De åländska skolornas utbildning som inte leder till examen 2014

Fortsatt ökning av antalet deltagare

Under 2014 deltog drygt 11 500 personer i utbildning som inte leder till examen vid Ålands yrkesgymnasium, Öppna högskolan, Ålands folkhögskola, Medborgarinstitutet i Mariehamn och Ålands musikinstitut. Antalet kurser översteg 1 100 och undervisningstimmarna uppgick till 40 500. Deltagarantalet hade ökat med 800 personer sedan 2013 och med 3 400 sedan 2007 då motsavarande statistik sammanställdes för första gången.

De manliga deltagarna ökade mest, men fortsättningsvis stor kvinnomajoritet

Även om männen stod för den största delen av ökningen i antal deltagare sedan 2013 (600 stycken) så utgjorde kvinnorna ändå närmare 70 procent av de som gick utbildning som inte leder till examen 2014. Av Medborgarinstitutets drygt 6 000 deltagare var nästan 5 000 kvinnor. Musikinstitutet hade också en stor kvinnlig majoritet med knappt 900 kvinnor och 400 män. Vid Öppna högskolan och Folkhögskolan var könsfördelningen jämnare med just under 60 procent kvinnor. Endast Yrkesgymnasiet hade flera manliga än kvinnliga deltagare och där var 800 av 1 000 deltagare män. Jämfört med 2013 hade männen ökat främst på Yrkesgymnasiet medan ökningen av kvinnliga deltagare till största delen hade skett på Öppna högskolan.

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text. 

Fritt bildningsarbete hade över 5 000 deltagare

Nästan hälften av deltagarna inom utbildning som inte leder till examen, knappt 5 500 stycken, hade gått kurser inom fritt bildningsarbete, vilka tillhandahölls främst vid Medborgarinstitutet. Övriga kurstyper med flera än 1 000 deltagare var utbildning på mindre än 6 timmar, utbildning för barn och unga, kurser som beställts av arbetsgivare samt övriga utbildningar. Kurser som beställts av arbetsgivare vid Öppna högskolan och övriga utbildningar vid Yrkesgymnasiet var de kurstyper som hade den största deltagarökningen jämfört med 2013. Inom fritt bildningsarbete och öppen universitetsutbildning var runt 80 procent av deltagarna kvinnor, medan männen var i majoritet endast inom kategorin övriga utbildningar. Deltagarmängden och könsfördelningen för de olika kurstyperna framgår av nedanstående diagram.

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text. 

Fördubblat antal kurser vid Yrkesgymnasiet

Om man ser till antalet kurser så dominerade Musikinstitutets verksamhet med drygt 500 kurser inom utbildning för barn och unga. Medborgarinstitutet höll just över 400 kurser, vilket var ungefär 50 färre än 2013. Yrkesgymnasiet hade mer än fördubblat kursantalet och höll nästan 70 kurser, varav de flesta var inom kategorin övriga utbildningar. På Öppna högskolan gick 130 kurser och de utgjordes främst av öppen universitetsutbildning, kurser som beställts av arbetsgivare och övriga utbildningar.

En tiondel av undervisningstimmarna hölls inom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

När det gäller antalet undervisningstimmar var kurstypen fritt bildningsarbete störst med knappt 14 700 timmar, vilket utgör en dryg tredjedel av det totala antalet inom utbildning som inte leder till examen 2014. Utbildning för barn och unga hade drygt
10 000 undervisningstimmar, d.v.s. en fjärdedel av totalantalet. De 13 kurser som hölls inom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning stod för en tiondel av undervisningstimmarna och uppgick till drygt 4 500 timmar. Jämfört med 2013 hade undervisningstimmarna ökat främst inom öppen universitetsutbildning (från 600 till 900) och övriga utbildningar (från 8 300 till 9 000).

Färre undervisningstimmar inom kultur

Om man bortser från utbildning på mindre än sex timmar samt utbildning för barn och unga, där fullständiga uppgifter om utbildningsområde saknas, var det under 2014 inom det humanistiska och pedagogiska utbildningsområdet som flest undervisningstimmar hölls, knappt 10 000 stycken. Jämfört med 2013 hade undervisningstimmarna inom kultur minskat med nästan 2 000 till knappt 9 000 timmar. Det var inom fritt bildningsarbete som undervisningen inom kultur hade minskat, medan timmarna inom social-, hälso- och idrottsområdet samt naturvetenskap hade ökat för denna kurstyp. Diagrammet nedan visar hur undervisningstimmarna fördelade sig på de olika utbildningsområdena.

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.
Not: Inkluderar ej utbildning på mindre än sex timmar och utbildning för barn och unga.

Statistikuppgifter om de åländska skolornas utbildning som inte leder till examen finns i en exceltabell på ÅSUBs hemsida.

Beskrivning av statistiken

Mera information ger Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[at]asub.ax

 Publicerat den 23 mars 2015