Den framtida kommunindelningen på Åland – en enkätstudie

Invånarna vill ha förändring i dagens kommunstruktur, utmaningen att hitta alternativ kvarstår

Bakgrund och syfte

Utredningens syfte har varit att ta reda på invånarnas inställning till olika alternativ till en sammanslagning av Ålands kommuner. Underlaget samlades in via en enkät som besvarades av 1 476 personer (56 procent av urvalet). Enligt uppdraget från Ålands Landskapsregering har undersökningen avgränsats till följande alternativ:

  1. 16 kommuner, som i dagsläget
  2. 1 kommun för hela Åland
  3. 4 kommuner: a) Norra Åland: Finström, Geta, Saltvik, Sund, Vårdö, b) Södra Åland: Mariehamn, Lemland, Lumparland, Föglö c) Västra Åland: Eckerö, Hammarland, Jomala, d) Skärgården: Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga
  4. 7 kommuner: a) Eckerö och Hammarland, b) Mariehamn c) Jomala, d) Lemland och Lumparland e) Brändö och Kumlinge, f) Föglö Kökar och Sottunga, g) Geta, Finström, Saltvik, Sund och Vårdö

Våra resultat visade att:

  • Invånarnas inställning till sammanslagning av Ålands kommuner har blivit något mer positiv under de senaste sex åren
    (se figur 1). Drygt två tredjedelar av de som besvarade vår enkät stödde i princip tanken på kommunsammanslagning.

 

FIGUR 1. Bedömning av påståendet ”Det skulle vara en fördel om antalet kommuner på
Åland var färre”,
respektive ”[…] fördel om min kommun skulle gå samman med
någon/några andra kommuner.” Medeltal skala 1-5, respektive procent positiva, 2010 och 2016.

 

  • Man är fortfarande, liksom för sex år sedan, mer tveksam när det kommer till ett sammangående för den egna kommunen. Ändå stödde strax över hälften tanken att slå samman den egna kommunen med någon eller några andra.
  • Den nuvarande kommunindelningen får ett jämförelsevis svagt stöd. Mindre än en fjärdedel av invånarna ger den sitt stöd.
  • De övriga alternativen med en, fyra eller sju kommuner som ingår i ÅSUB:s uppdrag att undersöka, värderas även de förhållandevis lågt.
  • Alternativen med 16 kommuner respektive en kommun får svagast stöd, medan alternativen med fyra, respektive sju kommuner får ett starkare stöd.
  • Åsikterna om den framtida kommunindelningen skiljer sig avsevärt mellan kommunerna. Mariehamn och Jomala är starkast emot den nuvarande indelningen medan Sottunga är starkast för densamma.
  • Alternativet med en kommun får ett visst svagt stöd på Kökar (en knapp tredjedel) och i Mariehamn och Lemland.
  • Fyrakommunersalternativet får starkast stöd i Finström (av nära hälften), Geta och Hammarland, medan Kökar och i synnerhet Sottunga är starkt emot.
  • Sju kommuner stöds av drygt hälften av invånarna i Kumlinge och Jomala.
  • När vi grupperade kommunerna enligt alternativet fyra kommuner visade det sig att Norra Åland och Södra Åland är något mer positiva än Åland som helhet till denna tänkta indelning. I Västra Åland ger en tredjedel sitt stöd för alternativet och i Skärgården endast en fjärdedel.
  • En indelning av kommunerna efter alternativet sju kommuner fick starkast stöd av kombinationen Brändö–Kumlinge. Varianten fick även visst stöd av Mariehamn och kombinationen Lemland–Lumparland.
  • Den splittrade synen på sammanslagning mellan kommunerna och kommungrupperna har till en del sin bakgrund i olika värdering av vikten av övergripande samordning respektive lokal samhörighet i samhället.
  • De som är kommunalt förtroendevalda eller varit det under den föregående mandatperioden ger det nuvarande alternativet med 16 kommuner betydligt högre betyg än invånarna i gemen. Man ger också de föreslagna alternativen till ny indelning lägre betyg än dessa får av alla svarande sammantagna.
  • Ekonomiska hållbarhetsargument och betoning av personalens kompetens dominerar hos dem som förespråkar sammanslagningar, medan argument om trivsel, sammanhållning, närhet i de grundläggande servicefunktionerna och närdemokrati dominerar hos motståndarna.
  • Könstillhörighet har ingen signifikant inverkan på hur man värderar förslagen till kommunindelning.
  • Ålder har däremot en viss betydelse. Starkast stöd för 16 kommuner finns i gruppen 75–85 år. Alternativet en kommun får starkast stöd hos 45–55-åringarna. Motståndet mot alternativen med fyra, respektive sju kommuner ser ut att öka med åldern.
  • Den övergripande slutsatsen av denna rapport är att ålänningarna med största sannolikhet vill ha en ny kommunstruktur, men de föreslagna nya alternativen med en, fyra eller sju kommuner vinner relativt svagt gehör.
  • Splittringen i synen på kommunindelningen mellan kommunerna och mellan de tilltänkta nya grupperingarna av kommuner tyder på att det blir en stor utmaning att jämka samman dessa om och när en ny kommunindelning genomförs på Åland.

 

Hela rapporten kan laddas ner här (pdf)

En bildpresentation finns här (pdf)

 

Frågor om undersökningen besvaras av Richard Palmer (richard.palmer@asub.ax), eller Katarina Fellman (katarina.fellman@asub.ax).

Publicerad 14 februari 2017

Ämnesområden