Publicerad
21.04.2020
Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2019
4 000 invånare med annat språk än svenska
Trots en minskad befolkningstillväxt fortsatte antalet personer som är födda utanför Åland att öka 2019. Av Ålands 29 884 invånare är över 11 000 eller 37 procent födda på annat håll. Också invånarna som är registrerade med något annat språk än svenska ökade och är nu 4 000, över 13 procent av befolkningen. Detta framgår av ÅSUBs statistik över befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31 december 2019.
Personer födda i Sverige och utanför Norden stod för ökningen
Invånarna som har Åland som födelseort minskade med några personer och är närmare 18 800 eller 63 procent av befolkningen. De som är födda i Finland minskade med 20 och är 5 600, vilket utgör knappt 19 procent av invånarna och hälften av de som är födda utanför Åland.
De som kommer från Sverige blev 60 flera och är 2 800, drygt 9 procent av ålänningarna. Invånarna som är födda utanför Norden ökade med nästan 50 till drygt 2 400 och andelen är nu 8 procent. Den största ökningen när det gäller utomnordiska födelseländer stod Filippinerna för. Invånarna därifrån blev ett drygt tiotal flera. En ökning på mellan fem och tio personer noteras också för Lettland, Storbritannien, Rumänien, Ukraina och Vietnam.
Av invånarna som är födda utanför Norden kommer 570 från Baltikum, 430 från Rumänien och 640 från övriga Europa, därav drygt 100 från Tyskland, 80 från Storbritannien och knappt 70 vardera från Ryssland och Polen. Av de 530 personer som har flyttat från Asien till Åland är 160 födda i Thailand, 90 i Iran, 80 i Filippinerna och 60 i Syrien. Från Afrika kommer 90 personer, från Nordamerika 80, från Sydamerika 70 och från Oceanien knappt 20. Totalt fördelar sig de som har flyttat in till Åland på 100 olika födelseländer.
Var tredje invånare i Mariehamn är född i staden
Invånarna som är födda utanför Åland utgör en betydande del av befolkningen i alla kommuner. Högst är andelen i Brändö, Kökar och Mariehamn, över 45 procent. I de flesta övriga kommuner är de mellan 25 och 35 procent av invånarna. Andelen som är födda i Finland är högst i Brändö, över en tredjedel, medan andelen födda i Sverige är störst i Kökar, nästan en femtedel. Föglö ligger främst när det gäller invånare födda utanför Norden med en åttondedel av invånarna i denna kategori, men Mariehamn kommer inte långt efter.
Totalt i skärgården är 37 procent av invånarna födda utanför Åland, 46 procent i den nuvarande hemkommunen och 17 procent i någon annan åländsk kommun. På landsbygden fördelar sig befolkningen ganska jämnt på dessa tre kategorier. Av stadens invånare har var tredje Mariehamn som födelsekommun. De stadsbor som är födda i någon annan åländsk kommun är 22 procent, hälften så många som de som kommer från utomåländska trakter.
Lettiska och rumänska ökade mest
Antalet svenskspråkiga ökade med ett tiotal under året och är närmare 25 900, men andelen av befolkningen fortsatte att minska. De som har andra modersmål blev 80 flera och är nu för första gången över 4 000 eller drygt 13 procent av invånarna. De finskspråkiga som är den största gruppen omfattar 1 400 personer, lika många som 2018 och knappt 5 procent av befolkningen. De som talar rumänska och lettiska ökade med ett tjugotal vardera och är 470 respektive 420 personer, medan de estnisktalande ligger oförändrat på 200. Övriga grupper som är större än 100 personer utgörs av invånare som är registrerade med thai, ryska, engelska, arabiska eller tyska som modersmål. Total finns 67 olika språk företrädda.
Andelen svenskspråkiga är lägst i åldrarna mellan 30 och 40 år där 22 procent har något annat modersmål, 4 procent finska och 18 procent andra språk. Bland de icke-svenskspråkiga som har fyllt 60 år dominerar de finskspråkiga, men i befolkningen under 50 år är de som har andra språk sammanlagt i stor majoritet.
Männen i majoritet bland de utländska medborgarna
Antalet finska medborgare ökade med 70 under året, medan medborgarna i andra länder blev 25 flera. Det är medborgare i utomnordiska länder som står för denna ökning, eftersom antalet medborgare i Sverige och övriga nordiska länder var i stort sett oförändrat. Över 3 400 personer eller 11,5 procent av befolkningen är nu utländska medborgare. Av dessa är drygt 1 500 medborgare i Sverige eller ett annat nordiskt land, närmare 1 300 i någon annan EU-stat och 550 i andra länder. Utöver detta är närmare 2 400 personer eller 8 procent av befolkningen medborgare i både Finland och ett annat land, till största delen Sverige.
Bland invånarna som är medborgare i Sverige eller annat nordiskt land, liksom bland övriga EU-medborgare, är männen i majoritet, medan kvinnorna är flera bland medborgarna i länder utanför EU.
Document