Det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet

ÅSUB har på uppdrag av Landskapsregeringen under vintern genomfört en intervjubaserad undersökning om behoven av kunskaper i finska inom det åländska arbetslivet. Undersökningen omfattade 43 företag samt 22 offentliga myndigheter och organisationer. Sammanlagt intervjuades 67 personer med ansvar för verksamhet och personal inom näringsliv, offentlig sektor och "organisationsåland".

Undersökningens resultat med avseende på finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

· Kunskaper i finska väger tungt som meriteringsfaktor vid nyrekrytering inom näringslivet. Detta gäller även, om än i     varierande grad, inom betydande delar av den offentliga arbetsmarknaden.

· Inom den offentliga sektorn är behoven av kunskaper i finska särskilt stora inom den statliga verksamheten på Åland.

· Med några få undantag inom det privata näringslivet värderas kunskaper i finska lika högt, oftast högre, än kunskaper i  engelska.

· Behovet av finska inom företagen, den offentliga sektorn och föreningslivet är ofta kopplade till "institutionellt" drivna språkkrav, dvs Ålands statstillhörighet i kombination med begränsad självstyrelse inom det ekonomiskt-juridiska området

· Kunskaperna i finska inom näringslivet, men även inom delar av den offentliga verksamheten, är i dag betydande.

· Behovet av kunskaper i finska begränsar i viss mån företagens och den offentliga arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter inom Åland.

· Efterfrågan på arbetskraft med goda kunskaper i finska har medverkat till en rätt omfattande arbetskraftsrekrytering i Finland utanför Åland.

· De finska kunskapskraven minskar näringslivets och de offentliga arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera ålänningar med utbildning från Sverige eller andra delar av världen utanför Finland.

· Det finns i dag en strukturell motsättning mellan å ena sidan det åländska ”civilsamhällets” svenska karaktär och de svaga kunskaper i finska som detta i innebär, och å andra sidan arbetslivets rätt starka orientering mot Finland - med de finska språkkrav som detta ofta medför.

Hela rapporten kan du läsa här.