Byggandet 2025

Bostadsbyggandet ökade 2025

Under 2025 färdigställdes 181 bostäder på Åland, en ökning med 50 från 2024. En dryg tredjedel av bostäderna finns i småhus och lika stor andel i flervåningshus, medan radhuslägenheter står för en fjärdedel. Tre fjärdedelar av bostäderna finns i Mariehamn, Jomala eller Finström.

Nya bostäder 2010–2025 efter region, hustyp och ägare

Privatpersoner och bolag står för de flesta bostäderna

Privatpersoner äger 100 av de nya bostäderna medan olika former av bolag har byggt 80 av dem. Under perioden 2010–2025 har privatpersoner och bolag vardera stått för närmare 45 procent av bostadsbyggandet. Hälften av bostadsproduktionen under perioden har varit småhus, medan 30 procent av de tillkomna bostäderna finns i flervåningshus och 15 procent i radhus. 

Nya bostäder efter ägare och år 2010–2025

Lite under hälften av bostäderna som blev klara 2025 värms med jord- eller bergvärme, medan en tredjedel är anslutna till fjärrvärme.  

Nästan 70 procent av bostäderna har byggts i Jomala och Mariehamn sedan 2010

Av de 3 000 bostäder som har byggts från 2010 och framåt står Jomala och Mariehamn för över 1 000 vardera. Närmare 800 har byggts i övriga landsbygdskommuner och över 100 i skärgården. Under 2025 färdigställdes 55 bostäder i Jomala och drygt 40 i vardera Mariehamn och Finström. Nya bostäder tillkom i de flesta kommuner.  

Färdigställda bostäder efter kommun 2010–2025

I slutet av 2025 fanns närmare 17 700 bostäder på Åland, varav 7 600 i Mariehamn, 2 750 i Jomala, 5 900 på övriga landsbygden och 1 400 i skärgården. Fördelningen på hustyp var 10 200 i småhus, 1 600 i radhus och 5 200 i flervåningshus.

Två femtedelar av den byggda volymen är bostads- och fritidshus

Av de byggnader som registrerats som färdigställda 2025 var 281 nybyggnader, 66 tillbyggnader och 21 ombyggnader. Av de 102 bostadsbyggnaderna var 4 flervåningshus och 5 radhus. Fritidshusen var 59 till antalet. Drygt 30 byggnader hör till kategorier som hänför sig till näringslivets behov, såsom affärs-, industri- och lantbruksbyggnader, och 10 klassas som offentliga servicebyggnader. Därtill kommer en stor mängd övriga, ofta mindre byggnader såsom olika slag av ekonomibyggnader och bastur. 

Den totala byggnadsvolymen som färdigställdes var 182 000 kubikmeter, vilket är lägre än medeltalet för perioden 2010–2024 som är 225 000 kubikmeter. Bostads- och fritidshus utgjorde över 40 procent av volymen. Byggnader för offentlig service samt för affärs- och kontorsändamål stod för en dryg femtedel och industri-, lager samt lantbruksbyggnader för nästan lika mycket. 

Drygt 40 procent av volymen byggdes i Jomala, 45 procent i övriga landsbygdskommuner, knappt 10 procent i Mariehamn och 5 procent i skärgården. Industribyggnader uppfördes främst i Jomala, medan affärsbyggnadernas volym fördelade sig ungefär jämnt mellan Jomala och Mariehamn. Sett till volym värms en tredjedel av de färdigställda byggnaderna med jord- eller bergvärme och en femtedel med fjärrvärme.

Ny-, till- och ombyggnader 2010–2025 efter region, användningssyfte och ägare, volym i kubikmeter

Bostäder dominerar byggandet i Mariehamn

Under hela perioden 2010–2025 har en dryg femtedel av byggnadsvolymen tillkommit i Mariehamn, två femtedelar i Jomala och lika mycket i övriga kommuner sammanlagt. Bostadsbyggnader står för 60 procent av volymen i Mariehamn och drygt 30 procent på landsbygden och i skärgården.

Byggandet efter kommun 2010–2025, volym i kubikmeter

Mera uppgifter om byggandet finns i databaser och exceltabeller på ÅSUBs webbplats.