Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn hösten 2004

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) gör två gånger per år en konjunkturbedömning för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Rapportens huvudsakliga syfte är att förse de åländska kommunerna med aktuellt ekonomiskt underlag för en bedömning av framtidsutsikterna med särskild hänsyn till de behov som framkommer i anslutning till den årliga budgetprocessen.

Trots allt fler indikationer på en förstärkt internationell konjunkturuppgång kvarstår fortfarande viss osäkerhet om uppgångens styrka och långsiktighet. De positiva signalerna dominerar dock de internationella konjunkturbedömningar som offentliggjorts under sommaren och den tidiga hösten. Den positiva allmänna konjunkturbilden gäller även för de åländska närmarknaderna i Finland och Sverige. Detta gäller särskilt Sverige där exportindustrin - med underleverantörskopplingar inom den åländska industrisektorn - för närvarande har en mycket god orderingång.

Den åländska ekonomin uppvisade under fjolåret en volymtillväxt på den internationellt sett mycket goda fyraprocentnivån. Prognosen för innevarande och nästa år pekar dock - trots den generellt sett goda konjunkturen i omvärlden - på en klart avtagande tillväxttakt. Under 2004 beräknas sålunda den samlade tillväxten inom den åländska ekonomin stanna vid 2,5 procent medan tillväxttakten under 2005 ser ut att sjunka ned mot 1-procentsnivån.

En viktig förklaring till den avtagande tillväxttakten är den under senare år gradvis försvagade marknadspositionen och lönsamheten inom delar av den åländska färjnäringen. Utflaggningen av färjtonnage till Sverige under hösten 2003 slog också först under innevarande år igenom på allvar i de åländska tillväxtsiffrorna. En annan faktor som drar ner tillväxtprognosen är tendensen till stagnation och osäkerhet inom delar av landekonomin. Detta gäller t ex den landbaserade turismen.

Trots dessa över lag tillväxtdämpande faktorer, står det ändå klart att den åländska ekonomin inte står inför någon omedelbar eller mer dramatisk nedgång. Det handlar snarare om en gradvis uppbromsning av tillväxttakten. Den senkomna, men för åländsk del ytterst viktiga anpassningen av den statliga sjöfartspolitiken till det faktiska konkurrensläget i omvärlden, har gjort att utflaggningarna på rutterna mellan Åland, Sverige och Finland nu ser ut att ha avstannat. Arbetsmarknadsläget är, trots en viss försvagning, fortsatt gott.

Inom den offentliga sektorn har ekonomin blivit allt mer ansträngd, det gäller såväl för landskapet som för kommunerna. För landskapet ökar den så kallade klumpsumman endast långsamt. För kommunerna beräknas tillväxten i skattefinansieringen ha varit negativ år 2002, vilket är det senaste året för vilket beskattningen slutförts. De negativa siffrorna för år 2002 är framför allt ett resultat av kvittningen av momsåterkravet mot samfundsskatten. För år 2003 visar kalkylerna på en svag nominell tillväxt. Kommunernas samfundsskatteandel sjönk då ytterligare. Trots en god tillväxt i företagens vinster sjönk samfundsskatterna med 8,7 procent och tillväxten i de övriga skatterna var inte heller snabb enligt de preliminära uppgifterna. Den samlade nominella tillväxten i de totala skatteinkomsterna stannade på 1,4 procent.

År 2004 präglas skattefinansieringen av att det allmänna avdraget slopats och av de omläggningar av landskapsandelarna som hänger samman med den reformen. Skatterna från förvärvsinkomster ökar väsentligt, medan landskapsandelarna sjunker i motsvarande grad. Sammantaget ser dock utvecklingen av skatteinkomsterna åren 2004 och 2005 lite positivare ut.

De systembundna landskapsandelarna som tidigare varit en säker och sakta växande inkomstkälla för kommunsektorn sjunker enligt de preliminära beräkningarna både i år och nästa år. Därtill är utvecklingen av samfundsskatterna osäker. Dels härrör betydande delar av samfundsskatterna från sjöfartssektorn där förändringarna i verksamhetsförutsättningarna har varit betydande den senaste tiden. Dels är det på kort sikt osäkert hur reformen av företagsbeskattningen kommer att påverka intäkterna från samfundsskatterna i år och nästa år. När det slutligen gäller utvecklingen av förvärvsinkomstskatterna är den tillväxt som kalkylerats beroende av att avdragen i kommunalbeskattningen inte utökas från statens sida, något som hittills gjorts regelmässigt varje år. Via landskapslagstiftningen kommer dessa förändringar att gälla även på Åland.

Utvecklingen av skattefinansieringen följer i dagsläget inte utvecklingen av utgifterna inom kommunsektorn. Trots ansträngningar och åtstramningar för att minska tillväxten inom den kommunala sektorn har nettoutgifterna ökat snabbare än inkomsterna från skatter och landskapsandelar.

Vill du läsa hela rapporten klicka här.