Beskrivning av valstatistiken

< Tillbaka

Statistikens omfattning
Innehåll
Statistiken över allmänna val omfattar följande:
Val av ledamöter till Ålands lagting.
Val av ledamöter till kommunernas fullmäktige.
Val till Finlands riksdag, där Åland är en valkrets varifrån en ledamot väljs.
Val av Finlands president där Ålands röster sammanräknas med rösterna för hela Finland.
Val till EU-parlamentet där de åländska väljarna kan påverka valet av Finlands ledamöter.
Folkomröstningar.

Förtroendevalda i kommunerna.

Objekt, variabler, statistiska mått, redovisningsgrupper
Objekt för statistiken är de röstberättigade och röstande, de uppställda kandidaterna och de invalda och övriga innehavare av förtroendeposter samt politiska grupperingar och listor. Redovisningen sker för hela Åland samt regioner och kommuner. Valdeltagandet redovisas efter kön och ålder. Kandidater, invalda och förtroendevalda redovisas efter kön, ålder och politisk gruppering. För de flesta data presenteras siffrorna efter kön och kommun.
De statistiska måtten är antal röstande och antal röster, procentuella föredelningar av röster samt medeltal och jämförelsetal.

För riksval redovisas uppgifter om antal röstberättigade och om valdeltagandet skilt för röstberättigade bosatta på Åland och utomlands. När det gäller antal godkända och kasserade röster ingår röster från de bosatta utomlands i siffrorna för respektive kommun. Eftersom endast få av de utomlands bosatta röstar, är deras inverkan på resultatet i de enskilda kommunerna relativt liten. I vissa mindre röstningsområden räknas förhandsrösterna tillsammans med valdagsrösterna. Det betyder att en del av förhandsröster ingår i valdagsrösterna i redovisningen av rösternas fördelning på kandidater och listor och också när det gäller ogiltiga röster.

Definitioner
Landskommuner:
Samtliga åländska kommuner utom Mariehamn
Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn
Skärgården: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. Uppgift kan ej förekomma
- Exakt 0 enheter
.. Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att anges.
I tabeller över invalda ledamöter:
+ = Nyvald
= = Återvald

De politiska grupperingarna är följande
C Åländsk Center r.f.
L Liberalerna på Åland r.f.
M Moderat samling för Åland r.f. (tidigare Frisinnad Samverkan r.f. och Moderaterna på Åland r.f.)
S Ålands Socialdemokrater r.f.
Ob Obunden Samling på Åland r.f.
ÅF Ålands Framtid r.f.
HI Hållbart initiativ
ÅD Åländk demokrati

- i tidigare val
De Gröna, Gröna på Åland
FÅ Fria Åland
AV Åländsk Vänster
Åfg Ålands framstegsgrupp r.f.
HUT HUT-gruppen

Referenstider
Statistiken uppgörs för varje enskilt valtillfälle.

Syfte och historik
Syftet med statistiken över de allmänna valen är att ge en utförlig bild av väljarkåren, valdeltagandet, de nominerade kandidaterna samt valresultaten i form av rösternas fördelning på kandidater, listor och grupperingar samt invalda ledamöter. Vidare visar statistiken hur de förtroendevalda i kommunernas styrelser och nämnder med flera organ fördelar sig på kön, ålder och gruppering. Valstatistik för lagtingsval har gjorts sedan 1975. Från och med 1987 har statistiken producerats av ÅSUB och dess föregångare Ekonomiska sekretariatet. ÅSUB har producerat statistik om kommunalval och riksdagsval sedan 1995 och om presidentval sedan 2000. Äldre uppgifter gällande Åland för dessa val ingår i begränsad utsträckning i Statistikcentralens statistik. Statistik om valet till EU-parlamentet har producerats av ÅSUB sedan 1996. På uppdrag av landskapsregeringens kulturbyrå har ÅSUB från och med 1999 gjort en mera detaljerad studie av valdeltagandet vid lagtings- och kommunalvalen med speciellt fokus på ungdomars röstningsaktivitet. ÅSUB har sammanställt uppgifter om kommunernas förtroendevalda sedan 2012.

Insamlingsmetoder och källor
Basmaterialet för lagtingsvalet kommer från centralnämnden för lagtingsval och för kommunalvalet från de kommunala centralnämnderna. Uppgifterna om valdeltagandet baseras på en totalgenomgång av vallängderna. För riksdags-, president- och EU-val kommer uppgifterna från valkretscentralnämnden. Uppgifter ur valstatistiken meddelas också till det nordiska statistiksystemet. Uppgifterna om de förtroendevalda samlas in i samarbete med Ålands kommunförbund.

Kvalitet
Tillförlitlighet
Tillförlitligheten är hög i och med att statistiken baseras på ett totalt material och uppgifter som är framtagna och kontrollräknade av valmyndigheterna. Vissa små differenser och felräkningar kan dock förekomma. Eftersom förtidsrösterna vid lagtingsvalet räknas sammanslagna för hela Åland går det inte att göra fullständiga kommunvisa redovisningar av vare sig de ogiltiga eller de godkända rösterna. I vissa tabeller redovisas ändå kommunvisa fördelningar av valdagsrösterna. Eftersom de utgör bara två tredjedelar av de avgivna rösterna, i vissa kommuner mindre än hälften, bör man beakta att de ger en långt ifrån heltäckande bild av hur väljarna i de olika kommunerna har valt att rösta. En viss indikation om intressanta skillnader mellan kommunerna kan de dock ge.

Aktualitet
Statistiken framställs så snart som möjligt efter respektive val. För lagtings- och kommunalval, där statistiken är mera omfattande, är tidsramen två–tre månader. Preliminär kandidatstatistik publiceras före valet. För riksdags-, president- och EU-val färdigställs statistiken inom en till två veckor efter respektive val. Uppgifterna om de förtroendevalda publiceras under året efter valåret.

Jämförbarhet och samanvändbarhet
Faktorer som i viss mån begränsar jämförbarheten över tiden är att det sker förändringar beträffande de politiska grupperingarna mellan olika val. I kommunalvalet förekommer varierande listor med ingen eller viss koppling till de etablerade politiska grupperingarna.Vid riksdagsval bildar de politiska partierna olika samarbetskonstellationer från val till val. Dessa faktorer begränsar också jämförbarheten mellan olika val när det gäller resultatet för de politiska grupperingarna. Ytterligare en begränsning är att förhandsrösterna behandlas olika i lagtingsvalet och de övriga valen. I lagtingsvalet räknas de centralt och kan inte fördelas på kommun, medan de i de övriga valen redovisas för varje kommun, så att det fullständiga valresultatet i varje kommun framgår.

När det gäller valdeltagande är jämförbarheten god såväl mellan olika typer av val som över tiden. Dock bör man beakta att rösträttsreglerna skiljer sig mellan olika val och att de har förändrats över tiden.

Tillgänglighet
Valstatistiken publiceras i egna publikationer, en statistikrapport för lagtings- och kommunalval och en separat för valdeltagandeundersökningen, samt statistikmeddelanden för de övriga valen. Ett kapitel i Statistisk årsbok för Åland innehåller de mest centrala uppgifterna ur valstatistiken. På ÅSUBs webbplats finns förutom publikationerna ett antal excel- och pc-axis-tabeller innehållande valstatistik samt korta nyhetstexter om statistiken över kandidater och förtroendevalda.

Kontakt/ansvarsperson
Ansvarig för valstatistiken på ÅSUB är Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax.
ÅSUB kan vid behov stå till tjänst med andra eller mera detaljerade uppgifter och definitioner.

Valsystemet
Lagtings- och kommunalval
De 30 ledamöterna i Ålands lagting väljs för en period av fyra år vid val som är direkta och hemliga och där rösträtten är allmän och lika för alla röstberättigade. Ledamöterna i kommunernas fullmäktige väljs likaså för en fyraårsperiod enligt samma principer. Enligt landskapslagen om lagtingsval och kommunalval utgör Åland en enda valkrets vid lagtingsval, medan varje kommun utgör en valkrets vid kommunalval. Inom de 16 åländska kommunerna fanns år 2015 sammanlagt 27 röstningsområden.
Ordinarie lagtingsval och kommunalval förrättas samtidigt den tredje söndagen i oktober. Det är också möjligt att rösta före valdagen. Enligt lagen har varje röstberättigad möjlighet att förtidsrösta under en period som sträcker sig från den femtonde till den femte dagen före valdagen. Valdagen 2015 var den 18 oktober och förtidsröstningen pågick 3–13 oktober.

Rösträtt
Röstberättigad i lagtingsval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har åländsk hembygdsrätt. Röstberättigad i kommunalval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har haft hemort i kommunen den första september valåret samt innehar åländsk hembygdsrätt.
Den som inte har hembygdsrätt, men uppfyller de övriga villkoren har ändå rösträtt i kommunalvalet om han eller hon har haft en kommun på Åland som sin hemkommun under minst ett helt år före valdagen. Tidigare krävdes i detta fall att man hade bott på Åland de tre åren närmast före valåret, men perioden förkortades inför valet 2007. Vid 1995 års val var den kommunala rösträtten för personer utan hembygdsrätt begränsad till medborgare i de nordiska länderna, medan den fr.o.m. 1999 års val gäller oberoende av medborgarskap. Fram till 1995 krävdes åländsk hembygdsrätt för rösträtt även i kommunalval.

Kandidater
Så kallade etablerade politiska föreningar, det vill säga de åländska politiska grupperingarna, har rätt att ställa upp kandidater till lagtinget. En etablerad politisk förening har nomineringsrätt om den är representerad i det avgående lagtinget eller var det under föregående mandatperiod. Även en grupp röstberättigade personer som bildar en så kallad valmansförening har rätt att ställa upp kandidater. För att ställa upp en kandidat i lagtingsvalet fordras att minst tio medlemmar ingår i valmansföreningen. Maximigränsen för antalet kandidater som får ställas upp är 90. Kandidaterna kan ställas upp på en lista eller på flera olika listor, som ingår valförbund. Valförbund får inte ingå valförbund sinsemellan.

För att ställa upp en kandidat i kommunalvalet krävs att minst tre personer bildar en valmansförening, och antalet kandidater på en lista får vara högst tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i kommunfullmäktige. Också vid kommunalvalet kan valförbund ingås. Från och med 2011 års val har de etablerade politiska föreningarna rätt att ställa upp kandidater också i kommunalvalet utan att bilda valmansföreningar. Detta kan ske på två sätt. Ett lagtingsparti kan ge sin lokalavdelning rätt att ställa upp kandidater i partiets namn. Därtill kan kandidater ställas upp av det som kallas en etablerad kommunal politisk förening och som är en registrerad förening som är representerad i kommunfullmäktige eller som var det under föregående period. I praktiken är det bara några få av partiernas lokalavdelningar som uppfyller detta kriterium, eftersom de flesta inte är registrerade föreningar.

Valresultatet
Man röstar genom att skriva sin kandidats nummer på valsedeln. Då resultatet av valet fastställs, tillämpas proportionellt valsätt enligt den s.k. d'Hondtska metoden. Först räknas varje kandidats preliminära jämförelsetal ut på så sätt att den kandidat som har flest personliga röster får listans hela röstetal som preliminärt jämförelsetal, den som har näst mest röster hälften av detta, den följande en tredjedel o.s.v. Valförbundets samtliga kandidater ordnas härefter enligt sina preliminära jämförelsetal. Den kandidat som har det högsta preliminära jämförelsetalet får ett slutligt jämförelsetal som är detsamma som valförbundets hela röstetal, den följande hälften av detta och så vidare. Om en lista inte ingår i valförbund eller om valförbund med enmanslistor tillämpas, räknas inte preliminära jämförelsetal ut, utan kandidaterna ordnas direkt enligt sina röstetal och får därefter slutliga jämförelsetal på samma sätt som inom valförbund. De 30 kandidater som har fått de högsta slutliga jämförelsetalen förklaras valda till lagtingsledamöter. Samma princip tillämpas när kommunalvalets resultat fastställs.

Riksdagsval
Val till Finlands riksdag hålls i mars vart fjärde år. Åland utgör en egen valkrets med ett mandat i riksdagen. Kandidater kan ställas upp listor med högst fyra personer på samma lista. Mandatet tillfaller den lista som får mest röster sammanlagt, varvid den kandidat på listan som har fått mest röster blir invald och den som har fått näst mest röster blir suppleant. Detta system med flerpersoners listor tillämpas från och med 1987. Tidigare ställdes det upp listor med en kandidat och en suppleant.

Presidentval
Finlands president väljs vart sjätte år genom direkta val i två omgångar. Om ingen kandidat får över hälften av de godkända rösterna i den första omgången hålls en andra valomgång mellan de två kandidater som fick mest röster i den första omgången. De åländska väljarna deltar i valet på samma sätt som övriga finska medborgare. Valdeltagandet och rösternas fördelning redovisas enligt samma valkretsar som i riksdagsvalet.

EU-val
Åland har ingen egen representation i Europaparlamentet utan de åländska väljarna kan delta i valet av Finlands 13 ledamöter. Hela landet är en valkrets, varför det är möjligt för alla väljare att rösta på vilken som helst av kandidaterna i landet. Rösterna finns dock redovisade enligt de valkretsar som används i riksdagsval. Också medborgare i andra EU-länder har rätt att registrera sig som röstberättigade i Finland. När det gäller uppgifterna om röstberättigade och röstande ingår de i siffrorna för respektive kommun.