På tal om jämställdhet – Åland 2025
På tal om jämställdhet – Åland 2025 har utkommit, den sjunde upplagan i ordningen. Här presenteras könsuppdelad statistik som ger en aktuell bild av jämställdheten på Åland. Publikationen är uppdelad i flera samhällsområden: befolkning, arbetsmarknad, inkomster och löner, hälsa, vård och omsorg, utbildning, fritid, brottslighet samt inflytande och makt.
På tal om jämställdhet ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering och är tänkt att fungera som en källa till grundläggande fakta i arbetet med de uppställda jämställdhetsmålen inom landskapet.
Nedan presenteras ett urval av publikationens innehåll. Du kan även ladda ner den i sin helhet (80 sidor) som pdf eller beställa ett kostnadsfritt exemplar längre ner på sidan.
Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män visas i lönestatistiken
Sett till de skattepliktiga årsinkomsterna har kvinnor lägre inkomst än män. Kvinnors skattepliktiga medianårsinkomst uppgår till drygt fyra femtedelar av mäns.
I de flesta yrkesgrupper har kvinnor lägre genomsnittslön än män. Löneskillnaderna kan bero på många olika faktorer, till exempel att kvinnor och män arbetar med olika yrken och i olika branscher, men faktorer som olikheter i arbetstid, utbildningsnivå och arbetserfarenhet inverkar också.
Fysiska personers skattepliktiga årsinkomster, spridningsmått, 2023
Kvinnor drabbas oftare av ekonomisk utsatthet
En större andel av ensamboende kvinnor på Åland lever under den relativa fattigdomsgränsen, jämfört med män. Även om skillnaderna överlag har minskat under 2000-talet, har de varit oförändrade mellan 2016-2021.
Andel ensamboende med låg ekonomisk standard 2004, 2012, 2016 och 2021
Traditionell könsfördelning inom yrkesgrupper
Byggande, energi och fiske är starkt mansdominerade näringsgrenar, medan vård, omsorg och sociala tjänster har en tydlig kvinnomajoritet. Mer än en tredjedel av sysselsatta kvinnor arbetar inom vård och omsorg. I flera yrkesgrupper är könsfördelningen ojämn - det finns yrkesgrupper där över 90 procent av de arbetande är av samma kön.
Även när det gäller arbetstid finns tydliga skillnader – en betydligt större andel kvinnor än män arbetar deltid.
Nio av tio som lyfter hemvårdsstöd är kvinnor
Hemvårdsstödet betalas till föräldrar som har barn under tre år och inte utnyttjar kommunal barnomsorg. 89 procent av de som lyfter hemvårdsstöd är kvinnor. Antalet mottagare av hemvårdsstöd har minskat sedan 2020.
Antal mottagare av hemvårdsstöd för barn efter region 2010, 2020 och 2024
Kvinnor besöker sjukvården oftare än män. Skillnaden finns framför allt inom primärvården där nästan 60 procent av besöken under 2024 gjordes av kvinnor. Antalet utbetalda sjukdagar uppvisar också en klar skillnad mellan könen. Av ersatta dagar har drygt 61 procent gått till kvinnor.
Antalet barnskyddsanmälningar ökar, både för pojkar och flickor
Barnskyddsanmälningarna har ökat för både pojkar och flickor mellan 2010 och 2024, men fler anmälningar gäller pojkar. Trots vissa variationer följer båda grupperna en liknande uppåtgående trend över tid.
Barnskyddsanmälningar 2010–2024, antal barn som anmälningarna gäller efter kön
Kvinnor har ett högre valdeltagande än män
Tidigare röstade män i högre utsträckning än kvinnor, men under 1980-talet gick kvinnorna om. Vid lagtingsvalet 2023 var det endast i åldersgruppen 80 år och äldre som män hade ett högre valdeltagande än kvinnor. I alla åldrar var det fler manliga kandidater jämfört med kvinnliga även om kvinnor är mer flitiga sett till valdeltagande.
Lagtingsvalet 2023, Valdeltagande efter ålder och kön
På chefsposter inom privata såväl som offentliga sektorn återfinns betydligt oftare en man än en kvinna. Inom privata sektorn är endast 29 procent av cheferna en kvinna.
Chefer inom privata sektorn 2012 och 2022, fördelning i procent
För mera information om landskapsregeringens jämställdhetsarbete, kontakta Kristin Mattsson, specialsakkunnig i jämställdhet, e-post fornamn.efternamn@regeringen.ax.
Publikationen kan beställas avgiftsfritt eller laddas ner här.