Utvärdering av genomförandet av Nordiskt samarbetsprogram för regional utveckling och planering 2017-2020

Ålands statistik- och utredningsbyrå fick i augusti 2019 i uppdrag av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn att utvärdera genomförandet av Nordiskt samarbetsprogram för regional utveckling och planering 2017-2020. När utvärderingsarbetet inleddes återstod närmare ett och ett halvt år av programperioden, vilket bör beaktas då såväl processer som resultat diskuteras. Erfarenheterna från den innevarande programperioden är ändå tillräckliga för att kunna bidra till ett kunskapsunderlag inför kommande samarbetsprogram. Huvudfokus i utvärderingen har varit samarbetsprogrammets relevans, genomförande i förhållande till satta mål och policybehov samt de olika aktörernas roller i programmets förverkligande.

Regionalpolitiken har en stor styrka i att den i sig är sektorövergripande och spänner över många politikområden och aktörer på flera nivåer, den nationella, den regionala- och gränsregionala samt den lokala. Spännvidden är en styrka i bredden av policymöjligheter, men medför också utmaningar i de olika perspektiv och synsätt som bör tas i beaktande i genomförandet av samarbetsprogrammet.

För att stärka det nordiska samarbetet inom det regionalpolitiska området lyfter ministerrådet fram tre särskilt prioriterade insatsområden i samarbetsprogrammet:

  • Hållbar landsbygdsutveckling
  • Innovativa och resilienta regioner
  • Hållbara städer och stadsutveckling

Utvärderingen grundar sig på två huvudsakliga slag av källor, dokumentation från programgenomförandet i form av rapporter, arbetsplaner, halvtids- och årsrapportering samt telefonintervjuer med ett urval av aktörer med olika roller i samarbetsprogrammets genomförande. De intervjuade personerna representerar samtliga huvudaktörer för programmet: ministerrådssekretariatet, ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (ÄK-R), Nordregio, de tre temagrupperna som är centrala i genomförandet, gränsregionerna och NORA (Nordiskt Atlantsamarbete). Urvalet omfattar alla nordiska länder och självstyrande områden, såväl den nationella som den regionala nivån finns representerad.

Utvärderingsteamet har bestått av direktör Katarina Fellman (projektansvarig), seniorkonsult Bjarne Lindström och forskningschef Jouko Kinnunen. Katarina Fellman och Bjarne Lindström och har också sammanställt utvärderingsrapporten.

I rapporten har utvärderarna valt att synliggöra den mångfald av perspektiv, synpunkter och förslag som respondenterna lyfter fram.

Den generella bedömningen av samarbetsprogrammet för regionalsektorn på basen av intervjuerna samt de aktiviteter som så här långt genomförts är att huvudinsatsområdena är fortsatt relevanta, eller till och med mycket relevanta, för det nordiska samarbetet inom sektorn. Programmet är även relevant för länderna och regionerna.

Den kritik som framförs mot programmets insatsområden gäller främst två aspekter. Dels att de tre övergripande prioriteringarna i praktiken är så breda att de ger begränsad styrningseffekt. I synnerhet i början av perioden fanns det en osäkerhet om vad som förväntades. Tydligare riktlinjer från ämbetsmannakommittén ÄK-R, efterlyses. Även ett visst finansiellt utrymme för ÄK-R:s mera omedelbara behov saknas. Dels finns blandade åsikter om programmets relevans på den regionala och lokala nivån. Bland de kritiska rösterna framförs att programmets övergripande karaktär gör att det tappar konkretion.

En central frågeställning i utvärderingsuppdraget är att bedöma om och på vilket sätt organiseringen av programgenomförandet har bidragit till programmets förverkligande och framgång. Har de tre temagrupperna (TG) som svarar för genomförandet av programmet reellt bidragit till förverkligandet av programmet och dess resultat?

ÄK-R är mottagare av resultatet av de aktiviteter som genomförs inom samarbetsprogrammet och följer upp genomförandet. Temagrupperna utvidgades till den här programperioden till att vid sidan av de nationella representanterna även inkludera medlemmar från regionerna och gränsregionerna. Den samlade bedömningen av den bredare sammansättningen är att temagrupperna efter en lite sökande uppstart nu fungerar väl och att blandningen av aktörer bidrar till en mångfald av inspel i projektverksamheten och en bredare förankring än vad som varit fallet i tidigare perioder. För gränskommittéerna har det i genomsnitt tagit lite längre att hitta rollen. TG-mötena har prioriterats högt av de flesta medlemmarna, samtalsklimatet har varit gott och engagemanget stort.

Utvärderarnas bedömning är att det är meningsfullt att ta vara på erfarenheterna från pågående program och bygga vidare på den bärande idén med grupper som systematiskt jobbar för programmets genomförande. Större och mer heterogena grupper kräver dock mer tid för att bygga upp dynamik, roller och aktiviteter. Att ha sekretariatsfunktionen för merparten av programmets genomförande inom en organisation ger möjligheter till samverkan och utbyte av erfarenheter och kunnande.

Det har framkommit vissa oklarheter och kritik till tolkningen av rollfördelningen. Utvärderingen visar på behov att inför kommande samarbetsprogram tydliggöra rollerna på två nivåer inför uppstarten av programaktiviteterna. Dels bör rollen och mandaten mellan ÄK-R, ministerrådssekretariatet, Nordregio och temagrupperna klargöras för alla aktörer i programgenomförandet. Dels bör de olika rollerna inom temagrupperna tydliggöras inför uppstarten. Under innevarande period har det framförts synpunkter på att Nordregios roll i styrningen av programgenomförandet till vissa delar blivit väl framträdande.

En målsättning för samarbetsprogrammet har varit att engagera gränskommittéerna i genomförandet, att öka konkretiseringen och förankringen av projektverksamheten genom deras deltagande. Temagrupperna utgör en resurs och ett stöd, särskilt för de mindre gränsregionerna. Genom TG-arbetets upplägg har det emellertid uppstått två grupperingar bland gränskommittéerna, de som deltar i TG-arbetet och de som står utanför.

Förutsättningarna för aktiv förmedling och förankring av samarbetsprogrammets resultat är under innevarande program bättre än tidigare. Bredden på temagrupperna har bidragit till större spridning och förankring. Därtill har varje temagrupp haft kommunikationsresurser knutna till gruppen via Nordregios kommunikationspersonal. Kommunikationsaktiviteterna uppvisar en mångfald.

Samtidigt har medielandskapet ändrat mycket under de två senaste programperioderna. Flödet av information och dokument via e-post och sociala medier som policyaktörer förväntas ta till sig är enormt, och det tenderar att bli en allt större utmaning att nå ut med längre och djupare rapporter.

Bland de förslag som framkommer i rapporten finns ökad användning av målinriktade sammanfattningar (”policy briefs”), förmedling genom personliga kontakter och presentationer samt ökad användning av de skandinaviska språken då målgruppen är beslutsfattare.

Utvärderingen utmynnar i sammantaget 15 konkreta rekommendationer om programmets relevans och inriktning, rollerna i programgenomförandet samt förmedling och förankring av programaktiviteterna.

Hela rapporten finns att läsa på länken nedan.

Kontaktperson: 

Katarina Fellman

+358 (0)18 25492
katarina.fellman@asub.ax

Ämnesområden