Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2008

Nästan 1 200 ålänningar är födda utanför Norden
Antalet invånare på Åland som är födda utanför Norden växer stadigt och är nu nästan 1 200, vilket innebär att de är dubbelt så många som för fem år sedan. Under 2008 blev de drygt 160 flera och utgör nu 4,4 procent av befolkningen. Majoriteten, eller nästan 750 personer, är födda i Europa och de ökade med 75 under året. De som är födda utanför Europa ökade mera, med nästan 90 personer, och blev därmed över 450 stycken.

Invånarna som är födda i Sverige blev knappt 80 personer flera under året och är nu nästan 1 950, eller 7,1 procent av befolkningen. De som är födda i Finland ökade med 25 personer och är drygt 5 400. Deras andel av befolkningen sjönk något och blev 19,7 procent, men de utgör ännu över 60 procent av de inflyttade. Den relativt lilla grupp som är född i andra nordiska länder ökade med några personer under året och är nu drygt 90.

De inflyttade totalt närmar sig en tredjedel av befolkningen. Under 2008 blev de 266 flera och är nu nästan 8 800 personer, vilket är 32 procent av Ålands 27 456 invånare den 31 december 2008. De som är födda på Åland ökade med 37 personer under 2008 och är nu 18 660, men andelen sjönk från 68,6 till 68,0 procent.

Flera iranier, rumäner, letter och thailändare
Totalt fördelar sig invånarna med annan födelseort än Åland på 82 olika ursprungsländer. De utomnordiska stater som utgör födelseland för mer än 100 personer är Lettland, Rumänien, Iran och Estland. Därefter följer Thailand och Tyskland. Hälften av invånarna födda utanför Norden kommer från något av dessa sex länder. Av invånarna med ursprung utanför Norden ökade de som är födda i Iran och Rumänien mest under 2008, med en tillväxt på omkring 30 personer vardera, följda av personer från Lettland och Thailand med en ökning om drygt 20 personer.

Svenskspråkiga ökade med 100, personer med andra språk blev 200 flera
Förändringarna beträffande födelseort avspeglar sig också i språkstrukturen. Trots att de svenskspråkiga blev drygt 100 flera 2008 minskade deras andel av Ålands befolkning från 91,2 till 90,6 procent. Invånarna med andra språk än svenska ökade med nästan 200 personer till knappt 2 600 eller 9,4 procent av befolkningen. Av dessa är lite under 1 400 finskspråkiga och de ökade med knappt 20 personer under 2008, men andelen av befolkningen är oförändrat 5,0 procent.

De som hade övriga språk som modersmål blev nästan 180 flera och uppgår nu till 1 200 personer, vilket innebär en ökning från 3,8 till 4,4 procent av invånarna. Från år 2000 har denna grupp blivit över tre gånger större. Den kraftigaste ökningen står de som talar rumänska respektive lettiska för. Från en handfull personer år 2000 har nu båda grupper ökat till över 110 personer. Också de som har estniska som modersmål är drygt 110 stycken. Därefter kommer engelska, ryska och thai som också alla ökade under 2008 men fortfarande ligger något lägre än 100 personer. Totalt finns 51 olika språk representerade, varav många dock talas av bara några få personer. 

Uppgifterna om medborgarskap visar att de finska medborgarna ökade med drygt 110 under året medan de svenska medborgarna blev drygt 30 flera. De som är medborgare i andra länder ökade mera, eller med nästan 160 personer. Drygt 92 procent av befolkningen är nu finska medborgare och knappt 8 procent således utländska medborgare.

Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:

Tabellen Befolkning efter språk, födelseland och medborgarskap 31.12.2007 och 2008
visar förändringen 2007–2008 i komprimerad form.

Tabellen Befolkning efter kön, födelseort och språk 1920–2008 ger ett längre perspektiv på utvecklingen.

En mera detaljerad bild av utvecklingen de senaste åren ger tabellen Befolkning efter språk 31.12.2000–2008 som visar de största språken samt tabellerna Befolkning efter födelseland 31.12.2005–2008 och Befolkning efter medborgarskap 31.12.2001–2008 som visar alla enskilda födelse- och medborgarskapsländer.

Databastabellen Befolkning 31.12.2000–2008 efter år, ålder, språk och kön visar hur varje enskild årsklass av befolkningen fördelar sig på svenskspråkiga, finskspråkiga och personer med övriga språk. Där framgår det t.ex. att den största tillväxten av invånare med andra språk än svenska och finska från 2000 till 2008 har skett i åldersgrupperna 20–39 år. Den största andelen med andra språk finns nu i åldrarna 20–29 år, där de utgör drygt nio procent av invånarna, eller över dubbelt så stor andel som de finskspråkiga. Detta illustreras också av ett diagram.

Databastabellen Befolkning efter år, kommun och födelseort 31.12.2000–2008 visar att antalet personer som är födda i andra länder än Finland och Sverige har ökat betydligt i de flesta kommuner under 2000-talet.

Beskrivning av statistiken

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom@asub.ax,
tel. 25497 eller 0457-34 25 548