Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2020

Färre besök och minskad utlåning

Verksamheten vid de kommunala biblioteken påverkades under 2020 av covid-19-pandemin. Under våren hölls biblioteken stängda cirka tio veckor och besöken minskade jämfört med 2019 med 34 procent till 191 000 stycken. Utlåningen gick också ner, men inte i samma utsträckning som besöken. Det gjordes 342 000 lån, vilket innebär en minskning med 10 procent från 2019.

Utlåning och besök 2019 och 2020

E-bokslånen ökade med 50 procent

de totalt 342 000 lånen var drygt två tredjedelar initiala lån och en knapp tredjedel omlån. Över 93 procent av lånen gällde böcker, 3 procent film, 1 procent ljudböcker och 0,5 procent musik. Andelen böcker ökade något jämfört med 2019, medan andelen utlån av de övriga mediatyperna minskade lite. E-bokslånen, som ingår i utlåningen av böcker, ökade med närmare 50 procent, från 6 600 år 2019 till 9 800 år 2020. I medeltal utlånades varje medium 1,2 gånger under året.

Den litteraturtyp som utlånades mest var skönlitteratur för barn och ungdom, som stod för 41 procent av utlåningen, följt av facklitteratur för vuxna med 29 procent. Skönlitteratur för vuxna utgjorde 20 procent av utlåningen och facklitteratur för barn och unga 10 procent. Jämfört med 2019 gick utlåningen ner för alla typer av litteratur och förändringen var störst gällande skönlitteratur för barn och unga, en minskning med 15 procent.

Utlåning efter litteraturtyp 2019 och 2020

Ungefär lika många lån i Mariehamn som i landskommunerna

Det gjordes i genomsnitt 11,3 lån per invånare under 2020. Medeltalet var högst i Mariehamn med 14,7 lån per invånare, men talet påverkas av att invånare från alla delar av Åland besöker biblioteket i Mariehamn. Landsbygdens bibliotek hade 9,1 lån per invånare och för skärgården var genomsnittet 9,9. När det gäller uppgifterna om lån per invånare i enskilda kommuner bör man beakta att invånarna kan låna på alla kommuners bibliotek, inte bara på biblioteket i den kommun där de bor. Under 2000-talet har utlåningen i Mariehamn haft en nedåtgående trend, en minskning från 312 000 år 2000 till 172 000 år 2020, medan utlåningen i landskommunernas bibliotek låg på ungefär 200 000 per år under perioden 2005–2015 för att därefter vända neråt till 170 000 år 2020. I de flesta landskommunerna har grundskolorna inte egna bibliotek varför skolbiblioteksverksamheten ingår i de kommunala bibliotekens uppgifter, medan verksamheten i de separata skolbiblioteken som finns framför allt i Mariehamn inte ingår i denna statistik. Under 2020 gjorde skolelever 73 300 lån i landskommunerna, vilket motsvarar drygt två femtedelar av lånen på biblioteken utanför Mariehamn.

Bibliotekens utlåning 2000–2020

Kvinnor stod för över fyra femtedelar av lånen gällande skönlitteratur för vuxna

Kvinnor gjorde 77 procent och män 23 procent av de 300 000 lån som går att fördela på kön. De cirka 40 000 lån som inte kan redovisas efter kön är framför allt lån till hela skolklasser, elevgrupper eller dylikt. När det gäller utlåning av litteratur för barn och ungdom var pojkarnas och männens andel av utlåningen 26 procent, och ser man endast till facklitteratur för barn och unga var andelen lån till män 31 procent. Kvinnornas majoritet var störst när det gällde lån av skönlitteratur för vuxna, där de stod för 83 procent av utlåningen. Ser man till antalet lån var skönlitteratur för barn och unga den litteraturtyp som lånades mest av såväl kvinnor/flickor som av män/pojkar.

Nästan hälften av de manliga låntagarna var under 19 år

Drygt 11 000 personer gjorde lån på biblioteken och närmare två tredjedelar av dem var kvinnor. Den kvinnliga majoriteten var störst bland låntagare i åldern 19–64 år, av vilka 72 procent var kvinnor, men också bland låntagarna som fyllt 65 år utgjorde kvinnor den största andelen, 68 procent. Bland barn och ungdomar (0–18 år) fanns det däremot ett fåtal flera manliga än kvinnliga låntagare. Hälften av låntagarna var i åldern 19–64 år och ungefär en tredjedel var yngre. Här fanns dock skillnader mellan könen då majoriteten av de kvinnliga låntagarna var i åldern 19–64 år, medan männen hade flest låntagare i åldern 0–18 år.

Låntagare efter kön och ålder, procent

191 000 fysiska besök och 153 000 besök på webbplatsen

Sammanlagt höll de 16 kommunala biblioteken öppet drygt 250 timmar i veckan med personal. Fem av biblioteken hade därutöver meröppet utan personal och sju bibliotek hade under vissa timmar i veckan öppet för endast daghem och förskola. Personalstyrkan var 25,8 årsverken, varav 16,7 biblioteksfackliga, och personalkostnaderna uppgick till 1 089 000 euro. På biblioteken ordnades drygt 400 aktiviteter, varav biblioteken själva stod för ungefär 300, runt 80 var samarrangemang mellan biblioteken och utomstående aktörer, medan närmare 50 anordnades av enbart utomstående. Det gjordes 191 000 besök på biblioteken, varav kvinnor stod för 55 procent och män för 45 procent. Både de kvinnliga och de manliga besökarna minskade med 48 000 jämfört med 2019, men procentuellt sett minskade besöken av män något mera (-36 procent) än de av kvinnor (-32 procent). Av de 68 000 besök som gjordes i landskommunernas bibliotek var drygt en fjärdedel besök av elever som kom till biblioteken på skoltid. Förutom de fysiska besöken på biblioteken gjordes drygt 153 000 besök på webbplatsen bibliotek.ax, vilket är en minskning från 161 000 år 2019.

Besök efter kön 2019 och 2020

Nästan 1,8 lån per besök

Antal biblioteksbesök per invånare uppgick till 6,3 för hela Åland, vilket kan jämföras med 9,6 under 2019. Antalet skiljer sig mycket mellan kommunerna och högst var det i Mariehamn med 10,5 besök per invånare. Också i Finström var antalet högre än för hela Åland, 8,0 besök per invånare, medan fem kommuner hade färre än tre biblioteksbesök per person. Alla bibliotek kan besökas också av andra än den egna kommunens invånare. Det gjordes i genomsnitt 1,8 lån per besök på hela Åland. Medeltalet var lägst i Mariehamn med 1,4 lån per besök, medan Jomalas och Sunds bibliotek låg i topp med 3,9 lån per besök. År 2019 gjordes 1,3 lån per besök. Att medeltalet var högre 2020 kan bero på att det på grund av covid-19-pandemin gjordes färre besök utan syfte att låna än tidigare. Dessutom erbjöd en del bibliotek under vissa perioder av bibliotekens stängning på grund av pandemin utlåning i form av hemkörning och bokkassar för avhämtning.

Biblioteksbesök per invånare och lån per besök efter kommun 2020

Facklitteratur för vuxna utgjorde över en tredjedel av beståndet

Bibliotekens mediabestånd uppgick i slutet av 2020 till 283 000, vilket är en minskning med 6 000 från 2019. Drygt 94 procent av beståndet bestod av böcker och därutöver utgjorde kategorierna musik, film, ljudböcker och övrigt vardera en till två procent. Fördelningen hade inte förändrats nämnvärt sedan 2019 och böcker har stått för 94–95 procent av beståndet under hela 2010-talet. Utöver mediabeståndet hade biblioteken närmare 90 tidnings- och drygt 320 tidskriftsprenumerationer.

Om man ser till beståndet efter litteraturtyp utgjorde facklitteratur för vuxna 36 procent av hela beståndet följt av skönlitteratur för barn och ungdom som stod för 31 procent och skönlitteratur för vuxna med 27 procent. Den minsta andelen av beståndet hade facklitteratur för barn och unga, sex procent. Under 2010-talet har mediabeståndet av facklitteratur för vuxna minskat med över 30 000 media, medan skönlitteratur för vuxna har haft en mera långsam nedgång från 86 000 till 75 000. Facklitteratur för barn och ungdom har legat på ungefär 20 000 hela decenniet, medan skönlitteratur för barn och unga är den enda litteraturtyp som ökat beståndet sedan 2010. Ökningen är dock inte så stor, från 86 000 till 89 000 media.

Bibliotekens mediabestånd efter litteraturtyp 2008–2020

Drygt sex procent av beståndet gallrades

Det anskaffades nästan 12 000 nya media till biblioteken under 2020, vilket är ungefär lika många som 2019. Kostnaderna för nyanskaffningarna uppgick till 267 000 euro. Av det nyinköpta beståndet var 97 procent böcker. Inköpen fördelade sig mellan de olika litteraturtyperna på följande vis: skönlitteratur för barn och ungdom 4 300, skönlitteratur för vuxna 4 000, facklitteratur för vuxna 2 600 och facklitteratur för barn och unga 900 media. Under året gallrades 18 600 media, vilket motsvarar drygt 6 procent av beståndet i slutet av 2019.

Över 1 220 åländska böcker har utgivits under 2000-talet

Under 2020 gavs det ut 47 böcker av åländska förlag eller åländska författare, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bokproduktionen på 58 böcker per år under 2000-talet. Närmare hälften av böckerna som gavs ut 2020, eller 22 stycken, finns inom ämnesområdet samhällsvetenskap och ekonomi, 15 utkom inom området humaniora m.m., 5 inom området teknik och naturvetenskap och 5 var skönlitterära. Hittills under 2000-talet har 1 225 böcker utgivits. De flesta av dem, 283 stycken, utkom inom ämnesområdet samhälls- och rättsvetenskap och ytterligare 218 böcker har publicerats inom ekonomi och näringar. De skönlitterära verken uppgår till 180 stycken.

Bokproduktion efter ämnesområde 2000–2020

Mera information om biblioteksverksamheten finns i databaser på ÅSUBs webbplats. Där finns också exceltabeller med mera uppgifter om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.

Kontaktperson: 

Gerd Lindqvist

+358 (0)18 25582
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden