Företagens kompetensbehov 2007

Denna publikation – ’Företagens kompetensbehov’ – bygger på de svar ett urval åländska företag från olika branscher och storleksklasser lämnat på ÅSUB:s konjunkturenkät. På vår fråga om vad dessa företag trodde om antalet anställda i ett treårsperspektiv, var den allmänna bedömningen inom primärnäringarna en minskad arbetsstyrka. Inom livsmedelsindustrin förväntades endast några få arbetstillfällen komma till under de närmaste åren, medan den övriga industrin liksom fallet var för ett år sedan förväntar sig en tillväxt av personalstyrkan. Byggbranschen förväntar sig tre goda år framöver beträffande möjligheterna att anställa personal. Handeln förväntar sig denna vår liksom för ett år sedan en svag tillväxt av personalstyrkan på tre års sikt. Hotell- och restaurangbranschen tror sammantaget på en minskning av personalstyrkan.

Inom transport- och kommunikation, där sjöfarten ingår, har förväntningarna om en negativ nettotillväxt våren 2006 förbytts i en viss optimism. Man förväntar sig en liten positiv nettotillväxt på 2 procent av personalstyrkan under de komman de tre åren. Inom finanssektorn bedömer man att man kommer att se relativt stora avgångar, som behöver kompenseras med nyanställningar. Branschen ’övrig service’ tror på en expansion i termer av dess sammantagna personalstyrka på 18 procent och framstår därmed som den mest optimistiska av alla branscher.

För det åländska privata näringslivet som helhet kan vi förvänta oss en tillväxt av arbetsstyrkan om cirka 2,3 procent per år, vilket skulle betyda ett nettotillskott av arbetstillfällen på knappt 150 per år; en marginellt svagare tillväxt än den som förväntades än för ett år sedan.

Den starkaste efterfrågan på arbetskraft under de kommande tre åren förväntas i absoluta termer komma inom branschen ’transport och kommunikation’. 44 procent av nyanställningarna inom det privata näringslivet förväntas komma inom denna sektor. Det förväntade rekryteringsbehovet inom ’övrig service’ är stort; 19 procent av dagens arbetsstyrka, motsvarande 214 personer. Branschen ’övrig industri’ bedöms, till skillnad från livsmedelsindustrin, komma att ha ett stort behov av att rekrytera personal de närmaste tre åren. Ett visst behov kommer tydligen också att finnas inom handeln även om det här i första hand handlar om att ersätta pensions- och andra avgångar.

De åländska rederierna kommer under den närmaste treårsperioden att behöva anställa nautiskt befäl, i synnerhet maskinbefäl, men också däcksmanskap. Man tror själva att utbudet av arbetskraft med befälskompetens kommer att vara dåligt. Elektriker och elingenjörer förväntas också vara en eftersökt yrkeskategori. Inom IT- och finansbranscherna kommer man att som det ser ut i nuläget söka en hel del personal med kompetens för utveckling, projektledning och programmering. Många av de stora företagen inom den åländska IT-branschen tror att det kan bli relativt svårt att få tag på exempelvis systemutvecklare och programmerare. Också inom bank- och försäkring väntar man vissa svårigheter med att rekrytera den IT-kompetens man kommer att behöva.

Inom det privata åländska näringslivet förväntar man att man kommer att behöva anställa drygt 100 experter, specialister och chefer per år under den närmaste treårsperioden. Till detta yrkesområde hör exempelvis de mer avancerade uppgifterna inom IT.

Efterfrågan på personal inom yrkesområdet kontors- och servicearbete kommer att ligga i storleksordningen drygt 100 personer per år. En stor del av denna efterfrågan verkar handla om försäljningspersonal. Efterfrågan inom yrkesområdet ’manuellt arbete’ (däcksmanskap, byggnadsarbetare-, arbetare inom tillverkning, maskinoperatörer, VVS, montörer, lagerarbetare, städare, osv) förväntas ligga kring 150 personer per år. VVS (isolering, montering, m.m.) är ett område där många företag förväntar sig att rekryteringssvårigheter kan uppstå.

Företagen själva uppskattar att var fjärde anställd är högskoleutbildad år 2007. Den samlade kompetensen om tre år kommer i stort att förbli som idag, tror man, även om andelen som tror på en större andel högskoleutbildade om tre år har ökat något i förhållande till fjolåret. Det är inom branschen bank- och försäkring som man är mest övertygad om att den formella kompetensen kommer att höjas.

Vi tror att för det privata näringslivet som helhet gäller att höjningen av arbetskraftens kompetens i stor utsträckning sker genom att den unga arbetskraften som ersätter de som pensioneras i större utsträckning är högskoleutbildad.

Var fjärde anställd i det privata näringslivet har fortbildat sig under det senaste året. Den högsta fortbildningsfrekvensen återfinns liksom i fjol inom ’vatten och el’ och inom finanssektorn. Vi kunde avläsa ett branschöverskridande intresse för att fortbilda sin personal inom data/IT. Vi fann också att den vanligaste formen av fortutbildning var ’enskilda tillfällen’. Som andra i rangordning angavs ’fortbildning på arbetstid’, och det tredje – kanske något överraskande – ’fortbildning utanför Åland’. Nätbaserad fortbildning verkade inte inge något större förtroende. Det verkar också finnas en viss skepsis mot läroavtalsutbildning, även om det förekommer som ett underordnat alternativ i alla branscher.

Hela rapporten finns tillänglig i pdf-format nedan.

Ämnesområden