De äldres delaktighet på Åland

Undersökning om de äldres delaktighet på Åland

Utredningen De äldres delaktighet på Åland har genomförts i samarbete mellan ÅSUB och Högskolan på Åland. Utredningen sammanställer statistiska uppgifter och enkätmaterial som har samlats in bland 65-åringar och äldre på Åland.

Delaktighet betyder att personen aktivt, frivilligt och tillsammans med andra vill bidra till sådana aktiviteter som upplevs som viktiga och meningsfulla. Dessa aktiviteter kan vara av varierande slag i samhällets politiska, ekonomiska och samhälleliga sektorer. Delaktighet ökar individens känsla av egenmakt (empowerment) som möjliggör att personen på ett effektivt sätt och även under svåra omständigheter kan använda de resurser som är tillgängliga.

Politisk delaktighet har ökat bland de äldre på Åland

De äldres valdeltagande har under de senaste kommunal- och lagtingsvalen varit större jämfört med det allmänna valdeltagandet på Åland. I kommunalvalet 2015 röstade 73,9 procent av de äldre männen och 70,1 procent av de äldre kvinnorna. Motsvarande andelar i lagtingsvalet 2015 var 76,0 procent bland de äldre männen och 72,0 procent bland de äldre kvinnorna. Valdeltagande har varit aktivare bland 65–79-åringar jämfört med 80-åringar och äldre.

Även antalet äldre som har kandiderat i kommunal- och lagtingsvalen på Åland har ökat. Trots detta var andelen äldre kandidater i kommunalvalet 2015 lägre jämfört med andelen äldre bland alla röstberättigade (14,3 % respektive 26,1 %). Totalt 25 av de äldre kandidaterna blev invalda (18 män och 7 kvinnor), vilket motsvarar 12,0 procent av alla invalda i kommunalvalet. I lagtingsvalet 2015 var andelen äldre kandidater något lägre (12,2 %) jämfört med kommunalvalet. Endast två av de äldre blev invalda (bägge män), vilket motsvarar 6,7 procent av alla invalda lagtingsledamöter. Cirka en tredjedel av de äldre kommunalvals- och lagtingskandidaterna var kvinnor.

Sambandet mellan politisk delaktighet och den självskattade hälsan visade att aktivt valdeltagande samt känsla av styrka och inflytande i samhället har en koppling till en bättre hälsa. Sambandet var starkast i gruppen 65–69-åringar.

Ekonomisk delaktighet har en koppling till en bättre självskattad hälsa

Totalt 2,7 procent av 64–79-åringarna är ekonomiskt utsatta på Åland jämfört med 4,1 procent av hela befolkningen (2015). En större andel av dessa ekonomiskt utsatta är kvinnor (3,7 % kvinnor och 1,6 % män). Bland 80-åringar och äldre är var tionde (10,9 %) ekonomiskt utsatt. Kvinnornas utsatthet ökar tydligt efter att de fyllt 80 år. Totalt 15,3 procent av kvinnorna och 5,2 procent av männen som fyllt 80 år är ekonomiskt utsatta. Den främsta inkomstformen bland de äldre är pensionsinkomsterna.

Andelen yrkesverksamma äldre har ökat på Åland. Totalt 290 äldre (53,4 % kvinnor och 46,6 % män) fanns bland de sysselsatta på Åland år 2014, vilket motsvarar 4,9 procent av alla äldre. De största enskilda grupperna av äldre kvinnor jobbade inom vård, omsorg och sociala tjänster samt utbildning. De största enskilda grupperna av äldre män jobbade inom transport och magasinering samt offentlig förvaltning.

Sambandet mellan ekonomisk delaktighet och den självskattade hälsan visade att aktiv yrkesverksamhet och känslan av att pengarna räcker till har en koppling till en bättre självskattad hälsa. Det starkaste sambandet fanns i gruppen för 65–69-åringar. Vid 80–84-års ålder hade kopplingen mellan ekonomisk delaktighet och självskattad hälsa förlorat sin betydelse, men blev signifikant igen bland de allra äldsta (85-åringar och äldre).

De äldre ålänningarna har allt bättre förutsättningar för samhällelig delaktighet

Resultaten för de äldres fritidsaktiviteter (2013) visar att allt större andel av de äldre promenerar eller stavgår (77,1 %), cyklar (39,1 %) och simmar eller utövar vattengymnastik (35,6 %) varje vecka. Även andelen äldre som deltar i föreningsverksamhet varje vecka har ökat (3,8 % år 2008; 9,3 % år 2013). De vanligaste medlemskapen bland de äldre finns i kulturföreningar och föreningar med social- och/eller hälsoverksamhet. Sammanlagt 25,0 procent av de äldre uppgav att de arbetat frivilligt inom föreningslivet år 2013.

Allt större andel av de äldre är nöjda med sin fritid (56,5 %). En större andel av dessa är män (60,4 % män och 52,3 % kvinnor). Förutom att relativt få av de äldre är missnöjda med sin fritid (5,4 %), rapporterar fler äldre att ingenting begränsar utövandet av fritidsaktiviteterna (37,5 %). Hälsa har nämnts som den främsta faktorn som begränsar utövandet av fritidsaktiviteterna bland de äldre, men andelen av dessa svarande har minskat (39,8 % år 2008; 28,8 % år 2013).

Sambandet mellan samhällelig delaktighet och den självskattade hälsan visade att goda möjligheter till fritidssysselsättningar och ett kreativt förhållningssätt till utmaningar som man ställs inför är kopplade till en bättre självskattad hälsa. Bland 80-åringar och äldre hade fritidsmöjligheterna dock inget markant samband med den självskattade hälsan, medan det kreativa förhållningssättet hade en markant koppling till den självskattade hälsan bland alla äldre.

De äldre som en allt större resurs på Åland

Att proaktivt arbeta för de äldres delaktighet bidrar till bättre subjektivt upplevd hälsa, men kan även antas motarbeta psykisk ohälsa orsakad av ensamhet och social isolering. En av de framtida utmaningarna är frågan om hur samhället kan ta vara på potentialen som finns hos den växande gruppen av äldre ålänningar. Resultaten i denna rapport visar att bland annat inom politiskt beslutsfattande, yrkesliv och frivillighetsarbete borde de äldre ses som en större resurs på Åland.

Hela rapporten finns tillgänglig nedan.

Kontaktperson: 

Sanna Roos

+358 (0)18 25583
sanna.roos@asub.ax

Ämnesområden