Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn våren 2005

Ålands BNP-tillväxt har under de senaste fem åren legat under både Sveriges och Finlands. Orsaken till detta står främst att finna i den svaga tillväxten inom passagerarsjöfarten och de därigenom uteblivna kringeffekterna för den åländska ekonomin. Den relativt goda utvecklingen av lönsamheten och produktiviteten hos industrisektorn, hos fraktsjöfarten och delar av tjänstesektorn förmår inte uppväga kräftgången hos passagerarsjöfarten. Den åländska ekonomin saknar just nu en tillväxtmotor. Effekterna av detta på Ålands samlade BNP för 2005 och 2006 är enligt vår bedömning att den svaga utvecklingen i förhållande till omvärlden fortsätter. ÅSUB:s prognos för Åland är en tillväxt på inte mer än drygt 1 procent för 2005.

För kommunernas del var den nominella tillväxten i skattefinansieringen 2003 svag, om än positiv (2003 år det senaste året med slutförd beskattning). Om vi ser till den reella tillväxten, det vill säga om inflationen beaktas, var tillväxten endast 0,5 procent. År 2004 präglades skattefinansieringen av att det allmänna avdraget slopades och av de omläggningar av landskapsandelarna som hängde samman med den reformen. Ökningen ligger, enligt kalkylerna, totalt sett på ungefär samma nivå som för år 2003.

För innevarande år samt inför nästa år ser läget emellertid lite ljusare ut. Skattefinansieringen beräknas enligt prognoserna öka lite snabbare, med runt 3 procent. I rapporten konstaterar vi att det framför allt är förvärvsinkomstskatterna som beräknas växa.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att inkomsterna från förvärvsskatterna kommer att få än större betydelse för kommunerna framöver. Den positiva utvecklingen av lönesumman, inflyttningen samt det faktum att staten aviserat att framtida skattelättnader i form av större avdrag ska ske inom ramen för statsbeskattningen, istället för inom kommunalbeskattningen som varit fallet de senaste åren, ger en god grund för de närmaste årens förvärvsinkomstskatter. Den inkomstkällan är dessutom den mest betydelsefulla för kommunsektorn som helhet. Därtill har höjda skattesatser bidragit till tillväxten i skatteintäkterna. Mellan tre och fem kommuner per år har höjt skatteprocenterna för kommunalskatten de senaste tre åren.

Till en mindre positiv bild bidrar de systembundna landskapsandelarna som minskar enligt kalkylerna. Landskapsandelarna har tidigare varit en säker och växande inkomstkälla för kommunsektorn. Dessutom är utvecklingen av samfundsskatterna osäker. Dels härrör en betydande del av samfundsskatterna från sjöfartssektorn där förändringarna i verksamhetsförutsättningarna har varit genomgripande den senaste tiden och ytterligare utmaningar är att vänta. Dels är det på kort sikt osäkert hur reformen av företagsbeskattningen kommer att påverka intäkterna från samfundsskatterna. Även skatteutjämningen påverkas negativt av sjunkande samfundsskatteandelar. Sviktande skatteinkomster drabbar på så vis kommunsektorn dubbelt.

Till den mindre ljusa bilden bidrar även utvecklingen av utgifterna inom kommunsektorn. Driftsutgifterna ökar nu långsammare än tidigare, nettoutgifterna för verksamheterna steg med 4,5 procent år 2003. Men fortfarande överstiger tillväxten i utgifterna tillväxten i skattefinansieringen, vilket inte är hållbart på sikt. En följd av det här förhållandet är att kommunernas skuldsättning har ökat markant under de senaste åren.

Hela rapporten kan du läsa här.