Befolkningen 2004

Befolkningsutvecklingen på Åland 2004 karaktäriserades av en ökad tillväxt, främst p.g.a. större inflyttning. Mest ökade inflyttningen från utomnordiska länder, vilket medförde fortsatt ökad mångfald när det gäller befolkningens fördelning på födelseland och språk. Ålands befolkning ökade under år 2004 med 183 personer och uppgick den 31.12.2004 till 26 530 personer.

Rekordstor inflyttning från utomnordiska länder
Inflyttningen ökade jämfört med 2003 och uppgick till 813 personer, medan utflyttningen minskade till 640 personer. Nytt i årets statistik är att flyttningen till och från alla enskilda länder framgår. Det flyttade folk till Åland från 34 olika länder. Av inflyttarna kom 304 från Finland, 354 från Sverige, 22 från övriga Norden och 133 från utomnordiska länder. Den sistnämnda siffran är den överlägset största som finns noterad under den tid för vilken siffror finns tillgängliga, d.v.s. sedan 1971. Lettland var det utomnordiska land varifrån flest inflyttare kom, eller 21 personer. Totalt gav flyttningsrörelsen ett överskott på 173 personer. Flyttningen till och från Sverige medförde ett underskott på 31 personer, medan nettot i förhållande till Finland blev plus 85 personer, i förhållande till de andra nordiska länderna plus 11 och gentemot utomnordiska länder plus 109.

Barnafödandet högre upp i åldrarna
År 2004 föddes 281 barn, vilket var 19 flera än 2003. Barnafödandet fortsatte att förskjutas uppåt i åldrarna. Den relativa fruktsamheten minskade för kvinnor under 30 år och ökade för kvinnor som var 35 år och äldre. Av de nyfödda hade 64 procent en mor som var 30 år eller äldre. Antalet avlidna minskade med 8 och uppgick till 262 personer, varför födelsenettot åter blev positivt. Antalet skilsmässor minskade något och blev 53 stycken, medan vigslarna ökade kraftigt och uppgick till 136 stycken, den högsta siffran för hela perioden 1971 - 2004. Totalt ledde befolkningsrörelsen till en ökning med 192 personer. Med avdrag för vissa korrigeringar blir resultatet att invånarantalet växte med 183 personer. Detta innebär en ökning med 0,7 procent, vilket är i stora drag dubbelt högre tillväxttakt än i Finland och Sverige.

Invånare från 74 olika länder
Befolkningsrörelsen påverkade befolkningsstrukturen på olika sätt. Kvinnoöverskottet minskade under året, p.g.a. att flyttningsrörelsen främst gav ett överskott av män. Antalet svenskspråkiga ökade med 34 personer p.g.a. både födelse- och flyttningsöverskott, medan antalet finskspråkiga ökade med 44 och invånarna med något annat modersmål med 105, i båda fall främst genom flyttningsöverskott. De som var födda på Åland blev 35 färre eftersom flyttningsunderskottet för denna grupp var större än födelseöverskottet. Antalet personer födda i Finland ökade med 47 eftersom flyttningsöverskottet var större än det relativt stora antalet avlidna. De som är födda i Sverige ökade med 71 och personerna födda i andra länder med 100 p.g.a. stora flyttningsöverskott och få avlidna. Antalet olika länder som inflyttarna är födda i ökade till 74. Av invånarna födda utanför Norden som uppgick till 699 stycken var det främst personer födda i Europa och Asien som blev flera. Att inflyttningen tidigare mera dominerades av flyttning från Finland, medan flyttningen från Sverige och framförallt från utomnordiska länder har fått större betydelse på senare år avspeglas också i åldersstrukturen för dem som är födda utanför Åland. Medan personer födda i Finland har sin tyngdpunkt i åldrarna 45 - 59 år, men också utgör en betydande del av invånarna som är 60 år och äldre, återfinns de invånare som är födda i Sverige och andra länder i större utsträckning i åldrarna 20 - 44 år.

Landsbygden vinnare i den interna åländska flyttningen
Mariehamn och landsbygden hade både födelse- och flyttningsöverskott 2004, varför folkmängden ökade med 86 respektive 105 personer. Skärgården hade flyttningsöverskott men ett födelseunderskott som var större, varför befolkningen minskade med åtta personer. I den interna åländska flyttningen blev det närmast ett nollresultat i förhållande mellan landsbygden och skärgården medan skärgården förlorade invånare till Mariehamn som dock i sin tur förlorade ännu flera invånare till landsbygden. Landsbygden blev således nettomottagare i den inomåländska flyttningen, och då speciellt Jomala och Finström. Genom flyttningen totalt fick landsbygden och skärgården ett nettotillskott av 0 - 14-åringar, medan staden förlorade folk i denna åldersgrupp. För 15 - 24-åringarna var resultatet det motsatta, minus i skärgården och på landsbygden, men plus i Mariehamn. När det gäller personer i åldrarna 25 - 64 år gav flyttningsrörelsen ett överskott i alla regioner och beträffande dem som är 65 år och äldre blev det ett överskott i Mariehamn men ett underskott på landsbygden.

Hela publikationen kan du läsa här.

Ämnesområden