Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2021

3 000 ålänningar är födda i Sverige, 2 600 utanför Norden

Ålands befolkningstillväxt på 215 personer 2021 stod invånare födda i Sverige för en ökning på 125 medan de som är födda utanför Norden blev drygt 90 flera. De som är svenskspråkiga ökade med närmare 120 och de som har annat språk med strax under 100. Detta framgår av ÅSUBs statistik över befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31 december 2021.

Invånare efter födelseort och språk 2021

Ökat antal svenskspråkiga men minskande andel

De invånare på Åland som är registrerade med svenska som modersmål är nu för första gången över 26 000, men deras andel av befolkningen, 86 procent, är däremot den lägsta hittills under den drygt 100 år långa period för vilken språkstatistik finns tillgänglig. Antalet personer med andra modersmål är 4 200, också det den största siffran hittills och även den högsta andelen. De finskspråkiga är 1 400, en minskning med ett tiotal men fortfarande klart störst av de övriga språken. Rumänska och lettiska som ökade med ett trettiotal personer vardera talas av 530 respektive 470 personer. Därefter kommer estniska med drygt 200 personer samt ryska, thai och engelska som vardera är modersmål för runt 160 personer. Inom grupperna finska, thai och ryska är majoriteten kvinnor, medan männen är något flera än kvinnorna bland de rumänsk- och engelskspråkiga.

Invånare med andra språk än svenska efter kön 2021

Total finns 67 olika språk företrädda på Åland. Statistiken om språk baseras på de uppgifter om modersmål som finns registrerade i befolkningsregistret och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med det språk man behärskar bäst.

Sju personer hade andra språk än svenska och finska 1920

Vid självstyrelsens tillkomst var den språkliga mångfalden betydligt lägre än i dag. År 1920 hade 96 procent av Ålands då 20 400 invånare svenska som modersmål och 4 procent finska. Endast sju personer var registrerade med något annat språk, varav sex tyska och en ryska. Andelen svenskspråkiga var över 95 procent ända in på 1980-talet. Därefter har andelen trots ökat antal invånare med svenska som modersmål sjunkit till dagens 86 procent. Andelen finskspråkiga var som störst runt 2005, fem procent, och har därefter sjunkit långsamt. Invånarna med andra språk som inte ens utgjorde en promille 1920 nådde en procent först på 1990-talet. Andelen har stigit betydligt på 2000-talet och närmar sig nu tio procent.

Invånare efter språk 1920–2021

38 procent födda utanför Åland

De invånare som är födda utanför Åland blev drygt 180 flera under året och är 11 500 eller 38 procent av befolkningen. De som är födda i Sverige är nu för första gången över 3 000 personer, vilket är 10 procent av invånarna. De som är födda i Finland minskade med några tiotal och är 5 500 eller 18 procent. Av befolkningen med utomnordiskt ursprung, vilka totalt är 2 600 personer och närmare 9 procent av invånarna, är rumäner och letter de största grupperna, 470 respektive 400 personer, och de ökade med ett tjugotal vardera. Närmare 190 personer är födda i Estland och 110 i Tyskland. Invånarna som är födda i Ukraina blev ett tiotal flera och var 60 personer vid årsskiftet.

Befolkningsförändring efter födelseland 2021

Av de 550 personerna födda i Asien utgör thailändare den största gruppen med 170 personer. Invånare födda i Filippinerna ökade mest, med ett tiotal, och är nu drygt 90. Av de 100 personer som är födda i Afrika kommer en tredjedel från Marocko. Drygt 150 är födda på den amerikanska kontinenten och av dem kommer 60 från USA och 30 från Brasilien. Bland befolkningen som är född utanför Åland finns det 1 000 flera kvinnor än män och de fördelar sig på 104 olika födelseländer.

Invånare födda i andra länder än Finland har ökat från 2 till 20 procent på 80 år

Om man vill ha ett längre perspektiv också på uppgifterna om födelseort, finns det jämförbara siffror från och med 1940. Då var 13 procent av invånarna födda utanför Åland, och födda i Finland dominerade helt i denna grupp. Andelen hade stigit till 20 procent år 1970 och nådde 30 procent 2004 för att 2021 utgöra 38 procent. De som är födda i andra länder än Finland har ökat kraftigt under 2000-talet och är nu 20 procent, det vill säga över hälften av de som har annan födelseort än Åland.

Invånare efter födelseort 1940–2021

Befolkning född utanför Åland efter födelseland 1940 - 2021, andel

Var fjärde invånare i Mariehamn mellan 30 och 40 år är född utanför Norden

De förändrade inflyttningsmönstren syns på kommunnivå där inslaget av personer födda i Sverige och utanför Norden har ökat betydligt i alla kommuner. I de flesta kommuner är en tredjedel eller flera av invånarna födda utanför Åland.

Det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna när det gäller varifrån personer födda utanför Åland kommer. Från 60 år och uppåt domineras denna grupp av personer från Finland, medan de som är födda i Sverige och utanför Norden utgör en majoritet i åldrarna under 50 år. Detta illustreras av diagrammet som visar hur stor del av Mariehamns befolkning i olika ålderskategorier som är född utanför Åland. Till exempel är 35 procent av de invånare i Mariehamn som har fyllt 85 födda i Finland, 1 procent i Sverige och 2 procent utanför Norden. I åldersgruppen 30–39 år är 23 procent födda utanför Norden och 15 procent i vardera Finland och Sverige. Totalt är 47 procent av Mariehamns invånare födda utanför Åland, och i åldrarna 30–75 är det en majoritet.

Andel av Mariehamns invånare som är födda utanför Åland 2021 efter ålder och födelseort

Var femte har utländskt eller dubbelt medborgarskap

De utländska medborgarna blev ett hundratal flera 2021 och utgör tolv procent av befolkningen. Något under hälften av dem är medborgare i Sverige eller annat nordiskt land. Därtill kommer nio procent som är både finländska och utländska medborgare.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs webbplats visar befolkningsstrukturen för hela Åland och i kommunerna.

Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Kontakta oss om du vill ha hjälp med att hitta information eller få ett direkt svar på din feedback. Kontakta ÅSUB

Ämnesområden