Språkbehovet i det privata näringslivet

Engelskan mera relevant än finskan i det privata näringslivet

På uppdrag av Ålands landskapsregering, efter rekommendation av landskapsregeringens referensgrupp för språkärenden, språkrådet, har ÅSUB genomfört en undersökning om språklig kompetens och språkbehov i det privata näringslivet. Vi fann att engelskan genomgående ansågs vara mer relevant än finskan för företagens på Åland verksamma personal. Detta gällde för alla verksamheter förutom kontakter med myndigheterna. Ändå efterlyser nära en vägd tredjedel av näringslivet utökad vuxenutbildning, samt en förbättrad skolundervisning, i finska.

Delresultaten av undersökningen är tydliga, men sammantagna, ställda mot varandra öppnar de för olika tolkningar.

Undersökningens syfte

Syftet med undersökningen är ta reda på hurdana behov de åländska företagen har angående språkkunskaper i arbetslivet. Undersökningen bygger i första hand en enkät som besvarades av 236 företag i olika branscher av olika storlek och med olika grader av handel över Ålands gränser.

Enkätfrågorna förbereddes genom två fokusgruppsmöten, med företrädare för ett dussintal företag från olika branscher. Data från enkäten kombinerades i vissa fall med omsättningstillväxt och liknande.

Undersökningen analyserade de flesta data genom att vikta svaren efter företagens storlek, för att få fram vilka andelar av näringslivet svarat si eller så. Sedan kompletterades dessa analyser med oviktade sådana där alla företag oavsett storlek vägde lika mycket (då talar vi om ”andel av företagen”).

Resultaten i korthet

  • Engelskan är mer relevant än finskan för personalen i åländska företag, förutom när det gäller kontakter med myndigheterna.
  • Behovet av både engelska och finska har ökat under de senaste 8-10 åren, behovet av engelska mer än behovet av finska på alla områden förutom gällande myndighetskontakter där behovet av finska ökat mest.

- De vanligaste följderna av bristerna i personalens språkkunskaper visade sig vara missförstånd hos kunden, problem med myndigheter, svårigheter med vidareutbildning och sämre produkt- och servicekvalitet. Särskilt uppseendeväckande var att nära en tredjedel av näringslivet angav lägre produktivitet som en följd av bristande språkkunskaper hos personalen.

- En stor majoritet av företagen angav bristande service på svenska hos finska företag som problematisk. En nära lika stor andel av det privata näringslivet noterade även bristande service på svenska hos finska myndigheter som ett problem.

- Största delen av näringslivet (en vägd andel på 80 procent, motsvarande 60 procent av företagen) beaktar språkkunskaper när man anställer. Kunskaper i engelska språket värderas högre än kunskaper i finska som meriteringsfaktor.

- Det vanligaste sättet att ta hänsyn till kundens språk var att beakta språkkunskaperna vid anställning. Dessutom angav två tredjedelar av näringslivet att de uppmuntrat och stött personalens egenstudier i språk, respektive översatt hemsidan till andra språk än svenska för att nå sina kunder på deras eget språk. Andra sätt var att översätta marknadsföringsmaterial (63 procent) och använda språkkunniga samarbetspartners på den utomåländska marknaden (60 procent).

- Undersökningen försökte också klargöra vad företagen ansåg vara de viktigaste språkrelaterade åtgärderna för att underlätta företagens verksamhet. Bättre service på svenska hos finska myndigheter hamnade högst upp på den önskade åtgärdslistan, långt framom nästföljande alternativ. Två tredjedelar av företagen, motsvarande nära viktade tre fjärdedelar av det privata näringslivet angav detta alternativ bland sina tre främsta. Nästa alternativ i rangordning blev myndighetsinformation på flera språk. Efter det följde ett antal förslag till åtgärder relaterade till skola och utbildning, varav den första var utökad vuxenutbildning i finska. Det förslaget följdes tätt av förbättrad/tidigarelagd skolundervisning i finska.

- Slutligen undersökte vi om det fanns något samband mellan företagens omsättningstillväxt under perioden 2008-2014 och deras språkbehov. Det visade sig att företag med behov av mer kvalificerade kunskaper i engelska har haft en betydligt bättre omsättningstillväxt än de med behov av mer avancerade kunskaper i finska.

- Internationalisering och en ständigt ökande IT-användning leder till ett ökande behov av engelska.

- Det försiggår två parallella utvecklingar där ålänningars finskakunskaper försämras samtidigt som svenskakunskaperna försämras i Finland. Kontakter mellan ålänningar och finskspråkiga sker allt oftare på engelska.

- Det ökande behovet av engelska beror också på ett behov att enklare kunna locka till sig kompetens utifrån. Rekryteringsområdet för vissa spetskompetenser kan numera vara hela världen.

- För åländska företag kan det vara en fördel att använda engelska då man rekryterar för verksamhet i Finland, vilket förmodligen är ett uttryck för engelskans allt starkare ställning i finskt affärsliv.

Hela rapporten kan laddas ner här.

Bildpresentation

Frågor om undersökningen besvaras av Richard Palmer (richard.palmer[at]asub.ax).

Publicerat 6.10.2016