Befolkningsrörelsen 2017, slutliga siffror

Det utomnordiska flyttningsöverskottet var den viktigaste tillväxtfaktorn

Ålands invånarantal steg med 275 personer år 2017, vilket är mera än 2016 då ökningen var drygt 230 personer och även över 2000-talets genomsnitt som är drygt 200. Befolkningstillväxten kommer från ett överskott av den utomnordiska flyttningen på drygt 150 personer samt överskott i förhållande till Finland och Sverige på 50 respektive 30 personer. Därtill kommer att de födda var över 40 flera än de avlidna.

Jämfört med 2016 ökade inflyttningen och utflyttningen lika mycket, varför det totala flyttningsöverskottet blev oförändrat. Eftersom antalet födda sjönk något, beror den ökade tillväxten på att de avlidna minskade ännu mera.

ÅSUB har i uppdaterade tabeller och diagram publicerat slutlig statistik över befolkningsrörelsen 2017 där man ser mera i detalj vilka faktorer som ligger bakom tillväxten.

Födelseöverskott för Mariehamn och landsbygden

Det föddes 279 barn 2017, ett drygt tiotal färre än året före. De avlidna minskade med 60 till 235 personer. Födelsenettot blev därmed åter positivt, d.v.s. de födda var 44 flera än de döda.

Efter sex år med födelseunderskott fick nu Mariehamn ett födelseöverskott och även på landsbygden föddes det flera än det avled. Båda dessa regioner hade också ett betydande flyttningsöverskott varför folkmängden ökade med drygt 110 i staden och nästan 230 på landsbygden. För skärgården var det ett svagt år ur befolkningssynpunkt, eftersom flyttningen som brukar kunna kompensera för hela eller en del av födelseunderskottet nu gav ett minus också den. Skärgårdens folkmängd minskade med 65 personer. Endast Kumlinge fick flera invånare.

Många inflyttade mammor

Av de 279 födda var 137 flickor och 142 pojkar. I Mariehamn föddes 109 barn, i skärgården 10 och på landsbygden 160, varav 60 i Jomala. I alla regioner var siffran lägre än 2016. Flest barn i förhållande till folkmängden föddes i Eckerö, där de 14 födda gav ett födelsetal på 15 per 1 000 invånare.

För hela Ålands del var siffran 9,5. Sedan 1971 har födelsetalet varit lika lågt bara 2015. Antalet födda har dock varit lägre än 2017 ett antal år på 1970- och 1980-talet, och även på 2000-talet, men då har folkmängden varit mindre, varför relationstalet födda per 1 000 invånare har varit högre. I början av 1970-talet liksom under ”baby boomen” runt 1990 var det årliga födelsetalet 13—14 men under 2000-talet har det vanligen legat mellan 10 och 11.

Av barnen föddes vart tionde av mammor under 25 år, medan 25–29-åringarna och 30–34-åringarna vardera stod för en tredjedel av födslarna och kvinnor som är 35 år eller äldre för en fjärdedel. Jämfört med 2016 och med 2000-talets medeltal var en lägre andel under 25 år och en högre andel 35 eller äldre.

Av barnen som föddes 2017 har 55 procent en mamma som är född på Åland. För 18 procent är mamman från Finland, för 10 procent från Sverige och för 17 procent från något utomnordiskt land. Av länderna utanför Norden är Lettland det vanligaste födelselandet. De nyblivna mödrar som är inflyttade kommer från 23 olika länder, i de flesta fall dock bara en från respektive land.

Var tredje avliden kvinna hade fyllt 90

Av de 235 personer som dog år 2017 var 120 kvinnor och 115 män. Nästan 36 procent av kvinnorna som avled var 90 år eller äldre mot 15 procent av männen. Av kvinnorna var 15 procent under 70 år jämfört med 30 procent av männen.

I Mariehamn avled närmare 100 personer och på landsbygden nästan 110, i båda fall betydligt färre än 2016. I skärgården ökade antalet något till drygt 30. I förhållande till folkmängden var de avlidna 8 per 1 000 personer, den lägsta siffran sedan 1971. I Mariehamn var det relativa dödstalet 8, på landsbygden 7 och i skärgården 15 per 1 000 personer.

Mer än var tredje avliden var född utanför Åland, 26 procent i Finland, 6 procent i Sverige och 4 procent utanför Norden.

Andra året med över 1 000 inflyttade

inflyttade ökade ytterligare något från 2016 års rekordnivå och blev nu 1 030. Utflyttningen ökade dock lika mycket, till nästan 800 personer, varför flyttningsnettot blev detsamma som 2016 eller drygt 230 personer. Både bland de inflyttade och de utflyttade fanns det en knapp majoritet kvinnor, men flyttningsrörelsen gav ett något större överskott av män, 120 mot 110 för kvinnorna.

Drygt 390 personer flyttade in från Finland, ett tjugotal flera än 2016. Eftersom utflyttningen ökade något mera till den högsta nivån hittills, över 340 personer, sjönk överskottet i förhållande till Finland och blev knappt 50 personer. Inflyttningen från Sverige minskade med 20 och blev drygt 410 personer. Utflyttningen minskade med ett trettiotal till 380 personer, varför överskottet i förhållande till Sverige steg till 30 personer. Flyttningen till och från övriga Norden var rätt liten, 13 inflyttade och 11 utflyttade.

Inflyttare från 42 länder

Inflyttningen från utomnordiska länder var över 210 personer, den största hittills, även om ökningen från 2016 var obetydlig. Drygt 100 kom från EU-stater, flest från Rumänien och Lettland som bidrog med omkring 30 inflyttare vardera. Ett tiotal personer flyttade in från Tyskland respektive Storbritannien. Från europeiska länder utanför EU kom knappt 20 personer, flest från Ukraina och Serbien. Över 80 personer flyttade till Åland från andra världsdelar, varav drygt 20 från Indien och ett tiotal vardera från Filippinerna och USA. Totalt kom inflyttarna från 42 olika länder.

Utflyttningen till länder utanför Norden ökade också och blev nästan 60 personer. Merparten gick till EU-länder, flest till Estland och Storbritannien, medan ett tjugotal flyttade till länder utanför Europa. Det utomnordiska flyttningsöverskottet var 155 personer, vilket är något lägre än året före men den näst högsta siffran hittills.

Mindre flyttningsnetto än i de preliminära siffrorna

Födelse- och flyttningsöverskotten gav tillsammans en befolkningsökning på 278 personer. Till detta läggs posten ”korrigering” som var minus tre personer, varvid folkmängden ökade med totalt 275 personer och slutade på 29 489 den 31 december 2017. Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. Korrigeringar gjordes för tolv kommuner.

Jämfört med den preliminära statistiken över befolkningsrörelsen som publicerades i mars blev den slutliga siffran för flyttningsöverskottet 26 personer mindre. De avlidna blev 16 färre och de födda 3 färre än i det preliminära materialet.

Att den slutliga statistiken publiceras först nu beror på de stora förseningar som har uppstått p.g.a. ett nytt system för dataöverföring från Befolkningsregistercentralen till Statistikcentralen.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs hemsida visar befolkningsstrukturen för hela Åland och i kommunerna. Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden