Invånarantalet i byar och stadsdelar 31.12.2013

Storgärdan växer mest i staden, Vesterkalmare på landsbygden

Av landsbygdens och skärgårdens drygt 240 bebodda byar ökade invånarantalet i 87 och minskade i 102 under 2013. Detta framgår av statistiken över invånarantalet i byar och stadsdelar som nu är uppdaterad på ÅSUBs webbplats med siffror för 31 december 2013.

Ökning i norra och centrala Mariehamn

I Mariehamn ökade befolkningen klart mest i Storgärdan, den nya stadsdelen norr om Östernäs, som växte med nästan 50 personer och nu har drygt 100 invånare. Näst störst ökning av stadsdelarna i innerstaden hade Storängen, d.v.s. stadens centrum, där invånarantalet steg med drygt 20 personer. Dalberg minskade mest, med ett tjugotal personer, och även i Lotsberget och Nyängen sjönk invånarantalet. Totalt ökade innerstaden med 35 personer.

Norra stadens folkmängd ökade nästan lika mycket. Där var det Klinten som stod för den största tillväxten, drygt 20 personer. Österbacka och Kasberget ökade också, med ett drygt tiotal vardera, medan Backeberg minskade med drygt 40 personer, mest av alla stadsdelar. Folkmängden i det tredje av Mariehamns huvudområden, södra staden, sjönk med ett tjugotal personer på grund av små minskningar i de flesta av stadsdelarna. Trots en mindre nedgång är Östernäs fortfarande Mariehamns största stadsdel med drygt 1 050 invånare.

Av de stadsdelar och byar (se Beskrivning) som hör till Mariehamn ökade folkmängden i 15 och minskade i lika många.

Under 2000-talet har Mariehamns befolkning ökat med 900 personer. De första åren skedde tillväxten främst i norra staden som har ökat med 380 under perioden, medan det är innerstaden som har ökat mest på senare år och totalt haft en tillväxt på 420 personer. Södra staden har vuxit med bara lite över 60 personer. Av de enskilda stadsdelarna har Lotsberget, Ytternäs och Dalbo ökat mest, medan Nyängen och Kvarnberg har haft den största nedgången.

Södra Jomala och vissa kommuncentra växte på landsbygden

Liksom 2012 var det Vesterkalmare som ökade mest på landsbygden eller med nästan 40 personer. Förutom den gamla bykärnan hör Kalmsta, Solberget och västra delen av Kalmarnäs till Vesterkalmare som med sina 480 invånare är störst i Jomala och Ålands tredje största by efter Godby och Storby. Andra byar i södra Jomala som ökade var Sviby som växte med 20 personer samt Möckelö och Hammarudda med en ökning på ett tiotal vardera. Därtill ökade Prästgården med 20 personer efter att ha visat en nedåtgående trend i över två decennier. Jomalaby minskade mest i Jomala och på hela landsbygden, minus 13 personer.

Byar i andra kommuner som ökade markant var Prästgården i Hammarland samt Järsö, som växte med nästan 20 personer vardera. Klemetsby, Godby och Haraldsby ökade alla med ett drygt tiotal invånare.

Av landsbygdens byar hade 64 befolkningstillväxt under 2013. Ökning noteras i både mindre och större byar och förekom i såväl kommunernas centrala delar som i mera perifera områden. I 77 byar minskade invånarantalet och i 44 var det oförändrat. Totalt finns det 185 bebodda byar på landsbygden. I 45 av dessa bor det över 100 personer.

Från år 2000 har den största ökningen på landsbygden skett i Jomalas tillväxtbyar Vester- och Österkalmare, Sviby, Ingby, Möckelö och Kungsö samt i Bamböle, Storby och Godby. Jomala Prästgården och Svartsmara har minskat mest.

Ökning i 23 skärgårdsbyar

Skärgården hade i stort sett oförändrad folkmängd 2013. Invånarantalet ökade i 23 byar, minskade i 25 och var oförändrat i 11. Störst var förändringen i Sanda och Hellsö som ökade med sju personer. Björnholma och Sonboda minskade med fyra personer vardera. Under 2000-talet har Mickelsö, Åva, Hamnö och Degerby ökat mest i skärgården, medan Kumlinge och Sottunga byar har haft den största nedgången.

Antalet bebodda byar i skärgårdskommunerna är 59. Fyra av dem har mer än hundra invånare. Degerby och Kumlinge är klart störst med runt 180 invånare vardera.

 

I diagrammet visas de byar och stadsdelar där folkmängden har ökat eller minskat mest under 2013. Stadsdelar och byar i Mariehamn har mörkblå färg, medan byar i landskommunerna är ljusblå. 

Eftersom en hel del av byarna är små och de årliga förändringarna i många fall rör sig bara om några få personer, kan det vara bra att studera utvecklingen över en längre tid för att få en bredare bild av befolkningsutvecklingen i byar och kommundelar.
 
I tabellen Invånarantalet i byar och stadsdelar 2000, 2012 och 2013 framgår samtliga byars och stadsdelars invånarantal de tre nämnda åren samt förändringen för perioderna 2000–2013 och 2012–2013. I tabellen Invånarantalet i byar och stadsdelar 1990–2013 finns siffror för varje enskilt år under perioden.

Beskrivning av statistiken

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[a]asub.ax.

Publicerad 9.4.2014  

 

 

 

Ämnesområden