Att skapa sin försörjning i insulära regioner. Sex nordiska fallstudier

Har man inte ett jobb så skapar man sig ett jobb. Det är ett citat från en av de intervjuade inom ramen för projektet Utmaningar för insulära arbetsmarknader i Norden, där Åland har varit ett studieområde i ett nordiskt samarbetsprojekt. Citatet illustrerar hur betydelsefullt det är att ha ett jobb i små samhällen, det är inte riktigt socialt accepterat att vara utan jobb. Men citatet är även ett exempel på att de som bor inom små arbetsmarknader inte i första hand väntar på att få allt serverat, utan är beredda att hitta lösningar själva.

Den här typen av frågeställningar har behandlats i det nordiska forskningsprojekt där ÅSUB deltagit. Projektet har studerat små arbetsmarknader som är - eller ur pendlingssynvinkel liknar - öregioner. De regioner som har ingått i projektet är förutom Åland: Bornholm, Gotland, Akureyriregionen på Island, Ulsteinregionen i Norge samt Kajanaland. Små arbetsmarknader fungerar inte som egentliga marknader, dels finns kanske inte alla yrkesgrupper representerade i små regioner, dels finns det många yrken där det bara finns några få befattningar. Valmöjligheterna är begränsade för arbetskraften. Nordregio i Stockholm har varit huvudman för projektet som har inneburit både analyser av data och litteratur, men också djupintervjuer med en rad personer i de olika regionerna, personer som har funnit olika lösningar för sin försörjning. På Åland har intervjuerna gjorts både på fasta Åland och i skärgården.

De sex regioner som ingått i projektet är alla ganska olika, men har ändå sådana likheter att man kan lära av varandra. Bland de slutsatser man kan dra från projektet är att tillgången på human kapital eller med andra ord uttryckt, arbetskraftens kvalifikationer, är helt avgörande som drivkraft för tillväxten i regionerna. De ö-lika regionerna är helt beroende av inflyttning, både av återflyttare och av helt ny arbetskraft, för den samlade kompetensen och humankapitalet i regionen. Det visade sig också att för de regioner som kan erbjuda högre utbildning har utbildningsinstitutionerna haft avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Så har t ex varit fallet på Gotland, i Kajanaland och på Island.

Det sociala kapitalet, eller de sociala nätverken, är också av avgörande betydelse för sysselsättningen i regionerna. Dessa sociala nätverk kan såväl skapa möjligheter som utgöra hinder för individers försörjning. Nätverken kan informera om möjligheterna, men det kanske inte alltid är så lätt att få en andra chans om man misslyckas. Nätverken är viktiga också för institutionerna i små regioner. Med begränsade resurser är det viktigt att ta tillvara synergieffekter och att samarbeta.

Entreprenörer och egenföretagare har stor betydelse i alla sex regioner. Det gäller såväl genuina drivande entreprenörer, egenföretagare som inte har hittat någon annan bra anställning och så kallade livsstilsentreprenörer. Begreppet sysselsättning har en vidare betydelse i de här regionerna än traditionellt. Tillfälliga anställningar, egenföretagande, mångsyssleri, deltidsarbete, distansarbete och veckopendling är förhållandevis vanliga anställningsformer. Gränsen mellan att vara sysselsatt och ha andra inkomstmöjligheter är inte så tydlig.

För många i regionerna är valet av bosättningsort en fråga om livskvalitet, besluten om var man ska bo fattas av hushållet gemensamt, inte av enskilda individer. Det betyder att investeringar i faktorer som gynnar livskvaliteten, såsom investeringar i kulturella aktiviteter och den lokala miljön, har betydelse för utvecklingen i regionerna.

Projektet har också utmynnat i några allmänna rekommendationer för den framtida arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Fallstudierna har visat exempel och idéer som kan vara värda att ta fasta på för andra liknande regioner. Som nämndes har högre utbildningsinstitutioner stor betydelse för regionerna, men även tillgång till andra utbildningar och fortbildningar är centrala. De stimulerar de unga till att fortsätta utbilda sig, ger möjligheter till fortbildning och livslångt lärande för vuxna, bidrar till relevant kompetens i regionen, erbjuder kvalificerade arbetsplatser inom institutionerna och är även viktiga som aktörer för den regionala utvecklingen i området. Av central betydelse är också att det erbjuds sådana stödformer att var och en kan ta del av utbildningsutbudet. Andra regionalpolitiskt viktiga åtgärder har t ex i det gotländska fallet varit omlokalisering av offentliga arbetsplatser.

Den offentliga sektorn och andra organisationer borde samarbeta för att stöda och utveckla företagandet genom t ex företagsinkubator-verksamhet, rådgivning och riskkapital. Allt bör finnas lättillängligt för målgrupperna och fokus till stor del ligga på företagande med riktig entreprenörsanda, som bidrar till nya arbetsplatser och tillväxten i regionerna. Nyckelaktörerna och institutionerna, inom såväl privat som offentlig sektor, är de som tillsammans lägger grunden för den regionala innovationskraften och driver den regionala utvecklingen framåt.

Eftersom projektet har berört öar eller regioner som annars är insulära regioner, är det viktigt att satsa på goda kommunikationer till och från regionerna - till ekonomiska centra i regionernas närhet. Både på Bornholm och på Gotland har man sett vilken betydelse förbättrade kommunikationer har haft för utvecklingen av regionen. Även bredband och andra informationsteknologiska investeringar är viktiga i de här regionerna där avståndet till andra regioner är långt. Tillgång på bostäder har också framkommit som en central förutsättning för inflyttning och utveckling. Slutligen måste områden med särskilda förutsättningar, som i det åländska fallet skärgården, erbjudas anpassade politiska insatser för att kunna utvecklas.

Eftersom rapporten är skriven på engelska kommer ÅSUB att under sommaren utarbeta en svensk version som anpassas till det åländska sammanhanget (finns nu att läsa här). Den engelska versionen av rapporten kan laddas ner från Nordregios hemsida www.nordregio.se (Publications). Närmare upplysningar om projektet och rapporten ges av Katarina Fellman på ÅSUB, tel. 25493.

 

Ämnesområden