Invånarnas syn på kommunernas verksamhet och organisation

Den allmänna bakgrunden till denna utredning är det förändringstryck som de flesta OECD-länderna är utsatta för; allmän ekonomisk press, åldrande befolkning, och relativt sett färre i arbete i förhållande till de unga och äldre utanför arbetskraften.

ÅSUB har på uppdrag av Ålands kommunförbund genomfört en undersökning om kommuninvånarnas syn på den befintliga och framtida kommunala verksamheten och organisationen. Resultaten baserar sig på en enkät till ett slumpmässigt urval individer i åldern 18-85 år, och har besvarats av 1 056 personer. Vi redovisar statistiskt säkerställda skillnader mellan kön, åldersgrupper och tre regioner; Mariehamn, landsbygden och skärgården.

• Den kommunala servicen får överlag ett gott betyg av kommuninvånarna. Nöjdast är invånarna i skärgården, tätt följda av dem i Mariehamn. Invånarna på landsbygden är sammantaget mindre nöjda än genomsnittet.

• Ålänningarna är mycket nöjda med hur barnomsorgen för barn under skolåldern och grundskolan sköts i hemkommunen.

• Skötseln av kommunernas biblioteks- och kulturverksamhet får gott betyg.

• Idrotts- och ungdomsverksamheten i kommunerna får ett betyg som ligger strax över genomsnittet för de befintliga verksamheter som bedöms i rapporten.

• Vården på åldrings- och servicehem och hemservicen i Mariehamn fick godkända men relativt sett låga betyg, medan tillfredställelsen med motsvarade tjänster på landsbygden och i synnerhet i skärgården var högre. Servicen för handikappade fick ett av studiens svagaste omdömen.

• Väg- och gatuskötseln får sämst betyg av alla verksamheter som bedöms i denna undersökning.

• Avfallshanteringen kom långt ner i på ranglistan i förhållande till bedömningen av andra verksamheter.

• Möjligheten att påverka kommunala beslut ansågs allmänt vara otillfredsställande, och dessutom ansåg man att möjligheterna att påverka inom de kommunala verksamheterna är begränsade. 

• På landsbygden är man jämförelsevis minst övertygad om att den kommunala beslutsprocessen är rättvis och jämlik.    

• Invånarna i Mariehamn och på landsbygden är relativt kritiskt inställda till hur hemkommunens beslutsfattare hanterar besluten med bäring på framtiden. Skärgårdens beslutsfattare får dock högre betyg än övriga.

• De som sköter den kommunala ekonomin i skärgården har ett jämförelsevis starkt förtroende, medan stödet till dem på landsbygden var svagare. De boende i Mariehamn gav härvidlag sina beslutsfattare det svagaste betyget. 

• Det finns stöd för att höja kommunalskatten om alternativet är att skära ned på den kommunala servicen, samtidigt som man vill att de kommunala tjänsterna bör effektiviseras så att skatten inte höjs.

• De flesta kan tänka sig att ge upp kommunens självständighet om den kommunala servicen hotas, även om man är mer tveksam till detta i skärgården än i de två övriga regionerna.  

• Stödet för kommunsammanslagningar är starkt i Mariehamn och relativt starkt även på landsbygden, men svagt i skärgården (se figuren nedan). 

FIGUR. De svarandes bedömning av påståendet: ”Det vore en fördel om min kommun skulle gå samman med någon/några andra kommuner”, efter region. Medeltal, skala 1-5

  

• Det finns stöd för ett ökat brukarinflytande i kommunerna, särskilt bland de unga.

• En majoritet av kommuninvånarna anser att nuvarande kommunala serviceproduktionen ska ordnas av kommunen. Samtidigt säger man sig vilja kunna välja mellan offentliga och privata serviceproducenter. Särskilt områden som skötsel av kommunala fastigheter, väg- och gatuunderhåll samt idrottsverksamhet anses kunna handhas av privata aktörer.

• Tanken att kommuninvånarna ska kunna välja andra kommuners service (t.ex. barndagvård, skola, äldreomsorg) om man vill, fick klart stöd, i första hand på landsbygden.

• Närheten till hemmet betonades när det gällde barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Verksamheter som har med infrastruktur och teknik att göra ansåg man bäst lämpade för samarbete mellan kommunerna.

Hela rapporten kan du läsa här.

En bildpresentation av rapporten finns tillgänglig nedan.

    Publicerat 18 01 2011 

 

 

Katarina Fellman

+358 (0)18 25492
fornamn.efternamn[at]asub.ax