Jämställhetsbilaga till landskapets budget 2017

Om kvinnors och mäns inflytande, hälsa och brott

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringen sammanställt en bilaga till landskapets budget för 2017 med statistik som belyser skillnader mellan kvinnors och mäns villkor. Det är nu sjätte gången ett sådant budgetunderlag med könsuppdelad statistik har tagits fram av ÅSUB.

Utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle kräver kunskap inom samhällets olika nyckelområden. Den här sammanställningen beskriver tre av dessa. Jämlika möjligheter till inflytande, jämlika förutsättningar inom vården samt grundläggande trygghet för kvinnor och män är viktiga perspektiv i samhällslivet och därmed för jämställdheten. Inriktningen på årets bilaga har valts med utgångspunkt i områden som kompletterar tidigare belysta teman och teman som ur olika perspektiv varit aktuella under den senaste tiden.

Sedan 1980-talet har kvinnor stått för ett högre valdeltagande än män. Beträffande andelen röstande har kvinnorna således i dag ett visst försprång gentemot männen, men när det gäller att kandidera i allmänna val ligger männen fortfarande före. Det genomsnittliga antalet röster per kandidat är numera ungefär lika stort för kvinnor och män, det är främst koncentrationen av röster på enskilda kandidater som gör att könsfördelningen bland de invalda är ojämnare än bland de uppställda.
Vid valet år 2015 blev andelen kvinnor 33 procent i lagtinget. I kommunernas fullmäktigeförsamlingar blev knappt 38 procent kvinnor. Vid vart och ett av de sex senaste valen har könsfördelningen bland de invalda blivit något ojämnare än bland kandidaterna såväl i lagting som i kommunfullmäktige. Andelen invalda kvinnor i lagtinget var störst hittills i valet 2003, då den var 37 procent.

Bland de förtroendevalda som kommunerna tillsätter i olika organ finns det i stort sett lika många kvinnor som män. För dessa organ regleras sammansättningen av jämställdhetslagen mellan kvinnor och män. Olikheter finns dock mellan olika typer av nämnder. Den manliga majoriteten är störst i grupperna byggnads- och tekniska nämnder samt närings- och lantbruksnämnder, medan kvinnornas flertal är störst i social- och omsorgsnämnderna. Men framförallt finns det en snedfördelning när det gäller ordförandposterna i fullmäktige och styrelse. Trots att antalet kvinnor på ordförandeposterna i fullmäktige och styrelser har ökat något från 2012 innehas nästan 70 av ordförandeposterna i fullmäktige och hela 75 procent av ordförandeposterna i styrelserna av män.

Så kallad åtgärdbar dödlighet är ett begrepp som visar dödligheten i sjukdomar som hälso- och sjukvården kan påverka förloppet av. Åtgärdbar dödlighet kan påverkas både genom sjukvården och genom hälsopolitiska åtgärder. Till sjukvårdsrelaterade åtgärder hör medicinska insatser, tidig upptäckt av sjukdomar och behandling. Det handlar alltså om åtgärder som kräver tillgång till medicinsk kunskap och teknologi. Hälsopolitiska åtgärder däremot innefattar medvetna politiska beslut och handlingsplaner för att förebygga och minska den åtgärdbara dödligheten. Dödsorsaker baserade på befolkningens tobaks- och alkoholbruk räknas ofta som åtgärdbara genom hälsopolitik. Rökning och hög alkoholkonsumtion är de främsta riskfaktorerna för lungcancer, cancer i luftstrupen och olika alkoholrelaterade sjukdomar.

Det totala antalet avlidna av tumörer i struphuvudet, luftstrupen, luftrören och lungorna har gradvis stigit på Åland sedan slutet av 1960-talet. Även antalet nya fall av lungcancer och cancer i luftstrupen har ökat. Ökningen gäller särskilt bland kvinnor men det är fortfarande vanligare att män än kvinnor insjuknar i lungcancer eller cancer i luftstrupen. Dödligheten i dessa diagnoser är också högre, men sjunkande bland männen. För kvinnorna finns det en tendens till att dödligheten i de här sjukdomarna ökar på Åland. Andelen personer som röker eller snusar dagligen har sjunkit de senaste 20 åren på Åland, men det finns fortfarande utrymme för aktivt förebyggande insatser för att minska hälsoriskerna.

Kunskap om utvecklingen av levercancer på Åland samt eventuella könsskillnader lägger grunden för förebyggande arbete när det gäller vissa alkoholrelaterade sjukdomar. Det årliga antalet avlidna i levercancer är litet, vilket gör det svårt att urskilja trender. Åländska män och kvinnor har i samma grad varit drabbade av levercancer som dödsorsak. Även de årliga medeltalen av nya fall är lågt. I stora drag kan konstateras att förekomsten av levercancer har varit något högre för män än för kvinnor. Även trenden för alkoholbruket på Åland har varit sjunkande de senaste åren. Det finns dock fortfarande ett betydande utrymme för aktiva hälsopolitiska åtgärder inom området.

Brottsstatistiken för Åland visar att männen är i en klar majoritet när det gäller andel misstänkta för brott. Dock har kvinnornas andel bland de misstänkta ökat från 6 procent i början av 1980-talet till cirka 17 procent i genomsnitt de senaste tre åren. En liknande trend syns i våra grannländer. Antalet minderåriga och unga vuxna som misstänks för brott på Åland har dock totalt sett sjunkit sedan 1980-talet. Även bland de minderåriga och bland unga vuxna är männen och pojkarna i en övervägande majoritet bland de brottsmisstänkta.

Den vanligaste brottstypen är trafikförseelser, vilket gäller för både kvinnor och män. Kvinnornas andel av de misstänkta för trafikförseelser har ökat från 11 procent till cirka 24 procent mellan 1980 och 2015. Den nästvanligaste brottsgruppen är egendomsbrott som omfattar stöld, skadegörelse och förskingring. Brottsgruppen uppvisar en sjunkande trend, där antalet misstänkta män minskat så att kvinnornas andel ökat en aning under åren 1980-2015.

Ser vi till brottsoffren framträder en annan bild. Bland offren för sexualbrott är hela 98 procent kvinnor (2011-2015). För brotten misshandel, rån och utpressning är offren till övervägande del män. För de brott som kommit till polisens kännedom utsätter således män till större del andra män för misshandel och rån. Av dessa brott är misshandel vanligast. På Åland har 3,8 procent av männen och 2,1 procent av kvinnorna varit utsatta för misshandel enligt statistiken. I Finland har siffrorna varit något högre för både kvinnorna och männen, medan den åländska andelen utsatta för misshandel ligger högre för båda könen än de misshandelsbrott som rapporterats i Sverige.

Hela publikationen kan du läsa här.

Information om publikationen ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax eller Katarina Fellman, katarina.fellman[at]asub.ax