Befolkningsrörelsen 2020, slutliga siffror

Flyttningsöverskott från Sverige ökade befolkningstillväxten 2020 trots färre födda och flera avlidna

Det föddes 261 barn på Åland 2020, vilket är 6 färre än år 2019. De avlidna var däremot 25 flera än föregående år eller 291 personer. Födelsenettot, födda minus döda, blev därför minus 30 personer. Tack vare att inflyttningen ökade med över 100 personer till 957 samtidigt som utflyttningen minskade något och var 742 personer blev ändå befolkningstillväxten betydligt större än 2019, eller 245 personer.

ÅSUB har i uppdaterade tabeller och diagram på webbplatsen publicerat slutlig statistik över befolkningsrörelsen 2020, där det framgår mera i detalj vilka faktorer som ligger bakom förändringarna. Också utförliga uppgifter på kommunnivå presenteras. Invånarantalet den 31 december 2020 är 30 129 personer, vilket innebär att den slutliga ökningen av folkmängden blev 12 personer större än vad de preliminära uppgifterna från januari visade.

Flera 25–29-åringar födde barn

Av de födda är 131 flickor och 130 pojkar. Två tvillingpar föddes under året. Av de nyblivna mödrarna var drygt 90 procent i åldrarna 25–39 år. Bara knappt sju procent var under 25 år och tre procent 40 eller äldre. Jämfört med 2019 ökade barnafödandet i åldern 25–29 år och minskade mest bland 30–34-åringar. På 1990-talet föddes hälften av barnen av mammor som var under 30 år, men på 2000-talet har andelen varit drygt 40 procent, så även 2020. Var fjärde barnaföderska 2020 hade fyllt 35, något större andel än 2000-talets genomsnittsnivå. I början av 1990-talet var 15 procent 35 år eller äldre.

Födda efter moderns ålder 2018 - 2020

Rörligheten i befolkningen avspeglas i det faktum att över hälften av kvinnorna som födde barn under året själva är födda utanför Åland, drygt 20 procent i Finland och runt 15 procent i vardera Sverige och utanför Norden. Av skärgårdens nyblivna mödrar är 40 procent födda utanför Åland, lika stor del i någon av skärgårdskommunerna och 20 procent på fasta Åland. I Mariehamn och på landsbygden var en majoritet födda utanför Åland och under 30 procent i den egna regionen.

Färre kvinnor avled före 60 års ålder än efter 100-årsdagen

Av de avlidna var 132 kvinnor och 159 män. Fyra kvinnor och femton män var yngre än 60 år, vilket är knappt sju procent av alla avlidna. En fjärdedel var 90 år eller äldre, var tredje avliden kvinna och var sjunde avliden man. Fem av kvinnorna var 100 år eller äldre.

Avlidna efter ålder och kön 2020

Stor ökning av inflyttningen från Sverige

Att inflyttningen och befolkningstillväxten ökade beror främst på att de inflyttade från Sverige blev 120 flera än 2019 eller 460 personer. Drygt 320 personer flyttade in från Finland, vilket är ett tiotal flera än 2019. Från övriga Norden flyttade endast sex personer. Inflyttningen från länder utanför Norden minskade med ett tiotal och blev 165 personer.

Av den utomnordiska inflyttningen kom drygt 90 från EU-länder, varav över 30 från Rumänien, ett tjugotal från Lettland och ett tiotal från vardera Storbritannien och Tyskland. Från övriga Europa flyttade 20 personer till Åland och från Asien lika många, medan drygt 30 personer kom från övriga världsdelar, varav 17 från USA. Inflyttningen kom från 40 olika länder.

Inflyttning efter utflyttningsland 1990–2020

Utflyttningen till Finland var 320 personer, lika många som året före. Utflyttningen till Sverige minskade med 50 personer och blev 310. Till de andra nordiska länderna flyttade ett tiotal personer medan länder utanför Norden fick ta emot 100 personer. Utflyttningen gick till 21 olika länder.

Största flyttningsöverskottet i förhållande till Sverige på nästan 50 år

Både bland de inflyttade och de utflyttade var kvinnorna och männen i stort sett lika många. Flyttningen gav ett nettotillskott på 112 kvinnor och 103 män, totalt 215 personer, vilket är en stor förändring från 2019 då flyttningsöverskottet var endast 83 personer.

Flyttningen till och från Sverige gav det största överskottet sedan 1973, eller 150 personer. Flyttningen i förhållande till Finland, som 2019 visade underskott efter att ha gett ett överskott i över 60 år, gav åter ett positivt netto 2020, dock bara fyra personer. Överskottet gentemot utomnordiska länder minskade och blev 65 personer, varav Rumänien stod för 30.

Flyttningsnetto efter in-/utflyttningsland 2020

Befolkningstillväxt i samtliga regioner

Alla tre regioner hade flyttningsöverskott och befolkningstillväxt. Landsbygden hade också födelseöverskott, medan födelsenettot var negativt i Mariehamn och skärgården. Antalet födda på landsbygden och i skärgården var något större än 2019, men i Mariehamn minskade antalet.

De födda var färre än de avlidna i de flesta kommuner. Bara Jomala, Lemland, Lumparland och Eckerö hade födelseöverskott.

Elva kommuner fick ett överskott av flyttningen. Landsbygdens flyttningsöverskott var sammanlagt nästan 170 personer, varav Jomala stod för 110. Mariehamn och skärgården fick vardera ett flyttningsöverskott på drygt 20 personer.

Skärgårdens folkmängd ökade med elva personer. Befolkningen ökade i tre av kommunerna och minskade i tre. På landsbygden ökade folkmängden i sju av kommunerna och regionens sammanlagda uppgång blev 208 personer. Mariehamns folkmängd ökade med 26 personer.

Befolkningsrörelsen efter region 2020 i sammandrag

Hälften av inflyttningen till Mariehamn kom från övriga Åland

Mariehamn och Jomala hade de klart största flyttningsvolymerna. Av de 950 personer som flyttade till staden kom hälften från andra åländska kommuner och hälften från orter utanför Åland. Över hälften av utflyttningen från Mariehamn, som var 920 personer, gick till andra åländska kommuner, varför staden fick ett underskott på knappt 20 personer i förhållande till resten av Åland. Av Jomalas inflyttning på 450 personer kom nästan tre fjärdedelar från övriga Åland. För Jomalas del stannade den stora majoriteten av de utflyttade på Åland, men den interna åländska flyttningen gav ändå kommunen ett nettotillskott på 60 personer. För båda kommuner medförde den utomåländska flyttningen ett överskott.

Av skärgårdens 150 inflyttade kom drygt 70 från fasta Åland, ett trettiotal från vardera Finland och Sverige samt 15 från utomnordiska länder. Av utflyttningen från skärgården gick över hälften till andra delar av Åland, varför skärgården fick ett mindre underskott i förhållande till fasta Åland men ett överskott gentemot omvärlden, främst Sverige.

Inflyttning efter kommun 2020

Skärgården hade högre födelsetal än Åland och Finland

I relation till invånarantalet var befolkningstillväxten på landsbygden 13 personer per 1 000 invånare, i skärgården 5 och i Mariehamn 2. För hela Åland var siffran 8, vilket kan jämföras med 5 i Sverige och en ökning med mindre än 2 personer per 1 000 invånare i Finland.

Födelsetalet, det vill säga antalet födda per 1 000 invånare, var 10 på landsbygden och i skärgården och 6 i Mariehamn. För hela Åland var siffran 9 jämfört med 8 för Finland och 11 för Sverige.

Födelsetal efter region och land 2020

Något mindre flyttningsnetto än i de preliminära siffrorna

Födelse- och flyttningsöverskotten gav tillsammans en befolkningsökning på 185 personer. Till detta läggs posten ”korrigering” som var 60 personer, varvid folkmängden ökade med totalt 245 personer och slutade på 30 129 den 31 december 2020. Den ovanligt stora siffran för såväl korrigeringar som antalet utflyttade till okänt land beror på förändringar som har gjorts i befolkningsregistret på grund av att flyttningar inte har registrerats i tid.

Jämfört med den preliminära statistiken över befolkningsrörelsen som publicerades i januari blev den slutliga siffran för flyttningsöverskottet åtta personer mindre. Antalet födda och avlidna blev oförändrat.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs hemsida visar befolkningsrörelsen för hela Åland och i kommunerna.

Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden