Finansieringen av Kommunernas socialtjänst

Provberäkningarna för finansieringen av Kommunernas socialtjänst nu klara

ÅSUB har haft i uppdrag av landskapsregeringen att göra uppföljningsanalyser i anslutning till färdigställandet av förslaget om Kommunernas socialtjänst (KST). Uppdraget omfattade bland annat att analysera kompletterande modeller för hur den solidariska kostnadsfördelningen kan förverkligas och hur landskapsandelssystemet kan anpassas till KST. Dessutom skulle ÅSUB ta fram exempel på hur ett övergångssystem till den nya finansieringsmodellen kan utformas.
Uppdragsgivaren har gått in för att föreslå den så kallade Nyckelmodellen som finansieringslösning för Kommunernas socialtjänst. Modellen har kvar den solidariska fördelningen som grundar sig på invånartal och skattekraft, där invånartalet avspeglar det långsiktiga servicebehovet och skattekraften speglar betalningsförmågan. Därtill används nyckelfaktorer som komplement till invånartalet för att spegla behovet av tjänsterna per kommun.
Fyra olika nyckelfaktorer tillämpas i modellen, en handikapp-, en barnskydds-, en arbetslöshets- samt en utkomststödskoefficient. I modellen har hälften av nettokostnaderna viktats enligt den solidariska finansieringsprincipen och hälften av kostnaderna efter koefficienterna. Det innebär att befolkningsmässigt större kommuner, kommuner med högre skattekraft än genomsnittet samt kommuner som har högre vikt enligt nyckelfaktorera får en lite högre finansieringsandel för den nya organisationen.
De totala nettodriftskostnaderna för de verksamheter som föreslås ingå i kommunernas socialtjänst uppgick år 2012 till 19,4 miljoner euro och motsvarar runt 15 procent av nettodriftskostnaderna för kommunerna. För år 2015 har kostnaderna beräknats uppgå till runt 21 miljoner euro.
Landskapsandelarna fastställs efter att nettodriftskostnaderna fördelats mellan kommunerna. Landskapsandelarna för kommunerna sammantaget skulle enligt modellen uppgå till cirka 5,9 miljoner euro på 2012 års kostnadsnivå, vilket motsvarar drygt 30 procent av nettodriftskostnaderna. Förslaget för landskapsandelar till Kommunernas socialtjänst omfattar en ny bosättningsstrukturgrupp som har kallats ytterskärgårdskommun. Till dessa kommuner räknas Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga.
När landskapsandelarna dragits ifrån respektive kommuns finansieringsandel får man den så kallade egenandelen per kommun, alltså varje kommuns egentliga betalningsandel. Sammanlagt uppgick kommunernas egenandelar till cirka 13,5 miljoner euro för 2012. Egenandelarna varierar enligt provräkningsåren från 244 euro per invånare för den kommun som har den lägsta andelen till 617 euro för den kommun som står för den högsta egenandelen per invånare. Idag ligger egenandelarna för kommunerna i spannet 0 till 833 euro per invånare.
Enligt uppdragsgivaren önskemål föreslås en övergångsperiod som omfattar fyra år. Det första året utjämnas utfallet med i genomsnitt ungefär 75 procent, det andra året med i genomsnitt 50 procent och det tredje året på motsvarande sätt i genomsnitt med 25 procent av det samlade utfallet för provräkningsåren. Det innebär att de ekonomiska effekterna av reformen märks fullt ut först 2019.
I reformen för samordning av de sociala tjänsterna har skäl som likvärdig service, samlad kompetens och ökad specialisering inom personalen, större integritet och stärkt anonymitet framhållits. Reformen kommer enligt förslaget att innebära att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna minskar inom det aktuella uppgiftsområdet. Likaså kommer variationerna mellan de enskilda åren att minska, liksom skillnaden i förutsättningar att erbjuda service. Det sistnämnda hör till reformens kärna och för med sig även att finansieringsansvaret jämnas ut. De ekonomiska förutsättningarna för kommunerna blir stabilare.
Det fortsatta utvecklingsarbetet inom området sker nu stegvis. En fördel med angrepssättet är att landskapsregeringen kort efter att reformen med Kommunernas socialtjänst beretts kommer att ta ett helhetsgrepp på landskapsandelssystemet. Översynen av landskapsandelarna ger också möjligheter att justera eventuella oförutsägbara effekter av att endast en del av en sektor hanteras i den här första delen av reformpaketet.
Eftersom ramen för Kommunernas socialtjänst ekonomiskt sett utgör en mindre del av den sociala sektorn är effekterna relativt begränsade. Variationerna i efterfrågan och utgiftsnivå mellan åren inom en kommun är ofta större än utfallet från den här reformen. Att ett övergångssystem därtill föreslås dämpar effekterna och ger förutsättningar som är mer förutsägbara.
Om den översyn av landskapsandelssystemet som nu är aktuell medför justeringar i systemet, kommer de förändringarna att genomföras de närmste åren och således hinna träda i kraft före övergångsperioden för den här reformen är till ända.

För att läsa hela rapporten, klicka här!

Publicerad: 18 juni 2014

Närmare upplysningar om rapporten ger Katarina Fellman, katarina.fellman[at]asub.ax. Frågor om den fortsatta beredningen av reformen besvaras av landskapsregeringens Biträdande finanschef Runa Tufvesson (runa.tufvesson[at]regeringen.ax).