Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2021

I snitt tolv lån per invånare på kommunbiblioteken

Verksamheten vid de kommunala biblioteken påverkades under 2021 fortsättningsvis av covid-19-pandemin. Även om både besök och utlåning ökade jämfört med 2020, kom de inte upp till samma nivå som åren närmast före pandemins utbrott. Besöken uppgick till 199 000 och utlåningen till 362 000, vilket kan jämföras med 288 000 besök och 379 000 lån 2019. I slutet av 2021 hade biblioteken 284 000 media, eller 9,4 media per invånare.

Bibliotekens utlåning, bestånd och besök efter region 2021, 1 000 st

Böcker utgjorde 95 procent av mediabeståndet

Mediabeståndet utgjordes till största delen av böcker, 95 procent, och resterande 5 procent fördelades relativt lika mellan musik, film, ljudböcker och övrigt. När det gäller litteraturtyp utgjorde facklitteratur för vuxna 35 procent av beståndet, skönlitteratur för barn och unga 32 procent, skönlitteratur för vuxna 27 procent och facklitteratur för barn och unga 6 procent. Sedan 2010 har andelen skönlitteratur för vuxna samt facklitteratur för barn och unga varit oförändrad, medan andelen skönlitteratur för barn och unga ökat med ungefär sex procentenheter och andelen facklitteratur för vuxna minskat i samma grad. Utöver mediabeståndet fanns drygt 60 tidningsprenumerationer och 370 tidskrifter på biblioteken.

Bestånd efter litteraturtyp och mediatyp 2021

Nedåtgående trend för beståndet i Mariehamn

Ungefär hälften av det totala mediabeståndet, eller 140 000 media, fanns i biblioteken på landsbygden, en dryg femtedel i skärgården och över en fjärdedel på biblioteket i Mariehamn. Sedan början av 2010-talet har stadsbibliotekets mediabestånd minskat från 120 000 till drygt 80 000, medan landskommunernas bibliotek under samma period haft ett bestånd på runt 200 000–210 000 media. Beståndet per invånare var i slutet av 2021 7,0 i Mariehamn, 8,5 på landsbygden och 30,2 i skärgården, eller 9,4 för hela Åland.

Bibliotekens mediabestånd efter region 1985–2021

Nästan 12 000 media anskaffades och 13 000 gallrades

Av de 12 000 media som anskaffades under 2021 stod skönlitteratur för över 70 procent, jämnt fördelat på barn/ungdoms- respektive vuxenlitteratur, drygt 20 procent utgjordes av facklitteratur för vuxna och under 10 procent av facklitteratur för barn och unga. Runt 97 procent av anskaffningarna utgjordes av böcker. Kostnaderna för anskaffningen av media uppgick till 260 000 euro, eller 21,86 euro per medium. Under året gallrades närmare 13 000 media.

I medeltal 6,6 biblioteksbesök per invånare

Biblioteken hade 199 000 besök under 2021, varav 56 procent av kvinnor och 44 procent av män. Det innebär 6,6 besök per invånare sett till hela Åland. Mariehamns bibliotek hade flest besök per invånare, 10,8 stycken, följt av Finström med 8,3. Alla bibliotek kan besökas också av andra än den egna kommunens invånare. Utlåningen uppgick till 362 000, vilket är 21 000 fler än 2020, men 17 000 färre än 2019. Två tredjedelar av lånen var initiala lån och en tredjedel omlån. Antal lån per invånare uppgick till 11,9 för hela Åland, 14,9 i Mariehamn och 10,1 i landskommunerna. Antal lån per besök var 1,8 för hela Åland, och ser man på de enskilda biblioteken var utlåningen per besök störst i Jomala med 4,7 lån per besök. I de flesta landskommunerna har grundskolorna inte egna bibliotek varför skolbiblioteksverksamheten ingår i de kommunala bibliotekens uppgifter, medan verksamheten i de separata skolbiblioteken som finns framför allt i Mariehamn inte ingår i denna statistik. Under 2021 gjorde skolelever 25 000 besök och 92 000 lån i landskommunerna, vilket motsvarar drygt en tredjedel av besöken och hälften av lånen på biblioteken utanför Mariehamn. Förutom de fysiska besöken på biblioteken gjordes drygt 155 000 besök på webbplatsen bibliotek.ax.

Biblioteksbesök per invånare och lån per besök efter kommun 2021

Minskad utlåning av musik, film och ljudböcker

Av den totala utlåningen på 362 000 media gällde 344 000 böcker och 8 000 film, medan musik och ljudböcker vardera hade runt 2 000 lån. Böckernas andel av utlåningen har ökat från 82 procent 2010 till 95 procent 2021. I utlåningen av böcker ingår e-bokslånen som uppgick till 11 000 år 2021, vilket är en ökning från 6 600 år 2019. För övriga medietyper, det vill säga musik, film och ljudböcker, har utlåningen gått ned under de senaste åren.

Utlåning av andra media än böcker efter mediatyp 2019–2021

Drygt två femtedelar av lånen gällde skönlitteratur för barn och unga

Skönlitteratur för barn och unga var den typ av litteratur som lånades mest och stod för över två femtedelar av lånen. Drygt en fjärdedel av lånen gällde facklitteratur för vuxna, en femtedel skönlitteratur för vuxna och en tiondel facklitteratur för barn och unga. Alla litteraturtyper lånades mera av kvinnor än av män och störst var majoriteten för lån av kvinnor i kategorin skönlitteratur för vuxna där över 80 procent av lånen gjordes av kvinnor. Gällande facklitteratur för vuxna samt skönlitteratur för barn gjordes tre fjärdedelar av lånen av kvinnor. Jämnast var könsfördelningen för lånen av facklitteratur för barn och unga av vilka 65 procent gjordes av kvinnor och 35 procent av män. Vissa lån som går till grupper av personer, till exempel till hela skolklasser eller daghem, kan inte fördelas på låntagarnas kön.

Utlåning efter litteraturtyp och låntagarens kön 2021

Jämn könsfördelning endast bland låntagarna under 19 år

Knappt 11 000 låntagare registrerades på biblioteken under 2021 och antalet har varit ungefär detsamma de senaste fem åren. Könsfördelningen har också varit i princip oförändrad med 64 procent kvinnliga och 36 procent manliga låntagare. Ser man på olika åldersgrupper varierade könsfördelningen kraftigt. Bland barn och unga låntagare var könsfördelningen jämn med 51 procent män och 49 procent kvinnor, medan kvinnorna dominerade stort bland låntagarna i åldern 19–64 år där de utgjorde 71 procent mot männens 29 procent. Bland låntagarna som fyllt 65 år var fördelningen något jämnare med 68 procent kvinnor och 32 procent män. Totalt sett var en tredjedel av låntagarna under 19 år och hälften mellan 19 och 64 år.

Låntagare efter kön och ålder 2021

Drygt 150 läsfrämjande aktiviteter

Sammanlagt höll de 16 kommunala biblioteken öppet drygt 250 timmar i veckan med personal. Fem av biblioteken hade därutöver meröppet utan personal och sju bibliotek hade under vissa timmar i veckan öppet för endast daghem och förskola. Personalstyrkan var 25,9 årsverken, varav 16,0 biblioteksfackliga, och personalkostnaderna uppgick till 1 145 000 euro. På biblioteken ordnades runt 380 aktiviteter, varav biblioteken själva stod för ungefär 280, drygt 50 var samarrangemang mellan biblioteken och utomstående aktörer och över 40 anordnades av enbart utomstående. Av de aktiviteter som biblioteken ordnade var drygt 90 läsfrämjande aktiviteter för barn och runt 60 läsfrämjande aktiviteter för vuxna.

Nästan 60 utgivna böcker

Under 2021 gavs det ut 59 böcker av åländska förlag eller åländska författare, varav 10 var skönlitterära. Av de övriga hörde 17 till ämneskategorin humaniora, 20 till samhällsvetenskap och ekonomi samt 12 till teknik och vetenskap. Ser man till litteraturtypen var 49 böcker facklitteratur, 7 skönlitteratur och 3 barn- och ungdomslitteratur. Den genomsnittliga bokproduktionen under 2000-talet har varit 58 böcker per år. Jämfört med 2000 hade utgivningen av facklitterära böcker minskat medan de skönlitterära böckerna var ungefär lika många som i början av seklet. Den åländska utgivningen av barn- och ungdomslitteratur har legat mellan noll och sju böcker per år.

Bokproduktion efter litteraturtyp 2000–2021

Mera information om biblioteksverksamheten finns i databaser på ÅSUBs webbplats. Där finns också exceltabeller med mera uppgifter om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.

Kontaktperson: 

Gerd Lindqvist

+358 (0)18 25582
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Kontakta oss om du vill ha hjälp med att hitta information eller få ett direkt svar på din feedback. Kontakta ÅSUB

Ämnesområden