Bostäder och boendeförhållanden 2020

14 243 hushåll på Åland vid utgången av år 2020

I december 2020 fanns 14 243 bebodda bostäder på Åland, en ökning mer 158 hushåll jämfört med 2019. Det totala antalet bostäder uppgick till drygt 17 000, vilket innebär att 2 800 bostäder inte är stadigvarande bebodda. Dessa bostäder kan vara till exempel andrabostad för personer som bor på annat håll eller fungera som fritidsbostad. En annan orsak kan vara att den eller de som bor i bostaden av någon anledning är skrivna på annat håll. Därtill finns byggnader som enligt registret innehåller flera bostäder men används som en enda bostad

Av de åländska bostadshushållen bor omkring tre femtedelar i fristående småhus, drygt 27 procent i flervåningshus och 8 procent i rad- och kedjehus. Fördelningen skiljer sig mellan Mariehamn och landskommunerna. På landsbygden och i skärgården finns drygt 83 procent av bostadshushållen i fristående småhus medan motsvarande siffra i staden är 35 procent.

Bostäder på Åland 31.12.2020

Tabellens innehåll beskrivs i texten i anslutning till tabellen.


Sedan år 2000 har antalet bostadshushåll ökat med drygt 3 100. Den största ökningen utgörs av fristående hus, som ökat med ungefär 2 000 stycken.  

Antal bostadshushåll efter bostadens hustyp 2000 och 2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Hustypen varierar med de bosattas ålder

För hushåll där den äldsta personer är under 25 år har sju av tio en lägenhet i flervåningshus som bostad. För hushåll där den äldsta personen är 25 år eller äldre är det vanligast att bo i fristående småhus, vilket drygt 60 procent av hushållen gör.

Bostadshushåll 31.12.2020 efter den äldsta personens ålder och hustyp, procent

Tabellens innehåll beskrivs i texten i anslutning till tabellen.

I Mariehamn äger över hälften av hushållen bostaden de bor i, medan andelen är något högre i skärgården, drygt 70 procent, och på landsbygden, närmare 80 procent. Genomsnittet för Åland ligger på 67 procent.

Antal bostadshushåll efter bostadens upplåtelseform och region 31.12.2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

De minsta bostäderna är i högre grad hyresbostäder än de större bostäderna och andelen ägarbostäder ökar gradvis ju större bostaden blir. Mindre än en femtedel av lägenheterna med en yta under 40 kvadratmeter ägs av de som bor i lägenheten, medan samma sak gäller över 90 procent av bostäderna som är 100 kvadratmeter eller större.

Det totala antalet bebodda ägarbostäder var vid utgången av 2020 drygt 9 500. Antalet bebodda hyresbostäder var drygt 3 900. Över tid är det framför allt antalet ägarbostäder som ökat, medan antalet bebodda hyreslägenheter och övriga eller okända upplåtelseformer har legat på en relativt konstant nivå under de senaste 20 åren.

Bostadshushåll efter upplåtelseform 2000-2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Sedan år 2000 har de bebodda bostäderna ökat från drygt 11 000 till 14 243, en ökning med drygt 3 000 bostadshushåll. Ökningen har skett främst bland bostäderna med tre eller flera rum. Allra mest har bostäderna med sex eller flera rum ökat, en ökning på över femtio procent. Sett till antalet är det bebodda bostäder med tre rum som ökat mest de senaste 20 åren. Dessa har ökat med närmare 800.

Antal bostadshushåll efter antal rum 2000 och 2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Utvecklingen de senaste 20 åren har också gått mot att färre hushåll bor i bostäder som klassas som trånga. Vid utgången av 2020 bodde 14 procent av hushållen i trånga bostäder. Begreppet trång bostad rör dock inte bostadens yta utan antalet rum; I en rymlig bostad finns minst tre rum mer än antalet boende personer, en normal bostad har lika många rum som boende eller ett till två rum mer och en trång bostad har färre rum än invånare.

Bostadshushåll efter boenderymlighet 2000–2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Bostadsytan per bostadshushåll är i medeltal 98 kvadratmeter

Bostadshushållen i Mariehamn har den minsta medelytan med 85 kvadratmeter. I genomsnitt är motsvarande siffra för skärgården 98 och för landsbygden 110 kvadratmeter.

Utgående från uppgifter om bostädernas utrustningsnivå kan de delas in i utrustningsnivåerna välutrustad bostad, vilken omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, dusch/badrum eller bastu samt central- eller elvärme, och bristfälligt utrustad bostad, vilken saknar någon av den nämnda utrustningen eller har en okänd utrustningsnivå. Nio procent av alla bebodda bostäder är bristfälligt utrustade. Andelen är störst i skärgården (23 procent). På landsbygden är 13 procent av de bebodda bostäderna bristfälligt utrustade och i Mariehamn en knapp procent. Totalt är närmare 1 300 bostäder bristfälligt utrustade. I samtliga regioner har utrustningsnivån förbättrats sedan 2000.

Bostadshushåll efter bostadens utrustningsnivå och region 2000 och 2020, procent

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Högst andel nybyggda hus på landsbygden

Landsbygden har de nyaste bostäderna med drygt 36 procent byggda 1990 eller senare. I Mariehamn och skärgården är motsvarande siffra 30 respektive 27. I samtliga regioner har flest bostäder byggts under 1970- och 80-talen.

Bostäder efter region och bostadens byggnadsår 31.12.2020

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Statistikmeddelandet om bostäder och boendeförhållanden 2020 innehåller mer uppgifter om bostäder och boendeförhållanden på Åland. Det finns också uppgifter om bostäder och boendeförhållanden i databaser och excelfiler på ÅSUBs webbsida.

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax