Ett ”trappa upp-samhälle” med självstyrelse som har kapacitet att tänka själv

Nätverket för hållbar kunskapsutveckling ordnade i slutet av oktober konferensen Kunskap och forskning som motorer för regional utveckling och innovation. På konferensen diskuterades dels vilket behov Åland har av stärkta strukturer för kunskapsutveckling och forskning, dels vilka erfarenheter som finns i andra regioner. I konferensen medverkade experter från Sydtyrolen, Färöarna och Södra Österbotten samt representanter från åländskt näringsliv, tredje sektorn, landskapsregeringen, fredsinstitutet, Ålands sjöfartsmuseum, ÅSUB och Högskolan på Åland.

Åland ligger inte i framkant vad gäller forskning, utveckling och innovationer. Att flytta fram positionerna några steg kan ge betydande effekter för det åländska samhället. I diskussionen lyftes bland annat fram att Åland har goda förutsättningar att bli ett inkluderande ”trappa upp-samhälle” som erbjuder spännande utvecklingsmöjligheter för de som är i arbetslivet samtidigt som ingen lämnas utanför, alla ska ha möjlighet att blomstra.

Fig 1. Utgifter på forskning och utveckling 2000-2018, jämförelse Åland – övriga Finland

De exempel som presenterades under konferensen har varit framgångsrika på olika sätt. Forskningsinstitutet EURAC i autonoma Sydtyrolen, Italien, som grundades 1992 och sysselsätter 500 personer, har bland annat dragit nytta av europeisk forskningsfinansiering och avtal som gett möjlighet att söka finansiering såväl i Italien som i Österrike och Tyskland. Epanet i södra Österbotten är ett exempel på hur man genom nätverk och samarbeten i närområdet kan hitta finansiering och skapa strukturer för att avlöna forskare som bedriver forskningsprojekt med stor relevans för det lokala näringslivet och samhället i en region utan universitet. Färöarnas forskarråd är en fristående organisation som finansieras med medel från Färöarnas parlament och som har i uppdrag att stödja och främja forskning bland annat genom att dela ut finansiering till olika aktörer.

Det finns olika vägar att gå för att stärka kunskapsutvecklingen. Några lärdomar är gemensamma. Bland de gemensamma erfarenheter som presenterades kan bland annat framhållas:

  • En brett förankrad grundsyn i det lokala samhället om forskning och livslång kunskapsutveckling som viktiga investeringar, nödvändiga för innovation.
  • Betydelsen av nätverk i närregionen och lokalt mellan universitet, näringsliv och olika kunskapsaktörer. Vägarna till samverkan är korta i en region.
  • Internationella nätverk till forskningsinstitutioner, företag, högskolor, universitet och andra kompetensaktörer utanför regionen. Öppet samhällsklimat avgörande.
  • Nyttjande av europeiska och nordiska medel för kompetens- och forskningsutveckling är en viktig komponent i samtliga exempel.
  • Stödstrukturer för projektutveckling och finansieringsansökningar, IT-stöd och support för marknadsföring och för kunskaps- och informationsspridning är avgörande.
  • Forskning, kunskapsutveckling och innovationer bidrar till regionens resiliens och att samhället står bättre rustat i kriser och motgångar.

I flera av exemplen hade forskningscentren vuxit fram under en period av ekonomisk nedgång med utbredd krismedvetenhet. Idag upplever Åland en av de största kriserna i modern tid och vi känner inte till vilka utmaningar Åland kommer att ställas inför i framtiden. Vi kommer inte heller att veta i förväg vilka lösningar som kommer att krävas i sak eller exakt vilka typer av verksamheter och affärsidéer Åland bör satsa på. Det är ett förhållningssätt av nyfikenhet och problemlösning samt metodkunskap och stödstrukturer för utveckling som är avgörande.

På Åland kan den här typen av strukturer betyda en utvecklingsfunktion som stöder den åländska kunskapssektorn och följer europeiska och nordiska finansieringsmöjligheter. Det kan innebära insatser för ökad tillgång till svensk och finländsk forskningsfinansiering. Och inte minst kan några befattningar med disputerade forskare bidra till framväxten av forskarkluster med förmåga att dra till sig extern finansiering och med kapacitet att fungera som en nod för kunskapsutvecklingen för det åländska samhällets behov.

Konferensen Kunskap och forskning som motorer för regional utveckling och innovation finns tillgänglig på Youtube för den som missade tillfället. På fredsinstitutets webbplats finns även en kort sammanfattning av presentationerna och diskussionen.

Direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, Ålands fredsinstitut (sia@peace.ax, 040 5040571) och forskningschef Jouko Kinnunen, ÅSUB (jouko.kinnunen@asub.ax, 0457 3434313) kan ge närmare information och svara på frågor.