Jämställdhetsbilaga till landskapets budget 2019

Kvinnor och män i samhälle och arbetsliv, förändringar under 2010-talet

Årets jämställdhetsbilaga till landskapets budget har fokus på skillnader i kvinnors och mäns ekonomiska situation på Åland. Vi följer upp den första jämställdhetsbilagan som publicerades för åtta år sedan med statistik som belyser utvecklingen av kvinnors och mäns villkor och ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska förutsättningarna för kvinnor och män, flickor och pojkar är en viktig aspekt att beakta i arbetet mot ett mer jämställt samhälle. Skillnaderna mellan i ekonomisk ställning påverkar förutsättningarna för individerna genom livets olika skeden.

På Åland finns idag en lika stor andel kvinnor som män, dock med den förskjutningen inom åldersgrupperna så att männen är något fler inom de yngre åldersgrupperna och kvinnorna lite fler bland de äldre. Det har också inneburit att fler äldre kvinnor lever i enpersonshushåll, i de yngre åldersgrupperna är det fler män som bor i enpersonshushåll.

Redan efter grundskolan följer utbildningsvalen tydliga och sedan länge etablerade könsmönster. Flickorna dominerar inom de humanistiska, pedagogiska och samhällsvetenskapliga områdena men även inom lantbruk och hälsovård, medan männen är i stor majoritet inom de tekniska områdena.

Könsmönstret i valet av yrkesutbildning avspeglar sig i liknande könsfördelning inom branscherna på arbetsmarknaden. Kvinnorna dominerar fortfarande stort inom vård, omsorg och sociala tjänster, medan männens dominans, liksom tidigare, är störst inom byggbranschen. En viss utjämning av könsfördelningen har skett inom branscherna uthyrning, fastighetsservice och resetjänster samt finans och försäkring. Kvinnorna dominerar inom den offentliga sektorn, ett förhållande som stärkts ytterligare något under perioden. Samtidigt har kvinnorna minskat mer än männen bland företagarna.

Sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 16-64 år har stigit något sedan 2008. Ökningen har varit lite snabbare för männen, men kvinnorna har fortfarande en högre sysselsättningsgrad, 80,4 procent mot 78,9 procent för männen.

Till skillnad från den generella bilden med över tiden relativt sega könsmönster inom utbildning och arbetsmarknad, kan man under senare år skönja en svag utveckling mot något mindre skillnader mellan könen i inkomster och löner. Ålänningarna hade totalt 832 miljoner i skattepliktiga inkomster 2016. Av dessa tillföll 43 procent kvinnorna och 57 procent männen. Det innebär att kvinnornas inkomster var 75 procent av männens, vilket är en ökning från 2010 då relationen var 73 procent. Minst ojämn är fördelningen av arbetsinkomster.

Männen har fortfarande högre lön än kvinnorna inom alla yrkesgrupper inom den privata sektorn, skillnaderna är störst inom de yrkesgrupper och befattningar där lönerna allmänt sett är högst. I den privata sektorn har män som är chefer en högre lön än både landskaps- och kommunalt anställda manliga chefer. De chefer som är kvinnor har en högre lönenivå inom landskapet än inom den privata och kommunala sektorn. Experternas löner är mycket högre för män både inom privata sektorn och landskapet, medan kommunala sektorns experter har en mer jämlik lön för både kvinnor och män.

Löneskillnaderna i arbetslivet kan påverka beslut om fördelning av föräldraledighet och ansvar för vård av familjens barn eftersom ersättningarna är inkomstbaserade. Kvinnorna stod för 86 procent av de ersatta dagarna med föräldradagpenning. Männens andel ökar dock, antal män som mottagit föräldradagpenning har ökat med 36 procent från 2010 till 2017. Inom hemvårdsstödet syns en liknande utveckling. Sammantaget är det fler som tar ut hemvårdsstöd. Av mottagarna är det männen som ökar sin andel i högre grad. År 2010 var andelen män fem procent och 2017 var andelen 11 procent.

Inom utkomststödet har skillnaderna mellan könen förstärkts mellan 2010 och 2016. Bland ensamstående utan barn är det vanligare att män lyfter utkomststöd och männens andel har ökat under perioden. Bland ensamstående med barn är antalet kvinnor som lyfter utkomststöd större än antalet män med barn och antalet kvinnor med barn som lyfter utkomststöd har också ökat från 2010 till 2016.

Yrkesvalet kan i förlängningen inverka på hälsan. Kvinnornas andel av sjukdagpenningarna har ökat.  Över 1 800 personer tog emot sjukdagpenning 2017, varav nästan 65 procent var kvinnor och 35 procent män. År 2010 var kvinnornas andel 62 procent.

Senare i livet påverkar löneskillnaderna även skillnaderna i pensionsnivåer och kan därtill bidra till beslut om när en individ upplever sig har möjlighet att gå i pension. Fler kvinnor än män är pensionärer. Kvinnors pensionsinkomster ökar dock något snabbare än männens, kvinnornas ålderspension har ökat med 25 procent mellan 2010 och 2017, medan männens har ökat med 17 procent. I genomsnitt var kvinnornas totala månadspension just över 70 procent av männens pensioner 2017 mot knappt 69 procent år 2010. 

Hela jämställdhetsbilagan finns tillgänglig nedan.

Kontaktpersoner:
Iris Åkerberg
+358 (0)18 25496
Iris.akerberg@asub.ax

Kenth Häggblom
+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden