Utvärderarnas fördjupade årsrapport för 2018. Ålands landsbygdsutvecklingsprogram perioden 2014-2020

ÅSUB har tillsammans med forskningsinstitutet Nordregio i uppdrag av landskapsregeringen att utföra en oberoende utvärdering av Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Åland för perioden 2014-2020. Utvärderingsinsatserna kommer att pågå fram till 2024. Landsbygdsutvecklingsprogrammet omfattar en budget uppgående till 58,5 miljoner euro, varav EU delfinansierar programmet med 20,7 miljoner euro. Programmet inbegriper fem av EU:s sex unionsprioriteringar med övergripande målsättning att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling som fokuserar på produktivitet och miljömässig hållbarhet samt bidra till mer lönsamma och livskraftiga lantbruksföretag och ett aktivt lantbruk och landsbygd.

Syftet med den löpande utvärderingsprocessen är att förbättra kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse i genomförandet av programmet. Syftet är också att utvärderingsresultaten skall ge information inför planering av framtida landsbygdsutvecklingspolitik. Utvärderingen skall bidra till ett bättre riktat stöd för landsbygdsutvecklingen och stöda en gemensam läroprocess. En central del i utvärderingsuppdraget är att besvara de utvärderingsfrågor som kommissionen fastställt. Rapporten lyfter fram rekommendationer om hur programmet under programperiodens sista del kan fokuseras med utgångspunkt i kommissionens frågor.

Utvärderingsgruppen vill passa på att rikta ett stort tack till alla som deltagit i intervjuer och på annat sätt bidragit med underlag för vårt uppdrag.

Den sammantagna analysen av genomförandet av programmet ger en bild av att programmet, efter de förseningar och tekniska utmaningar som präglade uppstarten, nu förverkligas i god takt. Inför programperiodens två sista år finns goda förutsättningar att nå många av de målsättningar som ställts upp inom programmet.

Arbete för biologisk mångfald och landskapsvård pågår i rätt riktning men fortsatt arbete behövs för att uppnå målsättningarna inom området.

En majoritet av de insatser som genomförts både inom investeringsstödet och inom utbildningsområdet har som mål att förbättra produktiviteten och stärka konkurrenskraften. Även om resultatutvecklingen totalt sett varit svag inom jordbruket under programperiodens första del har utvecklingen per företag som erhållit stöd i genomsnitt varit svagt positiv. Kostnadsökningen har varit betydande men intäkterna har tillsvidare täckt upp för kostnadsökningen. Utmaningar finns dock fortsättningsvis vad gäller arbetsproduktiviteten som är låg i jämförelse med andra branscher. Intervjuerna med de nystartade företagen vittnar om en relativt god tillförsikt bland de nya företagarna vilket utgör en bra grund för den framtida utvecklingen inom näringen.

Det kan konstateras att LBU-programmet haft liten påverkan på den åländska makroekonomin, arbetsmarknaden och befolkningsutvecklingen. EU-stöden har dock haft en positiv effekt på landsbygdsnäringarna, och då särskilt lantbruket (växtodling och djurhållning). LBU-programmet har haft marginella effekter på sysselsättningsgraden, i den mån som positiva effekter kan registreras så är de i första hand koncentrerade till landsbygden och landsbygdsnäringarna.

Programmet har enligt analyserna haft begränsade effekter på Ålands BNP-utveckling per capita. Stödens inriktning på lantbruksnäringarna indikerar dock att de positiva effekterna på produktionsvärdet per capita i första hand kommit landsbygdsekonomin till godo.

Utvärderingen av programmet har inte kunnat identifiera några större specifika innovationer eller innovativa processer. Utbildningarna som ordnats har dock betydande inslag av spetskompetens och forskning som grund. Utbildningsinsatserna har även etablerat viss samverkan med experter utifrån och gynnat nätverkandet inom sektorn på Åland. Därtill finns element av kunskapsbaserad utveckling och teknikanvändning som ligger i framkanten, många företag har haft möjlighet att introducera ny teknologi tack vare programmet.

De övergripande rekommendationerna kan sammanfattas i följande punkter:

  • Förbättrad spridning av information om vilka möjligheter som finns för gårdsspecifik rådgivning. Ökad rådgivning kan bidra till att höja kompetensen men också skapa möjligheter för innovationer genom kunskap utifrån.
  • Fortsatta insatser för att öka produktiviteten så att resultatet per arbetsinsats kan förbättras. Genom modernisering av företagen kan effektiviteten höjas. Även ökad förädlingsgrad och fortsatt stöd för marknadsanpassning och diversifiering av marknaderna rekommenderas för att stärka inkomstutvecklingen. En ökad samverkan med utbildningsinsatserna i programmet kan ytterligare stärka kompetensen och kunskapsbasen.
  • För att få större återverkningar inom jordbruksproduktionen på Åland bör större fokus framöver läggas på de delar av livsmedelsförädlingen som i högre grad använder lokala livsmedel som insatsvaror. I programmets genomförande finns utrymme för att stärka samverkan inom livsmedelsproduktionen genom att öka samarbetet såväl mellan olika produktionsinriktningar som med andra näringar.
  • Ett stort antal lantbrukare har fått medel för att arbeta med åtgärder kring hållbart användande av naturresurser. Hur stor inverkan som programmet har haft i jämförelse med andra påverkansfaktorer är dock svårt att bedöma eftersom miljön påverkas av externa faktorer. Fortsatt stöd till omställning till ekologisk produktion samt naturbetesstöd kan ge positiva effekter för att uppnå detta mål. Effekten är dock beroende av hur den ekologiska produktionen sker.
  • Information om vattenanvändning är grundläggande för att kunna planera och tillsätta eventuella proaktiva insatser vid torka. Utvärderarna rekommenderar att övervakningen av vattenanvändning från jordbruket förbättras.
  • För att undvika negativa effekter på vattenkvaliteten på Åland rekommenderar utvärderingsteamet att fortsatt samarbete sker med Miljöbyrån. Fortsatt arbete med att mäta vattenkvaliteten och att använda belastningsverktyget och typområdesinventeringen för att identifiera avrinningsområden där riktad rådgivning om vatten skulle vara till nytta rekommenderas också.
  • Eftersom genomförandet av programmet generellt flyter på bra bör det vara möjligt att under programperiodens sista del lägga större tyngdpunkt på kommissionens tematiska mål i genomförandet. Genom större fokus på kunskapsbaserad och innovativ utveckling, konkurrenskraft samt hållbar användning av resurser ur såväl ekologiskt som social perspektiv kan de långsiktiga effekterna av programmet stärkas.

Hela rapporten finns att läsa på länken nedan.

Kontaktperson: 

Katarina Fellman

+358 (0)18 25492
katarina.fellman@asub.ax

Ämnesområden