Befolkningsprognos 2025-2045

Befolkningstillväxten bromsar in, medan antalet personer som fyllt åttio år nästan dubbleras de närmsta 20 åren

Enligt ÅSUB:s befolkningsprognos kommer den åländska befolkningstillväxten fortsätta att avta och ligger i genomsnitt på 0,1 procent under prognosens sista tio år. Detta samtidigt som andelen äldre ökar väsentligt. Utan migration skulle Ålands befolkning minska med uppskattningsvis 1 000 personer per decennium under prognosperioden.

Prognosen är en demografisk trendberäkning drygt 20 år framåt utgående från de senaste årens utveckling. I prognosen har ÅSUB inte försökt uppskatta hur ekonomiska eller politiska faktorer kan tänkas ändra på de senaste årens mönster. Prognosen kommer att uppdateras med 3–5 års mellanrum, för att på så sätt beakta förändringar i dödstal, födelsetal och migration som sker. Utöver den huvudsakliga prognosen produceras en prognos över den så kallade naturliga befolkningsutvecklingen, där endast dödstal och födelsetal påverkar utvecklingen medan flyttning både inom, och till/från Åland är utelämnad.

Befolkningsprognosens förutsättningar

Det bör framhållas att osäkerheten i prognosen ökar både med längre tidshorisont och med mindre kommunstorlek.

Effekten av ukrainsk inflyttning under 2025 tas inte med, eftersom prognosen baserar sig på befolkningsrörelsen 2024 samt föregående år. Detta innebär till exempel att befolkningen 2025 är mindre i prognosen än vad det faktiska utfallet kommer vara. Osäkerheten kring den långsiktiga utvecklingen för den ukrainska migrationen är stor och starkt kopplad till kriget. ÅSUB har valt att inte göra en uppskattning av hur denna utveckling skulle kunna se ut, vilket innebär att prognosen ska läsas som att effekten är exkluderad.  

Befolkningsutveckling 2025–2045

Enligt prognosen fortsätter Ålands befolkningstillväxt att avta och tillväxten ligger i genomsnitt på 0,1 procent under prognosens sista tio år. I slutet av prognosen är Ålands befolkning cirka 31 600 personer.

Prognosen över den naturliga befolkningsutvecklingen visar att Åland utan migration redan i dagsläget skulle ha en minskande befolkning, som skulle minska med ungefär 1 000 personer per decennium.

Ålands befolkning 1990–2045. Faktiska siffror till och med 2024, sedan befolkningsprognos samt prognos över den naturliga befolkningsutvecklingen  

Befolkningstillväxten sker främst bland de äldre. Under prognosperioden sjunker antalet 0–19 åringar från cirka 6 500 personer till 5 500 personer, och 20–64 åringar från 16 600 personer till 16 500 personer. Antalet personer som fyllt 65 år ökar i stället från 7 500 personer till 9 700 personer. Detta gör att den demografiska försörjningskvoten (antalet 0–19 åringar och personer som fyllt 65 i förhållande till antalet personer 20–64 år) ökar från 0,85 år 2024 till 0,92 år 2045.  Ökningen bland personer över 65 beror i stor utsträckning på att antalet personer som fyllt 80 år stiger från cirka 2 000 personer till 3 900 personer.

Demografisk försörjningskvot på Åland 2024–2045, enligt ÅSUB:s befolkningsprognos (faktiska siffror 2024)  

Statistik som rör området befolkning finns samlat i Excelfiler på ÅSUB:s webbplats och i databaserna som hör till området. kan man själv välja att ta fram siffror per kön, ålder, kommun och år.

Metodbeskrivning för befolkningsprognosen

Prognosen baserar sig på åländska data i så stor utsträckning som möjligt, men tar även hjälp av uppgifter för hela Finland för att minska på problematik där variationen är stor till följd av litet underlag. Mer om detta under de enskilda styckena nedan.

Födelsetalet beräknas för femårsgrupper (t.ex. 20–24 åringar). Två fruktsamhetskoefficienter har beräknats, en för Mariehamn och en för övriga Åland. Födelsetalet baserar sig på de fem senaste åren och antas vara konstant över tid genom hela prognosperioden. En kvinna som flyttar in till en kommun får en sannolikhet för att föda barn enligt den kommunens fruktsamhetskoefficient.

Dödligheten för 30–89 åringar baseras på åländska data. Mortaliteten beräknas här per kön och för femtonårsgrupper (t.ex. 30–44 åringar) upp till 60 år, och för femårsgrupper därefter. Data för hela Finland används för att beräkna dödligheten för 0–29 åringar samt personer som fyllt 90 år. Dessa är beräknade per kön och ettårsgrupper. Dödligheten beräknas utifrån de fem senaste åren, samt trenden mellan denna femårsperiod och den femårsperiod som inträffade 28 år tidigare. Dödligheten antas därmed inte vara konstant under prognosperioden, utan antas utvecklas på samma sätt som de senaste 28 åren.

Flyttning till och från Åland beräknas per kön och femårsgrupper. Flyttning till och från Åland baseras på de tio senaste åren kommunvis. Förhållandet mellan de olika kön-/åldersgruppernas flyttningskoefficienter antas vara samma i alla kommuner, men nivån justeras enligt den totala in-/utflyttningen för varje kommun under de senaste tio åren. Flyttningen inom Åland beräknas på motsvarande sätt som flyttningen till och från Åland. Flyttningen är den del av prognosen med störst osäkerhet.