Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringens social- och miljöavdelning undersökt ålänningarnas bruk av tobak, alkohol och narkotika samt spelvanor. Syftet med undersökningen är att kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt att jämföra hur dryckesvanorna och –mönstren har förändrats under de senaste fem respektive tio åren. Nytt för denna undersökning är att frågor om spelvanor ingår. Resultaten i undersökningen har jämförts med dem i två motsvarande åländska undersökningar från år 2001 och 2005 samt med resultat i relevanta svenska och finska undersökningar.

Undersökningen genomfördes som en enkätförfrågan våren 2011 till drygt 1.000 slumpmässigt utvalda ålänningar i åldern 18-69 år. Efter en påminnelse hade 651 personer svarat på enkäten, svarsprocenten blev 64.

Uppskattad årlig alkoholkonsumtion per svarande

I enkätformuläret ställdes frågor om hur ofta och hur mycket öl, vin, starkvin och starka alkoholdrycker de svarande brukar dricka. På basen av dessa svar kan man uppskatta den genomsnittliga konsumtionen 100-procentig alkohol till cirka 3,9 liter per svarande och år.

En närmare titt på de olika alkoholgruppernas bidrag till den totala årliga alkoholkonsumtionen visar att öl stod för hälften av de svarandes totala konsumtion mätt i liter 100-procentig alkohol, vin för 30 procent, starka alkoholdrycker för 17 procent och starkvin för 3 procent.

Männens årliga alkoholkonsumtion (5,4 liter) var betydligt högre än kvinnornas (2,3 liter) och det var speciellt konsumtionen av öl och starka alkoholdrycker som var större bland männen.

Det förekom inte några signifikanta skillnader mellan de olika åldersgruppernas totala konsumtion av alkohol, men när man delar upp konsumtionen på de olika dryckerna kan man se att ungdomarnas (18-24-åringarnas) konsumtion av öl var signifikant större än de övriga åldersgruppernas, medan ungdomarna drack mindre vin jämfört med de äldre åldersgrupperna.

Det fanns signifikanta skillnader för alkoholvanorna mellan svarande som röker (då och då eller regelbundet) respektive inte röker. Rökarnas årliga alkoholkonsumtion var större än icke rökarnas. Även snusarnas alkoholkonsumtion var större än icke snusarnas.

Dessutom har svarande som använt rusmedel såsom marijuana, amfetamin och läkemedel i berusningssyfte även konsumerat mera alkohol jämfört med svarande som inte använt dessa rusmedel de senaste fem åren.

Den uppskattade årliga alkoholkonsumtionen per svarande på samma nivå som år 2005

År 2001 uppskattades den årliga alkoholkonsumtionen mätt i 100-procentig alkohol per svarande till 3,6 liter i 100-procentig alkohol, 2005 hade medelvärdet stigit till nästan 4 liter, för att år 2011 vara på ungefär samma nivå, 3,9 liter per svarande.

Åren 2001 och 2011 var medelvärdet för ungdomsgruppen högre än genomsnittet. Ungdomarnas årliga alkoholkonsumtion verkar år 2011 vara något lägre än den i 2001-års undersökning.

Uppskattad årlig total alkoholkonsumtion per invånare med hjälp av olika metoder

Beräkningar av alkoholkonsumtion är ett område som utmanar den metodinriktade alkoholforskningen, och framförallt den forskning som baseras på frågeundersökningar. Alkoholvanor är nämligen ofta ett känsligt område och det är svårt för människor att ge en korrekt beskrivning av hur ofta och hur mycket man dricker. Den totala alkoholkonsumtionen är därför underskattad i den här typen av undersökningar.

Med hjälp av tre metoder kan man år 2011 grovt uppskatta ålänningarnas totala alkoholkonsumtion till runt 8 liter 100-procentig alkohol per invånare och år, vilket är på samma nivå som i de två tidigare åländska undersökningarna.

Den totala årskonsumtionen uppskattas till 10 liter per person i Finland, vilket tyder på att den genomsnittliga alkoholkonsumtionen är lägre på Åland jämfört med i hela landet.

I Sverige uppskattas den totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre. År 2010 uppskattas alkoholkonsumtionen till 9,2 liter ren alkohol per svensk 15 år och äldre jämfört med runt 9,6 liter per ålänning 15 år och äldre, vilket tyder på att den genomsnittliga alkoholkonsumtionen på Åland är något högre än den i Sverige.

Rökning och snusning vanligast bland män

12 procent av de svarande uppgav att de röker då och då och 12 procent att de röker regelbundet, det vill säga 24 procent uppgav att de röker och 76 procent att de aldrig röker. De åländska männen röker i större utsträckning än kvinnorna: 15 procent av männen röker regelbundet jämfört med 9 procent av kvinnorna. Av ungdomarna röker 10 procent regelbundet och 25 procent då och då.

Svarande med högsta utbildning på grundskolenivå röker i större utsträckning jämfört med svarande med universitets- eller högskoleutbildning.

12 procent av de svarande snusar, varav 6 procent då och då och likaså 6 procent regelbundet. En signifikant större andel män snusar: 10 procent av männen snusar regelbundet jämfört med 1 procent av kvinnorna.

Speciellt många svarande i åldern 18-39 snusar (då och då eller regelbundet) 22-24 procent, medan endast 3 procent av 60-69-åringarna snusar.

Rökning och snusning minskar bland ålänningarna

En jämförelse med resultaten i tidigare åländska undersökningar visar att andelen svarande som röker och/eller snusar regelbundet har sjunkit: från 24 procent år 2001 till 22 procent år 2005, för att år 2011 vara nere vid på 17 procent. Andelen svarande som röker/snusar regelbundet har sålunda sjunkit, medan andelen svarande som röker/snusar då och då har ökat något (från 10 % till 13 % år 2011).

Även andelen ungdomar som röker/snusar regelbundet har minskat från 33 procent år 2001 till 26 procent år 2005, för att år 2011 ytterligare ha minskat till 18 procent. Däremot har andelen ungdomar som röker/snusar då och då ökat de senaste tio åren, från 12 procent till hela 22 procent år 2011.

Användning av andra rusmedel

Drygt 4 procent av de svarande uppgav att de minst en gång under de senaste fem åren använt sömnmedel, lugnande medel eller andra läkemedel utan läkares ordination.

Drygt 2 procent hade använt cannabis, marijuana och/eller hasch minst en gång de senaste fem åren och vardera en halv procent hade använt andra tyngre droger respektive alkohol tillsammans med läkemedel i berusningssyfte de senaste fem åren.

År 2001 uppgav 9 procent av ungdomarna att de använt cannabis och år 2011 svarade drygt 13 procent av ungdomarna att de provat på cannabis de senaste fem åren. Det bör poängteras att när gruppen svarande är liten såsom ungdomsgruppen, så kan resultaten variera relativt mycket och osäkerheten ökar.

Män spelar om pengar i större utsträckning än kvinnor

60 procent av de svarande uppgav att de köpt lotter eller satsat pengar på spel det senaste året. En signifikant större andel män uppgav att de hade spelat, 66 procent av männen jämfört med 54 procent av kvinnorna.

Då vi ser på andelen svarande som uppgett att de satsat pengar på spel den senaste veckan (28 %), så framkommer fler signifikanta skillnader. Männen hade i större utsträckning än kvinnorna uppgett att de gjort det (34 % jämfört med 21 % av kvinnorna). Endast 7 procent av 18-24-åringarna uppgav att de spelat för pengar jämfört med 37 procent av 50-59-åringarna. Det förekom även signifikanta skillnader då man ser på de svarandes utbildningsnivå, ju högre utbildning desto mindre andel svarade att de hade satsat pengar på spel den senaste veckan.

Respondenterna spelade i snitt för 6 euro per vecka, männen för signifikant mer (9 euro/vecka) än kvinnorna (3 euro/vecka).

Av de svarande som uppgett att de någon gång under det senaste året har satsat pengar på spel kan man på basen av enkätsvaren uppskatta att cirka 94 procent inte visar tendenser till riskabla spelvanor, medan nästan 6 procent visar det. Bland alla svarande kan man anta att 3 procent har riskabla spelvanor: nästan 6 procent av männen och 1 procent av kvinnorna.

Enligt en svensk folkhälsoenkät från år 2010 har cirka 3 procent av befolkningen riskabla spelvanor: 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna.

För ytterligare information om rapporten och dess resultat, vänligen kontakta Sanna Roos. För att få information om hur rapportens resultat ska användas, vänligen kontakta Synnöve Jordas vid social- och miljöavdelningen (synnove.jordas[at]regeringen.ax).

Hela rapporten läser du här. En PowerPoint-presentation finns här.

Publicerad: 3 oktober 2011