olika utbildningsnivåerna visar tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland. På gymnasialstadiet var Sverige det populäraste studielandet framför allt inom det allmänbildande och humanistiska utbildningsområdet, medan man i Finland hade några fler studerande inom lant- och skogsbruk samt hälso- och socialvård. På högskole- och yrkeshögskolenivå var Sveriges dominans störst inom utbildningsområdet pedagogik – 92 procent av de pedagogikstuderande läste i Sverige. Sammanlagt studerade 56 personer på högskolenivå i något annat land än Finland eller Sverige och av dessa gick 19 en humanistisk utbildning medan 15 studerade inom hälso- och socialvård.

Tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland 2007–2010 visar att antalet studerande på högskolenivå (inklusive yrkeshögskolor) i Finland har ökat betydligt sedan 2009 medan de studerande på gymnasialstadiet och folkhögskolor i Finland ligger på samma nivå. Det var främst yrkeshögskolorna som stod för ökningen, år 2009 studerade 69 ålänningar vid yrkeshögskola i Finland, 2010 var det 101 personer. Samtidigt har antalet åländska studerande i Sverige minskat något på alla utbildningsnivåer. När man ser till de olika utbildningsområdena var det framför allt inom handel och samhällsvetenskap samt hälso- och socialvård som de studerande i Finland hade ökat från 2009. I Sverige hade antalet åländska studerande minskat mest inom det tekniska området, hälso- och socialvård samt pedagogik, medan servicebranscherna uppvisade den största ökningen jämfört med 2009.

Nästan 14 procent av alla högskolestuderande läste vid Uppsala universitet

Totalt sett fanns det ålänningar vid ungefär 250 olika läroinrättningar utanför Åland 2010. Uppsala universitet hade flest åländska studerande, 146 stycken, vilket dock var en minskning med ungefär 10 jämfört med 2009. Åbo akademi hade liksom föregående år 88 studerande, medan Stockholms universitet hade ökat från 68 till 82 ålänningar. Ökningen i de finländska yrkeshögskolorna hade skett främst vid Yrkeshögskolan Novia, där det fanns 71 åländska studerande 2010 jämfört med 50 året före. Bland gymnasier, folkhögskolor och övriga läroinrättningar hade Axxell yrke och utbildning i Finland flest åländska studerande, 19 stycken. Dessa siffror presenteras i tabellen Studerande efter de vanligaste läroinrättningarna.

Beskrivning av statistiken.

För upplysningar, kontakta Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[at]asub.ax, eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax.

 Publicerad 29.03.2011