Befolkningsrörelsen 2019, slutliga siffror

Inflyttningen minskade 2019

Ålands invånarantal steg med 95 personer år 2019, vilket kan jämföras med en ökning på 300 under 2018 och 2000-talets genomsnittliga befolkningstillväxt som är drygt 200 personer per år. Födelseöverskottet, födda minus avlidna, som 2018 var åtta personer blev nu bara en person. Den stora skillnaden var flyttningsöverskottet som sjönk från 291 till 83 personer. Huvudorsaken till detta var att de inflyttade blev 230 färre, 847 personer. Detta är den minsta inflyttningen sedan 2006. De utflyttade minskade också, men bara med 25 och blev 764 personer.

ÅSUB har i uppdaterade tabeller och diagram på hemsidan publicerat slutlig statistik över befolkningsrörelsen 2019, där man ser mera i detalj vilka faktorer som ligger bakom förändringarna.

Var fjärde barnaföderska har fyllt 35

Det föddes 267 barn på Åland 2019, vilket är 13 färre än året före och den lägsta siffran på 2010-talet. Av de födda är 137 pojkar och 130 flickor.

Drygt 36 procent av barnen föddes av mammor under 30 år och en något större del av kvinnor i åldern 30–34 år. Över 25 procent av de nyblivna mödrarna var 35 år eller äldre. Den senare gruppen ökade i antal jämfört med 2018, medan de yngre mammorna blev färre. Fördelningen på åldersgrupper har i stora drag bibehållits under 2000-talet, även om den har varierat mellan åren.

Av kvinnorna som födde barn under året är över 40 procent eller 117 stycken födda utanför Åland, varav 49 i Finland, 26 i Sverige och 42 utanför Norden. Andelen nyblivna mammor som har flyttat in till Åland är mellan 40 och 50 procent såväl i Mariehamn som på landsbygden och i skärgården. I alla tre regioner är också andelen av mammorna som är födda i den egna regionen runt en tredjedel.

Var fjärde avliden var över 90, ett par procent under 50

Antalet avlidna var 266, sex färre än 2018 och något under 2010-talets medelnivå. De avlidna männen var tolv flera än kvinnorna. En fjärdedel av de avlidna var 90 år eller äldre, var tredje kvinna och var sjätte man. En femtedel var under sjuttio år, var sjunde avliden kvinna och var fjärde avliden man. Endast ett par procent av de döda, eller fyra personer, var yngre än 50 år, alla män.

Den utomnordiska inflyttningen minskade minst

Från såväl Finland som Sverige var inflyttningen ett hundratal personer mindre än 2018. Från Finland flyttade 313 personer, från Sverige 341 och från övriga Norden 14. Inflyttningen från länder utanför Norden minskade med ett trettiotal och blev 179 personer.

Av den utomnordiska inflyttningen kom 90 från EU-länder, 24 från övriga Europa, 36 från Asien och 28 från övriga världsdelar. Det enskilda utomnordiska land som bidrog med flest inflyttare, över 20, var Rumänien, medan ett tiotal kom från vardera Filippinerna, USA, Lettland, Ukraina, Thailand och Malta. Totalt flyttade personer in från 46 olika länder.

Förändringarna var mindre när det gäller utflyttningen. Till Finland flyttade 323 personer, ett tjugotal mindre än året före, medan 359 personer lämnade Åland för Sverige, en ökning med tio. Till de andra nordiska länderna flyttade bara 10 personer medan länder utanför Norden fick ta emot 72 personer jämfört med 81 året före. Utflyttningen gick till 29 olika länder. Utöver Finland och Sverige var det Norge, Storbritannien och USA som fick flest flyttande från Åland, ett knappt tiotal till vardera landet. Sammanlagt flyttade 45 personer till utomnordiska EU-länder, ett tiotal till övriga Europa och knappt 20 till andra världsdelar.

Flera kvinnor än män flyttade in medan männen var i knapp majoritet bland de utflyttade. Flyttningen gav ett nettotillskott på 70 kvinnor och 13 män.

Underskott i förhållande till både Finland och Sverige

Flyttningsnettot i förhållande till Finland blev nu negativt, minus tio personer, eftersom utflyttningen var större än inflyttningen för första gången sedan 1956. Resultatet av flyttningen i förhållande till Sverige har växlat mellan överskott och underskott, men har på senare år oftast gett ett plus. År 2019 blev det dock ett underskott på 18 personer efter föregående års överskott på drygt 100 personer. Överskottet gentemot utomnordiska länder sjönk också något men blev ändå över 100 personer som det i regel har varit också de föregående 15 åren.

Åland hade ett flyttningsöverskott i förhållande till över 30 olika länder, i många fall dock bara någon enstaka person.

Befolkningstillväxt bara på landsbygden

Det föddes flera barn i Mariehamn än året före, samtidigt som de avlidna blev färre. Trots detta var de födda ändå 20 färre än de döda. Tillsammans med ett betydande flyttningsunderskott ledde detta till att stadens folkmängd sjönk med över 60 personer, men invånarantalet är ändå det näst högsta genom tiderna.

Skärgårdens folkmängd sjönk med 16 personer och en liten minskning noterades i alla kommuner. Ett underskott i flyttningen var huvudorsaken. Födelseunderskottet var det minsta på 2000-talet, bara tre personer. Detta beror till en del på att antalet födda var det största sedan 2005. Den viktigaste förklaringen var dock att de avlidna i skärgården var ovanligt få, det minsta antalet på åtminstone 70 år.

Landsbygdens ökning på 175 personer beror på både flyttnings- och födelseöverskott. Framförallt Jomala hade ett stort födelseöverskott tack vare 70 födda och bara 25 avlidna. Men också flyttningsöverskottet var i hög grad koncentrerat till Jomala som växte med 200 personer. Övriga kommuner på landsbygden med positiv befolkningsutveckling var Finström, Hammarland och Lemland.

Fyra kommuner hade födelseöverskott, tre på landsbygden och en i skärgården, och likaledes var det bara fyra kommuner som hade flyttningsöverskott, alla på landsbygden. Mariehamn och Jomala hade de klart största flyttningsvolymerna. Av de 930 personer som flyttade till staden kom hälften från andra åländska kommuner och hälften utifrån. Av Jomalas inflyttning på 460 personer kom över tre fjärdedelar från övriga Åland. Över hälften av utflyttningen från Mariehamn, som var 985 personer, gick till andra åländska kommuner, varför staden fick ett underskott på närmare 90 personer i förhållande till resen av Åland. Också för Jomalas del stannade en majoritet av de utflyttade på Åland, men den interna åländska flyttningen gav ändå kommunen ett nettotillskott på 140 personer. För båda kommuner medförde den utomåländska flyttningen ett plus. Av skärgårdens inflyttade kom drygt hälften från fasta Åland och en något mindre andel från annat håll. Skärgården fick ändå ett underskott i förhållande till fasta Åland men ett mindre överskott gentemot omvärlden.

Åland hade högre födelsetal än Finland men lägre än Sverige

I relation till befolkningen var tillväxten på landsbygden 11 personer per 1 000 invånare, medan förändringen i Mariehamn var minus 5 och i skärgården minus 8. För hela Åland var siffran 3, vilket kan jämföras med 9 i Sverige och en ökning med bara 1 person per 1 000 invånare i Finland.

Födelsetalet, det vill säga antalet födda per 1 000 invånare, var 10 på landsbygden, 9 i skärgården och 8 i Mariehamn. För hela Åland var siffran 9 jämfört med 8 för Finland och 11 för Sverige.

Mindre flyttningsnetto än i de preliminära siffrorna

Födelse- och flyttningsöverskotten gav tillsammans en befolkningsökning på 84 personer. Till detta läggs posten ”korrigering” som var 11 personer, varvid folkmängden ökade med totalt 95 personer och slutade på 29 884 den 31 december 2019. Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret, t.ex. för att flyttningar inte har registrerats i tid.

Jämfört med den preliminära statistiken över befolkningsrörelsen som publicerades i mars blev den slutliga siffran för flyttningsöverskottet 20 personer mindre. Antalet födda och avlidna ökade vardera med en person i den slutliga statistiken.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs hemsida visar befolkningsrörelsen för hela Åland och i kommunerna.

Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden