Grundskolan hösten 2025

Rekordhögt antal grundskoleelever

Från att ha minskat 2024 ökade antalet elever i den åländska grundskolan från 3 101 elever då till 3 130 hösten 2025 och noterbart är att höstens siffra är högst sedan mätserien påbörjades 1975. Ökningen beror helt på att antalet elever i Södra Ålands utbildningsdistrikt fortsätter att öka samtidigt som antalet minskar eller står still i övriga distrikt, vilket kan ses i tabellen nedan.

Om man jämför med år 2000 så visar statistiken att eleverna har blivit fler i Mariehamn och Södra Ålands utbildningsdistrikt medan antalet har minskat inom Norra Ålands utbildningsdistrikt, och i synnerhet i övriga skärgården där elevantalet mer än halverats under nämnda tidsperiod. De senaste sex åren har dock antalet elever i övriga skärgården stabiliserats något och ligger nu mellan 80 och 90 elever årligen.

Elever efter skola och distrikt hösten 2000–2025

Positiv trend för antal barn i hemundervisning bruten

Antalet barn som får hemundervisning minskade från 128 höstterminen 2024 till 116 aktuell höst. Minskningen är något av ett trendbrott då antalet barn med hemundervisning har ökat i princip oavbrutet sedan 2012, och sett till födelseland är det framför allt den största gruppen, födda i Sverige, som har minskat. Ungefär 75 procent av de som fick hemundervisning på Åland hösten 2025 var födda i Sverige, vilket är en nedgång med fem procentenheter från hösten innan. Könsfördelningen är fortsatt jämn bland hemskoleeleverna och nästan 60 procent bor på landsbygden, ungefär 28 procent bor i Mariehamn samt 12 procent i skärgården.

Antal elever med hemundervisning 2012–2025

Elever med lettiska eller ukrainska som modersmål fortsätter att öka

Förutom svenska är de två vanligaste modersmålen bland eleverna i grundskolan lettiska respektive ukrainska. Elever med lettiska som modersmål har ökat kontinuerligt sedan mätningarna påbörjades 2010 medan merparten av eleverna som talar ukrainska tillkom 2022. Eleverna som har ukrainska som modersmål har fortsatt öka även efter 2022, men i en mer beskedlig takt. Näst efter dessa språk är de vanligaste modersmålen rumänska, finska och ryska. Totalt har 15 procent av eleverna i grundskolan ett annat modersmål än svenska.

De fem vanligaste modersmålen förutom svenska
hösten 2010–2025

Andelen elever som läser ett frivilligt språk i åk 5 och 6 är högst i Mariehamn

Hösten 2025 läser 80 procent av eleverna i årskurs fem ett frivilligt språk medan samma andel uppgår till 70 procent i årskurs sex. Skillnaden kommer i huvudsak av att en större andel läser finska eller tyska i årskurs fem än i årskurs sex. Andelen som läser ett frivilligt språk på lågstadiet är ungefär lika stor bland flickorna som bland pojkarna, könsfördelningen varierar dock något beroende på vilket språk man läser.

Hur stor del av eleverna i årskurs fem och sex som väljer att läsa något frivilligt språk varierar mellan skolorna. I diagrammet nedan visas dessa uppgifter sammanslagna till större distrikt. Andelen i nämnda årskurser som läser ett frivilligt språk är högst bland skolorna i Mariehamn, 85 procent, och lägst i Norra Ålands utbildningsdistrikt, cirka 60 procent. Jämfört med hösten 2024 har andelen sjunkit i alla distrikt utom i Mariehamn där den i stället stigit.

Andel av eleverna i årskurs fem och sex som läser ett
frivilligt språk hösten 2025, efter distrikt

_{Not: Diagrammet omfattar inte elever i träningsundervisningen}

Skärgårdsskolorna har störst andel högstadieelever som läser frivilliga språk

På högstadiet läser ungefär 43 procent endast ett frivilligt språk, 19 procent läser två språk och resterande 38 procent läser inte något frivilligt språk alls. Bland flickorna är det vanligare att man läser två språk (22 procent) än bland pojkarna (15 procent). Andelen som inte läser något språk alls är i stället större bland pojkarna, 42 procent, mot 33 procent bland flickorna.

Bland eleverna i skärgårdens skolor läser nästan alla, eller 95 procent, minst ett frivilligt språk, därpå följer Kyrkby högstadieskola respektive Övernäs skola med en andel runt 65 procent. Av eleverna på Godby högstadieskola och Strandnäs skola studerar 55 respektive 58 procent minst ett frivilligt språk.

Andel av högstadieeleverna som läser frivilliga språk
hösten 2025, efter skola

_{Not: Diagrammet omfattar inte elever i träningsundervisningen}

Fortsatt ökning av elever med stöd för lärande och skolgång

Andelen elever i grundskolan som får något typ av stöd för lärande och skolgång fortsätter att öka och når strax över 30 procent hösten 2025, när det nuvarande regelverket kring stöd infördes 2015 var andelen 21 procent. Samtliga stödformer har ökat men relativt sett är det andelen elever med mångprofessionellt stöd eller i träningsundervisning som ökar mest. Stödet har ökat både bland flickorna och pojkarna, men precis som tidigare år är stödet vanligare bland pojkarna (33 procent) än bland flickorna (27 procent).

Andel elever som får stöd för lärande och skolgång efter typ av stöd, stadium,
kön och modersmål hösten 2025

Nästan fyra femtedelar av eleverna på landsbygden får skolskjuts 

Hälften av de åländska grundskoleeleverna får någon form av skolskjuts till skolan. Andelen är högst på landsbygden, där nästan 80 procent av eleverna får skolskjuts. I mariehamn, där andelen är lägst, får 10 procent av eleverna skolskjuts, och dessa elever utgörs i huvudsak av barn från Järsö/Nåtö- eller Solberget/Kalmarnäs-områdena. Andelen elever som får skolskjuts på Åland har varit i stort sett oförändrad under 2000-talet.

Andel elever med skolskjuts hösten 2025,
efter region

_{Not: Regionindelningen avser skolornas läge och inte elevernas hemkommuner.}

Mer statistik om grundskolan på Åland i form av databaser och exceltabeller finns här

Interaktiva grafer

Beskrivning av statistiken