Grundskolan hösten 2016

Stor ökning av hemundervisningen

Elevantalet i den åländska grundskolan är oförändrat jämfört med i fjol och uppgår till 2 849 elever, varav 1 929 på lågstadiet och 920 på högstadiet. Samtidigt har hemundervisningen ökat stort, från 23 barn hösten 2015 till 34 denna höst. Under de senaste fem åren har antalet barn i hemundervisning mer än fyrdubblats, vilket nedanstående diagram visar. Fem åländska barn går i skola utanför Åland.

 

Det finns 23 grundskolor, varav två har under tio elever och tio skolor har över hundra. Övernäs och Strandnäs skolor i Mariehamn är störst med runt 400 elever vardera. Varje årskurs har mellan 300 och 350 elever, utom ettan där det går 297 barn. Årskurs 3 har 9 elever fler än årskurs 2 i fjol och är störst med 349 elever. Totalt sett är pojkarna drygt 130 fler än flickorna, men könsfördelningen varierar i de olika skolorna.

 

En femtedel av eleverna får någon typ av planerat stöd

Stödet för lärande och skolgång delas sedan hösten 2015 in i allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Därutöver finns som tidigare undervisning för elever med förlängd läroplikt (träningsundervisning). En femtedel av eleverna får något av dessa stöd och diagrammet nedan visar hur många elever på låg- respektive högstadiet som tar del av de olika stödtyperna. Det allmänpedagogiska stödet omfattar sju procent av alla elever men den vanligaste stödformen är det specialpedagogiska stödet som ges till en tiondel av eleverna. Mångprofessionellt stöd får knappt två procent av skolbarnen och 20 personer, eller under en procent, deltar i träningsundervisning. Alla dessa typer av stöd ges i större grad till pojkar än flickor både på låg- och högstadiet.

 

Drygt 250 elever har annat modersmål än svenska

Andelen elever som inte har svenska som modersmål fortsätter att öka och uppgår hösten 2016 till knappt nio procent, eller 250 stycken. Av dessa har flest barn finska eller rumänska som modersmål, runt 40 vardera. Lettiska, ryska, estniska och thai är också modersmål för fler än tio av eleverna. Diagrammet nedan visar andelen elever med främmande modersmål i de olika skoldistrikten. Skärgårdens skolor, med undantag för Vårdö skola som hör till Norra Ålands högstadiedistrikt, har den största andelen, nästan 16 procent, och Norra Ålands högstadiedistrikt har den lägsta med 5 procent.

 

Nästan en tredjedel av pojkarna på högstadiet hade ett svagt vitsord i matematik

Grundskolestatistiken för hösten innehåller också vissa uppgifter som gäller föregående läsår, bl.a. antal elever som gått ut grundskolan, utdelade svaga vitsord på högstadiet såväl som omfattningen av stödundervisning i svenska för elever med främmande modersmål samt specialundervisning på deltid. På vårterminen 2016 gick 296 personer ut grundskolan, tre av dem med skiljebetyg. Av högstadieeleverna hade hälften minst en sexa på betyget vid vårterminens slut och en fjärdedel hade minst en femma. Flest svaga vitsord delades ut i matematik och historia. Över 30 procent av högstadiets pojkar och 18 procent av flickorna hade ett svagt vitsord i matematik. Totalt sett stod pojkarna för ungefär två tredjedelar av de svaga vitsorden.


 

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol- och kommunnivå, i form av tabeller och diagram. Språkstudierna och specialundervisningen beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier. Läs hela statistikmeddelandet här.

I databaserna finns mera detaljerade uppgifter om grundskolan.

Information om grundskolestatistiken ger Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[at]asub.ax, eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 18 oktober 2016

 

 

Ämnesområden