Grundskolan hösten 2023
Bara något fler elever i grundskolan hösten 2023 i jämförelse med året innan
Elevantalet på Åland har ökat med i snitt 40 elever per år sedan 2016. Hösten 2023 är antalet elever 3 126, bara fem fler än året innan och en klar inbromsning i jämförelse med tidigare år. En förklaring till stagneringen är att eleverna blivit färre i både Södra- och Norra Ålands utbildningsdistrikt, vilket dock kompenserats av att eleverna blivit fler i framför allt Mariehamn, men också i övriga skärgården. Antalet elever är dock fortsatt på rekordhöga nivåer och högst sedan mätningarna påbörjades 1975.
Ungefär 41 procent av eleverna går i skola i Mariehamn och 35 procent hör till Södra Ålands distrikt. Norra Ålands distrikt har drygt 21 procent av eleverna och knappt tre procent av grundskoleeleverna återfinns i skärgårdskommunerna (förutom Vårdö).
Sedan år 2000 har eleverna blivit fler i Mariehamn och Södra Ålands utbildningsdistrikt medan antalet elever minskat inom Norra Ålands utbildningsdistrikt och i synnerhet övriga skärgården. I övriga skärgården har elevantalet mer än halverats under nämnda tidsperiod, den negativa trenden verkar dock vara bruten då antalet elever ökat svagt de tre senaste åren.
Databastabell: Antal elever efter hemkommun och typ av skola
Stöd för lärande och skolgång är vanligare bland pojkarna
Drygt en fjärdedel av eleverna i grundskolan får någon typ av stöd för lärande och skolgång. Bland de fyra olika stödformerna är specialpedagogiskt stöd vanligast och hösten 2023 får 15 procent av eleverna denna stödform. Stöd för lärande och skolgång är vanligare bland pojkarna och särskilt tydlig är skillnaden bland de som får mångprofessionellt stöd eller träningsundervisning. Dessa stödtyper är ungefär dubbelt så vanliga bland pojkarna som bland flickorna. Om man jämför nyttjandet av stöd mellan eleverna på låg- respektive högstadiet framgår det tydligt att eleverna på högstadiet i högre grad får specialpedagogiskt stöd, medan skillnaden är mer beskedlig bland övriga stödformer.
Databastabell: Antal elever med stöd för lärande och skolgång 2015-2023
Lettiska största modersmålet förutom svenska
Andelen elever med ett annat modersmål än svenska uppgår till drygt 14 procent hösten 2023, en tydlig ökning i jämförelse med hösten 2010 då 4 procent hade ett annat modersmål. Hösten 2023 är de fem största språken förutom svenska i storleksordning: lettiska, rumänska, ukrainska, finska och ryska. Länge var finska det största modersmålet förutom svenska men på senare år har både lettiska och rumänska seglat upp som de två största språken. Utöver dessa språk är sedan förra året även de som talar ukrainska fler än de finsktalande.
Databastabell: Elever i grundskolan efter modersmål 2012-2023
Ökat antal elever som får ämnesspecifikt språkstöd
Hösten 2023 får 90 elever förberedande undervisning, vilket är i nivå med året innan. Förberedande undervisning ska ge eleven tillräckliga kunskaper i svenska och övriga färdigheter som behövs för att inleda allmän undervisning i grundskolan. Ett annat typ av språkstöd som erbjuds är ämnesspecifikt språkstöd, vilket syftar till att ge eleven stöd i svenska för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i ett specifikt ämne. Drygt 50 elever får detta språkstöd hösten 2023, vilket är ungefär 10 fler än året innan. Båda nämnda stöd erhålls i högre utsträckning bland flickorna än bland pojkarna.
Färre läser ett frivilligt språk i åk 6 i jämförelse med åk 5
Bland eleverna i årskurs fem läser nästan 83 procent ett frivilligt språk och i sexan 72 procent. Skillnaden mellan årskurserna består oavsett språk, men störst skillnad återfinns bland de som läser det dominerande frivilliga språket, finska. Både i årskurs fem och sex är det en större andel flickor än pojkar som läser ett frivilligt språk. Andelen flickor som läser finska i årskurs fem eller sex är större än andelen bland pojkarna medan pojkarnas andel är lika stor eller större bland de som läser något av de övriga två språken, tyska eller franska.
Andelen sexor som läser ett frivilligt språk fortsätter att sjunka hösten 2023 då andelen är 72 procent, 3 procentenheter lägre än året innan. Det är främst studierna i det klart största språket, finska, som minskat, från över 80 procent år 2000 till 62 procent aktuell höst. Andelen som läser de övriga två frivilliga språken, tyska och franska, har varierat en del under samma period. Tyska och franska har dock sammanlagt legat relativt stabilt runt tio procent de senaste fem åren.
Andelen niondeklassare som läser finska har sjunkit
På högstadiet är andelen som läser ett frivilligt språk 41 procent, 23 procent läser två språk och resterande 36 procent läser inte något frivilligt språk alls. Det är nästan dubbelt så vanligt att läsa två språk bland flickorna som bland pojkarna medan andelen som läser inget eller ett språk är större bland pojkarna. Precis som på lågstadiet är finskan det största frivilliga språket, andelen elever som läser språket är dock lägre på högstadiet (49 procent). Ett språk som ökat i popularitet de senaste åren är spanska, vilket introducerades som valbart språk så sent som 2021. Hösten 2023 är spanska till och med det näst vanligaste frivilliga språket bland högstadieeleverna. Tidigare år har tyska knipit andraplatsen, men återfinns först på tredje plats hösten 2023.
Samma trend, att allt färre läser finska, bland eleverna i årskurs sex finns även bland eleverna i årskurs nio. Sedan mätperiodens (2001–2023) högsta notering 2004, då 75 procent av niondeklassarna läste finska, har andelen gradvis sjunkit och hösten 2023 är den nere på 41 procent. För de övriga två språken som varit valbara under hela perioden, tyska och franska, finns igen lika tydlig trend. Den del av niondeklassarna som läser tyska eller franska hösten 2023 är dock lägre än vid periodens början.
Svenskfödda dominerar bland de som får hemundervisning
Antalet barn som får hemundervisning uppgår till 113 höstterminen 2023, 4 fler än året innan och en något lägre ökningstakt än tidigare år. Sett till hela den redovisade perioden, från 2012 och framåt, har dock antalet tiofaldigats. Könsfördelningen är jämn bland hemskoleeleverna. Nästan hälften bor på landsbygden, ca 30 procent i Mariehamn och resterande 20 procent i skärgården. Strax under 90 procent av de som får hemundervisning på Åland är födda i Sverige.
Dabastabell: Antal barn med hemundervisning 2023 efter hemkommun
Mer statistik om grundskolan på Åland i form av databaser och exceltabeller finns här