Ålands externa varu- och tjänstehandel 2011

I en ny statistikrapport presenterar ÅSUB resultaten från en undersökning av den åländska handeln med omvärlden under 2011. Undersökningen gäller såväl varu- som tjänstehandeln, samt även dess fördelning på de två viktigaste marknadsområdena (Finland och Sverige), samt övriga Norden, EU och resten av världen. I rapporten redovisas för första gången med rimligt god statistisk säkerhet Ålands balans i handeln med omvärlden liksom fördelningen av import och export mellan olika länder och regioner.

Stor åländsk handel med omvärlden

Ålands kommersiella utbyte med omvärlden är omfattande. Enligt rapporten uppgår summan av all varu- och tjänsteimport samt export till dryga 1,5 miljarder euro, varav ca 880 miljoner euro export (inkl. ombordförsäljning på de åländska färjorna samt turisternas landkonsumtion) och ca 650 miljoner euro import (inkl. ålänningarnas konsumtion utanför Åland). I dessa siffror ingår inte de finansiella transaktionerna med omvärlden, vilka skulle ge en ännu större exponering för och integration i den globala ekonomin utanför Åland.

Trend mot ökande direkt utrikeshandel med varor

Av rapportens underlagsmaterial och figuren nedan framgår att värdet på de varor som direktimporteras till Åland från utlandet under 2011 var nästan exakt lika stort som värdet på de varor som importeras från eller via Finland över skattegränsen, i båda fall strax under 268 miljoner euro.

Figur 1: Den samlade varuimporten år 2011

 

Statistiken bekräftar därmed en trend som sedan 2001 synts i uppgifterna om skattegränshandelns totalvolym, där skattegränsimportens andel av den totala varuimporten till Åland kontinuerligt sjunkit från den första mätningens ca 70 procent till dagens ca 50 procent.

Överskott i Ålands samlade externa handelsutbyte

Enligt den statistik som tagits fram för denna rapport hade Åland ett underskott på ca 27 miljoner euro i sin externa handelsbalans 2011. Om uppgifterna kompletteras med de senaste tillgängliga uppgifterna om ombordförsäljningen inom färjeindustrin och turisternas landkonsumtion korrigerat med ålänningarnas ombordkonsumtion och shopping utanför Åland, så genererade den åländska ekonomin dock ett samlat handelsöverskott på i storleksordningen ca 230 miljoner euro.

Sjöfarten Ålands största nettoexportör – tillverkning och IT också viktiga

Den stora ”överskottsbranschen” är transportsektorn där sjöfartens stora intäktsvolym spelar en avgörande roll. Andra branscher med överskott i sina externa balanser är tillverkningsindustrin och IT-sektorn. Om turisternas landkonsumtion tas med i kalkylen uppvisar även hotell- och restaurangsektorn ett mindre plus i sitt omvärldsnetto. Samtliga övriga branscher uppvisar i varierande grad ett underskott i sina externa balanser.

Underskott i varuhandeln – överskott i tjänstehandeln

Den åländska ekonomin domineras av tjänstesektorn. Även om industrin bidrar med viktiga exportintäkter så är det tjänsteproduktionen, och då inte minst sjötransporttjänsterna (inkl. ombordförsäljning), som den åländska ”exportekonomin” är uppbyggd kring. Detta avspeglas också i de stora skillnaderna mellan Ålands varu- och tjänstehandelsnetton. Inom handeln med varor överstiger sålunda importen vida exporten och genererade 2011 ett underskott på nästan 246 miljoner euro. Omvänt gäller att tjänstehandeln genererar betydande överskott. Under 2011 uppgick detta – exklusive ombordförsäljning och turisternas landkonsumtion – till strax under 219 miljoner euro. Om färjeindustrin och landturismen fullt ut tas med i beräkningen torde tjänsteöverskottet växa till i storleksordningen ca 475 miljoner euro.

En samlad bild av omfattningen och sammansättningen på det åländska handelsutbytet med omvärlden redovisas i figuren nedan.

Figur 2: De åländska handelsrelationernas omfattning och sammansättning

Finland dominerer exporten – Sverige importen

Enligt det framtagna statistiska underlaget är Finland Ålands viktigaste exportmarknad. De i underlagsmaterialet registrerade finska inköpen (brutto) från Åland uppgick under 2011 till dryga 383 miljoner euro. Trots betydande åländska inköp av varor och tjänster från finska företag, så ger detta ett nettoöverskott i handeln med Finland på nästan 180 miljoner euro. Till detta kommer så den på länder ospecificerade, och i undersökningens primära dataunderlag ej registrerade, försäljningen till finska turister ombord på de åländska färjorna och i land.

I all annan handel med omvärlden (Sverige, övriga Norden/EU samt resten av världen) uppvisar det sammanlagda värdet på den åländska varu- och tjänstehandeln ett minus. Orsaken är de stora underskotten i varuhandeln. Den åländska tjänstehandeln visar överskott även i förhållande till världen utanför Finland, men dock inte tillräckligt för att uppväga underskotten i varubalansen.

Det för Ålands del riktigt stora importlandet är Sverige vars samlade varu- och tjänsteförsäljning till Åland under 2011 uppgick till hela 294 miljoner euro om man utgår från Sverige som avsändarland och 260 miljoner euro om man utgår från ursprungslandsprincipen. Till detta kommer så de inte helt obetydliga shoppinginköpen i Sverige som görs av ålänningarna. Importen från Sverige domineras helt av varor.

Åland som handelspartner i ett internationellt perspektiv

Av rapporten framgår att Åland – trots sin relativa litenhet – har en betydande försäljning utanför sina gränser, då inte minst på den finska marknaden. Den åländska ekonomin genererar därtill en förhållandevis stor import av konsumtions- och investeringsvaror, inte minst från Sverige.

Som jämförelse kan nämnas att den åländska importen från Sverige är ungefär lika stor som, eller till och med något större än, den svenska varuexporten till länder som Lettland, Rumänien och Slovakien – och betydligt större än Sveriges export till bl.a. Slovenien, Cypern, Bulgarien, Luxemburg och Malta.

Sett från den finländska horisonten överstiger de årliga inköpen från Åland (exklusive ombordförsäljning och landturism) med några tiotal miljoner euro varuimporten från länder som Indien, Ukraina och Turkiet. Inköpen från Åland är betydligt större än importen från Ungern, och nästan dubbelt så stora som importen från t ex Lettland, Litauen och Slovakien.

För att läsa hela statistikrapporten, klicka här

Publicerad: 20 augusti 2012

 

Ytterligare information om rapporten ger Bjarne Lindström (telefon 25491) och Jonas Karlsson (telefon 25581).

Ämnesområden