Val

Förtroendevalda 2016

530 personer i 100 beslutande organ

Kommunala förtroendevalda innehar 780 poster i kommunfullmäktige, kommunstyrelser och facknämnder samt som representanter i kommunalförbund. Könsfördelningen är 46 procent kvinnor och 54 procent män, vilket är något jämnare än 2012. Antalet förtroendevalda personer är dock bara 530, eftersom 190 personer sitter på flera poster. Det finns drygt 100 olika organ. Detta framgår av statistiken över kommunernas förtroendevalda som ÅSUB har sammanställt utgående från de uppgifter som Ålands kommunförbund och ÅSUB samlade in i början av 2016.

Se Beskrivning av statistiken för mera utförlig information.

 

Färre poster i nämnder och kommunalförbund

Nästan 210 av förtroendeposterna finns i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, 100 i kommunstyrelserna och över 380 i olika nämnder. Därtill har kommunerna 90 representanter i kommunalförbundens fullmäktige och stämmor. Jämfört med förra perioden har antalet poster minskat i nämnder och kommunalförbund, något som beror bl.a. på att Finström har förändrat sin nämndstruktur (se Beskrivning) och lämnat MISE samt att Mariehamn har utträtt ur Kommunförbundet. Fullmäktigeförsamlingarnas sammansättning i denna statistik är uppdaterad enligt de förändringar som skedde när kommunstyrelserna valdes i början av 2016.

 

I fullmäktige finns det en klar majoritet män, 60 procent, vilket dock är en lägre andel än 2012. I styrelserna och nämnderna är könsfördelningen densamma som 2012, 48 procent kvinnor och 52 procent män. Ungefär samma proportioner gäller för representanterna i kommunalförbunden, en viss utjämning från förra perioden. Nämnderna presenteras i statistiken sammanslagna till fem huvudgrupper (se Beskrivning) och av dem är männen i majoritet i närings- och lantbruksnämnderna, 57 procent, och nämnderna inom området byggnad, teknik och miljö med 58 procent män. I social- och omsorgsnämnderna är porportionerna de omvända, 56 procent kvinnor. I biblioteks-, kultur- och fritidsnämnderna samt skol- och bildningsnämnderna är könsfördelningen jämnast med några procentenheters övervikt för kvinnorna. Enligt jämställdhetslagen ska könsfördelningen i kommunala organ utom fullmäktige vara inom intervallet 40–60 procent.

Flera kvinnor på ordförandeposter än 2012

När det gäller ordförandeposterna är könsfördelningen ojämnare än bland de förtroendevalda totalt, 40 procent är kvinnor och 60 procent män. De båda högsta organen, styrelse och fullmäktige, har en stor manlig majoritet bland ordförandena, 75 respektive 69 procent, medan nämnderna har nästan lika många kvinnor som män på ordförandeposterna, 53 procent är män. I alla tre organtyperna är könsfördelningen jämnare nu än förra perioden. I byggnads-, tekniska- och miljönämnderna är nästan alla ordförande män. Fördelningen är jämn i social- och omsorgsnämnderna, och övriga nämnder har flera kvinnor än män på ordförandeposterna.

 

När det gäller viceordförandeposterna är fördelningen i fullmäktige och nämnder ungefär likadan som för ordförandena, medan styrelserna har en jämnare fördelning, lika många kvinnor som män. Det gör att även könsfördelningen i presidierna totalt sett är något jämnare än 2012, 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Jämnaste könsfördelningen i skärgården

Av de enskilda kommunerna har Mariehamn flest förtroendeposter, drygt 80. Hammarland och Saltvik ligger främst av de övriga kommunerna med drygt 60. I kommunerna med minst förtroendeuppdrag är antalet omkring 40. Geta, Kumlinge, Jomala, Sund och Vårdö ligger på denna nivå. Totalt finns 440 förtroendeposter i landsbygdskommunerna och nästan 260 i skärgården. I alla tre regioner har antalet minskat något sedan förra perioden. Antalet förtroendeuppdrag utgör tolv procent av invånarantalet i skärgården, tre procent på landsbygden och mindre än en procent i Mariehamn.

 

Av regionerna har skärgården den jämnaste könsfördelningen med 48 procent kvinnor och 52 procent män, men Mariehamn och landsbygden kommer inte långt efter med proportionerna 45–55. Av kommunerna har Brändö, Kökar och Saltvik den jämnaste könsfördelningen. Fem kommuner har något flera kvinnor än män bland de förtroendevalda nämligen Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland och Saltvik.

Flest män bland de äldre förtroendevalda

Medelåldern på de förtroendevalda är 49 år, ett år högre än 2012. Nästan 57 procent är mellan 40 och 59 år, vilket gör att denna åldersgrupp är överrepresenterad i förhållande till befolkningen. De som är 30–39 år utgör 16 procent och 60–69-åringarna 19 procent, vilket i stora drag motsvarar deras andel av invånarna. Sex procent av de förtroendevalda är under 30 och bara tre procent 70 år eller äldre, varför dessa åldersgrupper är kraftigt underrepresenterade.

Av regionerna har landsbygden de yngsta förtroendevalda med en medelålder på 48 år. I Mariehamn och skärgården är genomsnittsåldern 51 år. I landsbygdskommunerna är en större del under 40 än i de övriga regionerna. Staden och skärgården har i stället en större andel förtroendevalda som har fyllt 60.

 

Av de förtroendevalda som har fyllt 50 är en stor majoritet män och även bland de som är under 30 finns det flera män än kvinnor. I åldersgruppen 30–39 år är kvinnorna flera, medan könsfördelningen är jämn i åldrarna 40–49. Kvinnornas medelålder är 48 och männens 50 år.

Minskat antal förtroendevalda under 40

Åldersstrukturen i fullmäktigeförsamlingarna och nämnderna totalt sett är likartad. Medelåldern är 48 år, en fjärdedel av ledamöterna är under 40 och en femtedel har fyllt 60 år. Styrelserna har en något äldre profil i och med att andelen under 40 är lägre och medelåldern ett par år högre. De äldsta förtroendevalda finner man som representanter i kommunalförbunden. Där är medelåldern 54 år, och bara 10 procent är under 40, medan närmare 40 procent har fyllt 60 år. Liksom 2012 har skol- och bildningsnämnderna den lägsta medelåldern, 45 år.

 

Från 2012 har de förtroendevalda under 40 år blivit 50 färre. Minskningen har skett i alla typer av organ och har varit större för männen än för kvinnorna. De som är 40–49 samt 70 år och äldre har vardera ökat med ett tiotal.

Närmare 200 har flera uppdrag

Texten och diagrammen ovan samt de publicerade tabellerna gäller de 780 förtroendeposter som denna statistik omfattar. I vissa fall är det samma personer som sitter på flera uppdrag. Totalt är det 530 personer som innehar de olika posterna, nästan 250 kvinnor och drygt 280 män. Av dessa har 340 endast ett uppdrag och drygt 140 två uppdrag, medan närmare 50 personer har tre till fem olika uppdrag. Andelen som har flera uppdrag har sjunkit något från 2012 och är nu 36 procent, något högre för män än för kvinnor. Andelen personer med flera uppdrag är störst i skärgården, närmare 40 procent, något lägre på landsbygden och under 25 procent i Mariehamn.

Den vanligaste kombinationen är att man är med i fullmäktige och nämnd. Över 110 personer sitter i både kommunfullmäktige och en nämnd, i vissa fall flera nämnder, medan 30 personer är med i kommunstyrelse och nämnd. Representanterna i kommunalförbunden har till största delen också ett eller flera andra uppdrag, 25 sitter i kommunstyrelsen, 35 i fullmäktige och ungefär lika många i en eller flera nämnder. Tio representerar sin kommun i flera förbund.

Få unga nämndemän

Förutom i de ovannämnda organen finns ytterligare uppskattningsvis omkring 500 förtroendeposter som inte ingår i den sammanställda statistiken. Dessa uppdrag inbegriper val- och centralnämnder, revisorer, representanter i bolag, lantmäterigodemän och nämndemän med mera. Uppgifterna är ofullständiga eftersom alla kommuner inte har rapporterat in dessa poster. Undantaget är nämndemännen där kompletta uppgifter finns.

Av de 40 nämndemännen i Ålands tingsrätt är en majoritet kvinnor, 58 procent. De flesta eller närmare 60 procent är mellan 50 och 59 år. Femton procent är 60 eller äldre och något flera mellan 40 och 49. Bara tio procent är under 40.

För vissa av de övriga kategorierna kan man se en tendens till koncentration mot högre åldersgrupper och en majoritet män bland de som innehar posterna, men det går inte att säga något generellt eftersom det för dessa grupper av uppdrag finns ett bortfall av varierande storlek.

Yngre förtroendevalda än i Finland och Sverige

Det går att göra några jämförelser med Finland och Sverige även om uppgifterna inte är helt jämförbara (se Beskrivning). Åland har en något jämnare könsfördelning totalt sett än både Finland och Sverige. Åland har också en större andel förtroendevalda i åldrarna 30-49 år, medan andelen över 50 år är högre i Finland och Sverige. Liksom Åland har Sverige en majoritet män bland de som har fyllt 50. När det gäller nämnderna är den kvinnliga majoriteten inom det sociala området lika stor i Sverige som på Åland, medan fördelningen är jämn i Finland. Den manliga majoriteten inom teknik och miljö är betydligt större i Sverige än på Åland, men något mindre i Finland. Uppdragskoncentrationen är ungefär lika stor i Sverige, där 37 procent har flera uppdrag mot 36 procent på Åland.

I excelfilen Förtroendevalda 2012 och 2016 på ÅSUBs webbplats finns statistik om de förtroendevalda efter kön, kommun, organ, ålder och parti samt uppgifter om presidierna. Uppgifter finns också i två databastabeller.

Förteckningar över de förtroendevalda efter kommun och organ finns på Ålands kommunförbunds hemsida www.kommunforbundet.ax

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax eller Magnus Sandberg, magnus.sandberg[at]kommunforbundet.ax