Grundskolan hösten 2018

Drygt trettio olika modersmål i grundskolan

Det går drygt 2 940 elever i den åländska grundskolan hösten 2018, varav 1 980 på lågstadiet och 965 på högstadiet. Knappt 40 procent av eleverna går i skola i Mariehamn och en nästan lika stor andel hör till Södra Ålands högstadiedistrikt. Norra Ålands högstadiedistrikt har drygt 20 procent av eleverna och i skärgårdskommunerna (förutom Vårdö) går knappt 4 procent av grundskoleeleverna. Könsfördelningen är 49 procent flickor och 51 procent pojkar.

Två tredjedelar av eleverna går i skolor med över 200 barn

De största skolorna, Övernäs och Strandnäs skola i Mariehamn, har över 400 elever vardera och de tre minsta skolorna, Kumlinge, Kökar och Sottunga skola, har färre än 20 elever var. Ungefär 200 barn går i en skola med mindre än 50 elever och något fler går i skolor med 50–99 elever. Två tredjedelar av alla elever går dock i skolor med fler än 200 barn. Varje årskurs har 310–350 elever. Årskurs tre är minst och årskurs fem har flest elever. Alla årskurser har ett ökat antal elever jämfört med motsvarande årskurs föregående höst. Störst är ökningen i årskurs nio som har elva elever mera än årskurs åtta i fjol och totalt har elevantalet ökat med drygt 50.

En tiondel har annat modersmål än svenska

Nästan 310 elever i grundskolan, eller en tiondel av alla, har ett annat modersmål än svenska. De vanligaste modersmålen är finska, rumänska och lettiska, men det finns ytterligare trettio olika språk representerade. Skärgården har den största andelen elever med främmande modersmål, 16 procent, och i Mariehamn är andelen nästan lika stor, 15 procent. I Södra Ålands högstadiedistrikt är det åtta procent av eleverna som inte har svenska som modersmål och i Norra Ålands högstadiedistrikt är andelen fem procent.

Hemundervisningen fortsätter att öka

Förutom barnen i de åländska grundskolorna går två barn i skola utanför Åland och nästan 60 barn får hemundervisning. Antalet barn som hemundervisas har nästan fördubblats sedan föregående höst och i början av decenniet var det färre än tio barn som fick hemundervisning. Det finns barn som undervisas hemma i nio kommuner, men antalet är störst i Mariehamn och Lemland som har 16 respektive 10 barn med hemundervisning.

Nästan en fjärdedel av grundskoleeleverna får någon form av stöd

Stödet för lärande och skolgång delas in i allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Därutöver finns undervisning för elever med förlängd läroplikt (träningsundervisning). Nästan en fjärdedel av eleverna får någon av dessa stödformer. Det är en större andel av pojkarna (28 procent) än av flickorna (22 procent) som får stöd. På lågstadiet får 24 procent av eleverna någon av stödformerna medan motsvarande andel på högstadiet är 22 procent. Den vanligaste stödformen är specialpedagogiskt stöd och över en tiondel av eleverna får denna stödform.

Över en fjärdedel av högstadieeleverna hade ett svagt vitsord i matematik

Statistikpublikationen om grundskolan 2018 innehåller också vissa uppgifter som gäller föregående läsår, d.v.s. läsåret 2017–2018, då dessa inte kan summeras och redovisas förrän efter läsårets slut. Detta gäller bl.a. högstadieelevernas svaga vitsord vid utgången av vårterminen 2018. Till svaga vitsord räknas fyror, femmor och sexor. Flest svaga vitsord utdelades i matematik, kemi samt historia och över en fjärdedel av alla högstadieelever hade ett svagt vitsord i matematik. Andelen var större bland pojkarna (32 procent) än flickorna (22 procent) och pojkarna hade överlag flera svaga vitsord än flickorna. Diagrammet nedan visar hur stor andel av flickorna och pojkarna som hade minst en svag fyra, femma respektive sexa. Drygt en femtedel av flickorna hade minst en femma och samma sak gällde nästan en tredjedel av pojkarna medan andelen elever som hade minst en sexa var betydligt större. Mindre än två procent av eleverna hade minst en fyra.

Andra uppgifter från föregående läsår som förekommer i publikationen gäller till exempel antal elever som gått ut våren 2018, stödundervisning i svenska för elever med annat modersmål än svenska och specialundervisning på deltid.

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol-, kommun- och distriktsnivå, i form av tabeller och diagram. Språkstudierna och specialundervisningen beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier.

Mera information om den åländska grundskolan finns i exceltabeller och databaser samt i statistikmeddelandet Grundskolan 2018 som finns tillgängligt i pdf-format nedan.

Kontaktperson: 

Gerd Lindqvist

+358 (0)18 25582
gerd.lindqvist@asub.ax

Ämnesområden