Grundskolan hösten 2026
Ökat antal elever i skärgården
Antalet grundskoleelever på Åland är färre hösten 2026 i jämförelse med året innan. Nedgången kommer av att antalet elever sjönk i Mariehamn och Södra Ålands utbildningsdistrikt. Samtidigt ökade elevantalet i Norra Ålands utbildningsdistrikt och i övriga Skärgården, uppgången var emellertid inte tillräckligt stor för att bromsa nedgången av antalet elever totalt. Procentuellt sett är förändringen av antalet elever störst i övriga skärgården där eleverna blev 14 procent fler (från 84 till 96 elever). Antalet elever ökade i samtliga skolor inom distriktet utom vid Kökars grundskola där eleverna blev en färre.
[px-graph-1]
En tredjedel av eleverna får något typ av stöd för lärande och skolgång
En tredjedel av eleverna i grundskolan får något typ av stöd för lärande och skolgång hösten 2026. År 2015, då formen på det nuvarande stödet introducerades, uppgick andelen till en femtedel. Flest elever får specialpedagogiskt stöd, vilket har ökat från 11,4 till 15,8 procent sedan 2015. Medan det näst vanligaste stödet, allmänpedagogiskt stöd, ökat från 5,8 till 10,1 procent. Relativt sett har de övriga två typerna av stöd, mångprofessionellt stöd eller träningsundervisning, ökat mest. Andelen elever med dessa stöd har dubblerats sedan 2015, då träningsundervisningen gått från 0,7 till 1,4 procent och mångprofessionellt stöd från 2,8 till 5,6 procent. Stödet för lärande och skolgång har ökat för båda könen. Bland pojkarna är dock stödåtgärder vanligare och hösten 2026 uppgår andelen till nästan 37 procent, medan andelen bland flickorna bara är 29 procent.
[px-graph-2]
Frivilliga språkstudier vanligare bland flickorna i åk 5 och 6
Hösten 2026 studerar drygt 70 procent av eleverna i årskurs fem och sex ett frivilligt språk. Bland de språkstuderande läser nästan 60 procent finska och därefter, i fallande ordning, är tyska och franska vanligast (mellan 5 och 10 procent beroende på årskurs). Andelen som läser ett frivilligt språk är större bland flickorna än bland pojkarna.
Över tid har andelen som läser ett frivilligt språk i årskurs sex minskat och framför allt har det blivit mindre vanligt att studera finska. Från att strax över 80 procent studerade finska år 2000 till under 60 procent aktuell höst. Andelen som läser tyska eller franska har legat relativt stabilt på en nivå på mellan fem och tio procent under samma tidsperiod.
[px-graph-3]
Färre niondeklassare läser ett frivilligt språk
På högstadiet läser 44 procent ett frivilligt språk, 16 procent läser två språk och resterande 40 procent läser inte något frivilligt språk alls. Bland flickorna är det vanligare att man läser två språk (20 procent) än bland pojkarna (12 procent). Andelen som inte läser något språk alls är i stället större bland pojkarna, 46 procent, mot 33 procent bland flickorna.
Liksom eleverna i årskurs sex väljer allt färre i årskurs nio att läsa finska. Sedan mätseriens början (år 2000), då 77 procent av niondeklassarna läste finska, har andelen gradvis sjunkit och hösten 2026 är den strax under 40 procent. Även andelen som läser något av de övriga språken har minskat under samma tidsperiod. Mest har andelen sjunkit bland de som läser tyska, från 35 till 14 procent. Spanska, som introducerades som ett valbart språk år 2021, studerades av som högst 13 procent av niondeklassarna år 2024. Hösten 2026 har andelen dock sjunkit till drygt 5 procent.
[px-graph-4]
Oförändrat antal barn med hemundervisning
Antalet barn som får hemundervisning minskade höstterminen 2025. Minskningen var något av ett trendbrott då antalet barn med hemundervisning ökat i princip oavbrutet sedan 2012. Hösten 2026 verkar nedgången inte ha fortsatt utan antalet barn med hemundervisning är näst intill oförändrat från året innan, från 116 hösten 2025 till 115 innevarande höst. Drygt tre fjärdedelar av de som får hemundervisning på Åland hösten 2026 var födda i Sverige. Könsfördelningen är jämn bland hemskoleeleverna och majoriteten eller strax under 60 procent bor på landsbygden, drygt 30 procent är hemmahörande i Mariehamn och cirka 10 procent återfinns i skärgården.
[px-graph-5]
Färre elever med ukrainska som modersmål
Förutom svenska är de två vanligaste modersmålen bland eleverna i grundskolan lettiska respektive ukrainska. Elever med lettiska som modersmål har ökat kontinuerligt sedan mätningarna påbörjades 2010 medan merparten av eleverna med ukrainska som modersmål tillkom 2022. Denna höst har antalet ukrainskspråkiga emellertid sjunkit och de är nu bara något fler än de med rumänska eller finska som modersmål. Hösten 2026 har totalt 15 procent av eleverna i grundskolan ett annat modersmål än svenska, vilket är mer än tre gånger så mycket som 2010 då andelen var 4 procent.
[px-graph-6]
Använd gärna fakta ur den här nyheten men kom ihåg att ange Källa: ÅSUB