Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2011

Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn – hösten 2011

Volymnedgången inom den åländska ekonomin efter den internationella finanskrisen beräknas ha varit i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Enligt ÅSUBs preliminära kalkyler beräknas BNP-tillväxten ha stannat på runt 0,2 procent för 2010 och enligt våra prognosantaganden för i år stannar utvecklingen på en noll-tillväxt även 2011. Orsaken till den svaga tillväxten är, förutom den allmänna lågkonjunkturen, höga oljepriser och hög inflation som kringskär den reella tillväxten. Oljepriserna drar ner lönsamheten i den volymmässigt viktiga transportsektorn och driver därtill upp inflationen, vilket betyder att de höga bränslepriserna drabbar tillväxten inom ekonomin två vägar.

Efter två år med stigande arbetslöshetsgrad började arbetslösheten sjunka i slutet av förra året. För i år beräknas den genomsnittliga arbetslösheten sjunka till 2,8 procent jämfört med 3,1 procent för 2010. De lediga platserna ökar nu åter efter att ha minskat väsentligt i spåren av finanskrisen. Förvärvsinkomstsumman, som ligger till grund för prognoserna av kommunalskatten, förväntas öka med 3,7 procent i genomsnitt både innevarande år och nästa. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn har bromsat tillväxten såväl för 2010 som för 2011. Nettoinflyttningen beräknas även i år vara relativt stor.

Enligt kommunernas budgeter för år 2011 förväntas nettodriftskostnaderna i år öka med 4 procent och årsbidraget förväntas fortsättningsvis minska, med runt en fjärdedel. Elva av kommunerna budgeterar ett positivt resultat för räkenskapsperioden och fem ett negativt resultat. Upplåningen fortsätter enligt budgeterna att växa.

Med kommunernas skattefinansiering menas kommunernas skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget. I år bedöms skattefinansieringen öka med 2,4 procent eller cirka 3,1 miljoner euro. Skatteinkomsterna beräknas öka med knappt 2,2 miljoner euro och landskapsandelarna med cirka 0,9 miljoner euro. Förvärvsinkomstskatterna beräknas öka med 2,8 procent och fastighetsskatterna med över 4 procent, medan utvecklingen av samfundsskatterna beräknas vara svag som ett resultat av de många osäkerhetsfaktorerna inom ekonomin.

Kommunernas samlade skattefinansiering enligt debitering 2009-2012, 1.000 euro

Prognoserna inför nästa år visar sammantaget på en låg tillväxt på 0,8 procent eller 1,0 miljon euro i den samlade skattefinansieringen. Landskapsandelarna ökar stabilt med över 1,3 miljoner euro och där är det särskilt andelarna för den sociala sektorn som växer. Kostnaderna för bland annat barnskyddet och missbrukarvården har ökat snabbt.

När det gäller förvärvsinkomstskatterna, som bara ökar med 1,7 procent, är det framför allt skattelindringarna för de lägre inkomstgrupperna i form av större grundavdrag och utökat arbetsinkomstavdrag som bromsar tillväxten trots att Åland har hög inflyttning och ett bra sysselsättningsläge. Även samfundsskatternas svaga utveckling med en prognos på -1,7 miljoner euro förklaras i sin helhet av statliga beslut. Dels sjunker kommunsektorns andel av skatterna med 5 procentenheter, dels sänks hela bolagsskatten från 26 till 25 procent, vilket innebär att kommunernas inkomster från den skattekällan minskar trots att företagens inkomster enligt prognosen kommer att öka en aning. Den egentliga återhämtningen vad gäller företagens vinstutveckling tror vi dock att inträffar först därpå följande år.

För att läsa hela rapporten, klicka här.

Publicerad: 14 oktober 2011

Om ytterligare information önskas kontakta gärna ÅSUB, Katarina Fellman (katarina.fellman[at]asub.ax).