Företagens kompetensbehov

Denna rapport bygger på uppgifter från åländska företag om deras förväntningar på tre års sikt beträffande utvecklingen av antalet anställda, utbildningsnivån, behov och efterfrågan av kompetens samt fortbildning.

Vi fann att branschen transport- och kommunikation (främst sjöfart) är den mest pessimistiska angående möjligheterna att utöka antalet anställda. Man tror till och med att antalet anställda kan komma att minska under de närmaste tre åren. Företagen inom branscherna övrig service (allt från städ- till konsultfirmor och privat läkarpraktik) och hotell- och restaurang är de branscher som säger sig komma att utöka sin personalstyrka mest, relativt sett, under den närmaste treårsperioden.

Andelen högskoleutbildade bland de anställda anges av företagen totalt sett ligga strax under 20 procent. Sammantaget - inom alla branscher - tror man inte på någon större förändring i detta avseende. Största förändringen i riktning mot en ökad andel högskoleutbildade förväntas ske inom finanssektorn (bank- och försäkring). 

När det gäller behovet och efterfrågan av kompetens kunde vi se att man inom den kvalificerade delen av servicebranschen efterfrågade expert-, specialist- och chefskompetens i mycket högre grad än inom de andra branscherna. En tredjedel av all efterfrågad kvalificerad kompetens inom denna bransch är relaterad till datakunskap.

Den största kategorin bland de efterfrågade yrkeskategorierna/arbetsuppgifterna inom servicesektorn var kockar, servitörer och kökspersonal. Kockar var även den kategori som man förväntade sig vara svårast att få tag på under de kommande tre åren. 

Inom handeln efterfrågas försäljningspersonal, men även elektriker och framför allt lagerarbetare. Den sistnämnda kategorin förväntas även bli svår att få tag på under de kommande tre åren. Inom byggbranschen efterfrågas i synnerhet betongarbetare, men också elektriker.

De åländska företagen förväntar sig att det kan bli vissa svårigheter med att rekrytera folk till manuellt arbete under de kommande tre åren. Däremot verkar de överlag inte bekymrade om möjligheterna att rekrytera experter, specialister och chefer, möjligtvis med undantag för inom industri-, bygg- och primärnäringarna. 

Man verkar inom det åländska näringslivet överlag komma att främst satsa på serviceinriktad personalutbildning, efter det i prioritetsordning kommer teknisk utbildning (högst prioriterad inom industri-, bygg- och primärbranscherna). Först därefter följer IT-utbildning och sist produktutveckling. Man är främst intresserad av att lägga resurser på enskilda kortare fortbildningstillfällen, fortbildning på arbetstid och att köpa in tjänster från privata företag.

Hela rapporten kan du läsa här.

 

 

Ämnesområden